engelska glosor, v47

Vecka 48: 

strive  - sträva

Astonishment - förvåning 

foggy - dimmig

presented - presenterad 

chime - klinga

doze - slumra

unearthly - överjordisk

appearance - utseende

foretold - förutsagt

demanded - krävde

welfare - välfärd 

thermometer - thermometer

trembling - skakningar

confused - förvirrad

confront - konfrontera

sensible - förnuftig 

whisk - vispa 

immediate - omedelbar 

DNA ur en kiwi frukt

Uppgift: 

Uppgiften är att framställa och titta på kiwi fruktens DNA genom att använda sig av olika redskap. 

Syfte:

Syftet med denna laborationen var att vi skulle lära oss hur man framställer DNA ifrån en frukt, hur man kan se DNA med hjälp av ett mikroskop och även hur man följer instruktioner.  

hypotes: 

Eftersom att alla levande organismer har DNA så tror jag absolut att vi kommer att kunna se kiwi fruktens DNA så länge vi följer instruktionerna noggrant. Jag tror att vi kommer att se en cell som är ganska lik människans med ett cellmembran och en cellkärna där DNA:t ligger. DNA:t tror jag kommer att se ut som en mörk prick eller ett mörkt streck i cellen.  

Material: 

kaffefilter 

tratt 

objektglas 

täckglas

bägare 

kall T-röd 

kiwi

sked

diskmedel

vatten

pinsett 

mikroskop

Riskbedömning: 

Vi använder oss av T-röd i laborationen och på flaskan så finns det två stycken farosymboler. Farosymbolen som har en eld på sig visar på att produkten är extremt brandfarlig. Om någon skulle råka närma sig T-röden med eld av något slag så skulle det finnas en risk till brand. 

Den andra farosymbolen med ett utropstecken på symboliserar att produkten är hälsoskadlig eller irriterande för till exempel huden eller ögonen. Man kan till exempel få extremt torr hud eller svidande smärta i ögonen. 

bild nr1.

Utförande: 

Mosa innehållet ur kiwi frukten i en bägare med hjälp av en sked. Mät upp 

10 cm^3 diskmedel och blanda det sedan med kallt vatten så att allting tillsammans blir 100cm^3. Häll över blandningen till den mosade kiwin så att fruktköttet täcks. Då kommer det att se ut ungefär såhär:  

bild nr2. 

Tillsätt sedan 3g koksalt och blanda. Placera kaffefiltret i en tratt och filtrera blandningen. Samla filtratet i en ren bägare. Då kommer det att se ut ungefär såhär:  

bild nr3.

Mät filtratets volym och tillsätt lika mycket T-röd. Om du har för mycket filtrat så kan du hälla ut lite innan detta steget. Försök att tillsätta T-spriten försiktigt längs bägarens sidor. Om du väntar ett tag så kan det se ut såhär men det behöver inte alltid vara lika tydligt som på bilden:

(inte min bild) bild nr4. 

Det röda på bilden är T-röd och den vita massan i T-röden ska föreställa DNA. Plocka sedan upp DNA med hjälp av en tandpetare och lägg preparatet på objektglaset. Sätt sedan på täckglaset över. Studera sedan DNA i ett mikroskop. 

Resultat: 

(Inte min bild) bild n5.

På bilden så kan man se hur DNA:t såg ut när vi kollade igenom mikroskopet. Strängen på bilden är kiwins DNA. Man kan se att strängen har skruvat ihop sig på vissa ställen. På högra änden av DNA:t så har DNA:t inte skruvat ihop sig och där kan man se att DNA:t är lite brett.  

Slutsats: 

Min hypotes stämde inte. Jag trodde att DNA:t skulle se ut som en mörk prick eller ett mörkt streck i cellen som jag även trodde att vi skulle se. Istället fick vi se en DNA-spiral. Min hypotes bestod däremot också av att jag trodde att vi skulle lyckas med laborationen och det gjorde vi. Skillnaden mellan min hypotes och med mitt resultat var att DNA:t inte såg ut som jag hade förväntat mig. Jag trodde inte att vi skulle få ett såpass tydligt resultat som vi fick. 

Resultatet som vi fick var ganska rimligt. Vi följde instruktionerna bra och därför fick vi även ett bra resultat. 

Förklaring: 

Anledningen till att vi mosade kiwin var för att vi skulle kunna filtrera kiwin genom filtreringpappret och fortfarande få med kiwins DNA i filtratet. Att mosa kiwin underlättade även hela laborationen eftersom att vi slet loss cellväggarna ifrån varandra och detta gjorde ju så att cellerna låg fritt. 

I diskmedel finns det ett ämne som kallas för tensider och det är detta är ämnet som löser upp fett. Alla olika sorters cellmembran i cellen betsår av fettmolekyler (lipider). När vi tillsatte diskmedlet så orsakade det till att både cellens yttre cellmembran och cellkärnans membran löstes upp. Det är i cellkärnan som DNA:t befinner sig. Detta resulterade i att DNA:t kunde åka runt fritt. 

Saltet (NaCI) binder sig till det så kallade ”skräpet” som till exempel proteiner, söndriga cellmembran och annat avfall som skulle kunna ha skadat DNA:t. Den kalla T-röden hindrade även DNA:t ifrån att skadas av enzymen DNase. I vanliga fall är DNase en enzym som finns i cytoplasman. det är meningen att DNase ska skydda mot angrepp