1.Vi har lagar regler osv för att samhället ska fungera och för att alla ska komma överens utan att det ska bli massa bråk. Personer som begår ett brott brukar få ett straff om det är så att personen har blivit dömd till det. Vi har straff för två självklara anledningar och en av dom är för att personen som har begått brottet inte ska göra om det och även för att andra personer inte ska begå ett brott. Lagar och regler gör så att det faktiskt blir mindre brott i samhället än vad det skulle vara om vi inte hade några lagar. Detta beror på att de flesta personerna inte vill få problem eller straffas.
2. Det börjar oftast med en proposition från regeringen till riksdagen. Riksdagsledamöterna kan också lämna in förslag till riksdagen. Deras förslag kallas för motioner och brukar oftast vara ett motförslag till propositionerna. När förslaget har kommit från till riksdagen så brukar talmannen meddela det i kammarn. efter det skickas förslaget till ett utskott. I utskottet fördjupar de sig i förslaget och lämnar sedan ett utskottsbetänkande till riksdagsbeslut. Efter detta så blir det en öppen debatt i kammaren och efter det så är det dags för alla ledamöter som ska rösta. Alla ledamöter samlas i kammaren och kan sedan rösta på om de vill att regeln ska stiftas eller inte. Dom kan även avstå från att rösta. För att regeln ska stiftas så krävs det att majoriteten ska ha sagt ja till förslaget.
3. Miljön och arvet är dom 2 största anledningarna till varför folk begår brott.
Med miljön menar man att beroende på vilken miljö personen har fått växa upp i så kan dom tolka rätt och fel på olika sätt. Även fast vi inte märker det så är det våran omgivning som påverkar oss mest. Många av de personerna som har begått ett brott har tidigare haft aggressiva föräldrar eller föräldrar med allvarliga problem som t.ex narkotika problem, fattigdom, och så vidare. Om man blev slagen när man var liten så kanske man själv slår folk i framtiden eftersom att man ser det som en enkel lösning på dom flesta problemen. Forskare har sett att de flesta barnen som har växt upp i stökiga miljöer när dom var yngre har oftast kommit i kontakt med brottsligheten.
Miljön behöver inte bara handla om vad det är som händer i hemmet. Folk som bor i ett område där många är arbetslösa och där ekonomin i området inte är så bra kan också hamna i kontakt med olika brottsligheter. Det kan t.ex vara att man inte har några pengar och det kan leda till att man börjar stjäla från andra men som sagt så behandlar alla personer dom olika situationerna olika och det finns folk som aldrig har begått något sorts brott.
Arvet är den andra vanligaste anledningen till varför vissa begår brott. Med arv menas det med att alla föds med olika positiva eller negativa förmågor. Man kan inte arva en gen som gör att man blir brottslig med där emot kan man t.ex arva bristande inre kontroll och det kan leda till att man hamnar i konflikter som går för långt och som sedan utvecklas till ett brott.
Alla brottslingar har olika anledningar till varför de har begått ett brott. Det kan vara från att dom är psykiskt sjuka till att dom har blivit påverkade av grupptrycket eller av alkohol, Socioekonomi som har med att göra en persons sociala och ekonomiska bakgrund.
4. När ett brott begås så börjar utredningen med att polisen griper den misstänkte och gör en förundersökning. När man gör en förundersökning så brukar man oftast börja med att förhöra alla vittnen och de personerna som har varit inblandade i brottet. Under förundersökningen så letar dom även efter bevis som t.ex finger avtryck, DNA, foton, videos som en övervakningskamera som har filmat händelsen osv. I vissa fall så är brottet inte såpass stort och därför blir straffet bara böter. Om personen är under 15 år, alltså inte straffmyndig så kommer socialnämnden att ta över. Dessa bevis brukar sedan också användas i en rättegång mot den misstänkte om det nu är så att det ska bli en rättegång. Bevisen är en stor del till att sedan kunna avgöra om är personen är skyldig eller inte. Om åklagaren vill att den misstänkte ska hållas häktad innan rättegången så måste åklagaren gå till en domstol och begära det. I rättegången så är det domstolen som bedömer vilket straff den misstänkte ska få beroende på alla frågor dom har ställt till offret, den misstänkte och beroende på hur starka bevisen är. Straffskalan kan delas upp i ringa och i grovt. Dom grova brotten straffas hårdare än dom ringa. Straffen för båda brotten kan t.ex vara fängelse, böter, skyddstillsyn osv. Om domaren nu anser att den tilltalade är oskyldig så kan han/hon bli frisläppt.
5a. Huvudförhandling är ett annat ord för rättegång. Rättegångarna är offentliga för att folk vill se om det blir än rättvis rättegång och att allt går rätt till. Det ska t.ex finnas en försvarsadvokat till den åklagade om de nu inte är så att personen har tackat nej. En annan anledning är för att anhöriga, släkt familj, vänner osv ska kunna se rättegången.
5b. Det är inte alla rättegångar som är offentliga. Detta beror på att det kan vara ett väldigt grovt brott som t.ex sexualbrott. Vanliga mord brukar vara offentliga men om det är så att personen som ska vittna känner sig hotad så behöver vittnet inte göra det offentligt. Brott där barn och ungdomar förekommer är inte heller tillåtna för att va offentliga. Om brottet handlar om någon som försöker spionera eller något som berör Sveriges säkerhet så är rättegången inte heller offentlig. Detta beror på att hemlig information kan sprida sig.
6. När de olika partierna inte blir nöjda med domen så kan dom överklaga. I Sverige finns det 6st olika hovrätter. Hovrättens viktigaste uppgift är att kolla upp mål som har överklagats. Hovrätten tar bara hand om de mål som finns i dess domkrets. När domen har överklagats så skickar tingsrätten den vidare till hovrätten där dom sedan kollar upp målet. När hovrätten har gjort sitt jobb så kan det fortfarande finnas något parti som fortfarande inte är nöjd med domen. Då kan det partiet överklaga igen och det kommer leda till att domen skickas vidare till högsta domstolen. Sveriges högsta domstol ligger i Stockholm. Högsta domstolen tar inte upp alla mål. Dom tar bara upp målen som är vägledande (prejudicerande) eller av speciellt intresse. Både den målsägande och den tilltalade kan överklaga. Det räcker med att en av dom överklagar för att det ska bli en ny rättegång.
7. Ett tvistemål brukar väldigt sällan gå till rättegång. Tvistemål är när vi människor tolkar olika saker som fel eller rätt och kan inte komma överens om en sak. Man brukar säga att det börjar med en tvist, alltså att man inte kan komma överens med någon/några andra personer om någonting. Det brukar finnas 2 parter. en kärande och en svarande men det kan även vara många personer inblandade i tvistemålet och det leder då alltså till att det inblandas många personer i dom olika parterna. Tvistemål brukar oftast finnas inom familjer, vänner eller kanske mellan ett gift par. Tvistemålen kan t.ex handla om ekonomi, konsumenttvister, vem som ska ta hand om barnet efter skilsmässan osv.
8. Ungdomar mellan 15-20 år är de mest brottsaktiva men enligt forskning så avtar brottsligheterna efter 20 års åldern. De vanligaste brotten för ungdomar brukar göra kallas för tillgreppsbrott. Inom tillgreppsbrott ingår det snatteri, stöld och rån. Många ungdomar begår även skadegörelse och våldsbrott som t.ex klotter.
Åtalsunderlåtelse är när åklagaren väljer att inte väcka åtal mot personen även om personen har begått ett brott. För de flesta ungdomar kan detta betyda att dom inte har blivit dömda till ett brott men brottet skrivs ändå upp i straff registret (prickar). Straffrabatten ökar desto yngre man är (15-18år). Men man brukar även få straffrabatt väldigt ofta när man år 19-20 år också. Om man har begått ett brott och inte är straffmyndig så kan man ändå få böter som man kan betala av senare när man har fått ett jobb där dom drar av lönen tills man har betalat boten men vid vissa fall så betalar föräldrarna. Från 15 års åldern och uppåt så kan man få något som kallas för ungdoms- eller samhällstjänst. Detta innebär att man arbetar gratis. Om man har fått ungdomstjänst så har ungdomarna tillgång till skola och utbildning men man är inlåst och har inte frirörelse. På en ungdomstjänst hamnar man om man har begått flera grova brott som t.ex misshandel. Det krävs att man ska ha begått brotten flera gånger. Man kan även bli fosterhemsbaserad dvs att man flyttar barnet från sin miljö och långt bort från alla deras problem. Om man är under 18år så får man aldrig bestämma själv vart man hamnar. Även barn som är väldigt små kan bli fosterhemsbaserade men då är det inte dom som har begått ett brott, då är det föräldrarna som har problem som gör att dom inte kan ta hand om barnet. Ett annat straff som ungdomar kan råka ut för är ungdomsfängelse. Ungdomsfängelse är för de unga brottslingarna. Man försöker alltså skilja kriminella ungdomar från de kriminella vuxna. Detta beror på att ungdomarna inte ska råka illa ut i fängelset eller lära sig mer om brott från de äldre.
9. Anledningen till varför vi har straff är för att avskräcka folk och för att dom som redan har begått ett brott inte ska göra om det efter deras straff. Domstolen bestämmer vilket straff man ska få beroende på hur grovt brottet var. Man kan t.ex få fotboja och det innebär att man avtjänar sitt straff i sin bostad, alltså att man inte får lämna hemmet. Polisen kan alltid se vart du går med hjälp av fotbojan ifall man skulle få för sig att gå ut. Ett annat straff kan vara fängelse straff som kan vara mellan en vecka upp till livstid. I Sverige är livstid ungefär 20år. Man kan även få samhällstjänst där man arbetar gratis, det kan t.ex vara att man är tvungen att jobba i ett kök eller plocka upp sopor på allmänna platser. Böter är ett av de vanligaste straffen. Man kan få böter även om brottet inte är så jätte stort. Det kan t.ex vara att man har kört för fort eller för snatteri.
10. Brottsofferjouren är en organisation som hjälper alla brottsoffer som behöver hjälp. Denna organisationen finns inte överallt, dom finns för det mesta i städer där det finns en tingsrätt. Brottsofferjouren är gratis och man behöver alltså inte betala för att få någon hjälp av t.ex en psykolog, samtalshjälp osv. De som arbetet på denna organisationen kallas för stödpersoner och de har tystnadsplikt dvs att dom inte har rätt till att berätta vidare det du har berättat för dom till någon annan. Brottsofferjouren har flera uppgifter. Alla personer är olika och vissa klarar sig igenom att bara prata med en vän men vissa andra kan få ekonomiska ersättningar, skyddat boende, en advokat till rättegången eller en läkare som kan sjukskriva dom
från jobbet. Man har även rätt till tolkhjälp på rättegången.
Det finns många sätt man kan hjälpa ett brottsoffer på. Brottsofferjouren använder redan sätt som samtalshjälp, psykolog osv. Jag tycker att många av de sätten som brottsofferjouren redan använder är bra men dom kan förbättras igenom att ge vissa brottsoffer högre sjukpenning och låta dom slippa karensdagen. Karensdag innebär att det kostar pengar första dagen man är sjuk. Om dom mår extremt dåligt eller om dom har fått skador som gör att dom inte kan jobba borde dom kanske få hela lönen? Man kan också öka ersättningsnivån. t.ex öka skadestånd, kränknings- ersättning, ersättningar från försäkringsbolaget. Behandlingstiden när det gäller ersättningar kan variera. Jag tycker att behandlingstiden ska bli snabbare när det gäller ersättningar. Eftersom att många som har blivit utsatta för brott inte bor så nära en brottsofferjour så tycker jag att regeringen ska se till så att det blir fler brottsofferjourer så att brottsoffret inte behöver åka en lång sträcka för att få den hjälpen som dom behöver.
11. Polisens uppgifter är att se till så att alla människor är trygga och även att brottsligheten ska minska. Polisen är den ända gruppen förutom militärer som får använda våld lagligt. Det finns poliser överallt i landet och varje län har ett eget polisdistrikt. Om man vill bli polis så måste man utbilda sig till polis i någon av de polisskolorna som finns i Sverige. Där ser dom till att du kan simma, har bra kondition osv men poliserna måste även kunna Sveriges lagar. Om man vill få ett nytt pass, ordna en konsert, sälja fyrverkerier eller demonstrera så är det hos polisen man ska ansöka om tillåt.
12. Den dömde i fängelset kan få hjälp som en psykolog. Personen kan också få hjälp med sitt narkotika beroende till exempel. Den dömde har även rätt till utbildning och det finns även brottslingar som har utbildat sig till jurister i fängelset. Anledningen till varför de får hjälp i fängelset är för att de ska få chansen att ändra på sitt beteende.
13. Jag är emot dödsstraff. Anledningen till varför jag är emot dödsstraff är för att jag tycker att man inte ska hämnas. Om vi alla skulle hämnas på varandra i vardagen så skulle det aldrig bli någon fred. Det gäller att visa folk vad som är rätt och vad som är fel. Inte göra fel sak bara för att någon annan gjorde fel i första hand. Dessutom så tycker jag inte att man ska ta livet av någon för att dom har gjort en misstag, även om dom inte har insett sitt misstag än. Då tycker jag att dom ska få hjälp även om de nu tar väldigt lång tid för dom att förstå sitt misstag. För de personerna som aldrig har varit med om någonting sånt här vet inte hur mycket världen runt de anhöriga förändras. Det vet jag inte heller eftersom att jag aldrig har upplevt de. Men för den brottslingen är personens liv hela hans värd. Om vi nu skulle avrätta en person för ett misstag så tar vi bort hela personens värd, personens liv och personens anhöriga kommer även också att få det svårt. Jag tycker att det är värt att lägga ner mycket tid på även en person så att den till slut förstår sina fel och kanske kan gå vidare i livet med ett bra liv där personen berättar om sina erfarenheter till andra så att dom inte heller begår det misstaget som den personen gjorde. Jag förstår dom som är med dödsstraff. Jag tror att dom tänker ur allmänhetens perspektiv och inte brottslingens perspektiv. Jag tror även att om dom börjar tänka från brottslingens perspektiv så skulle deras åsikter kanske också ändras, eftersom att mina gjorde det för ett långt tag sen när jag började tänka från båda perspektiven.
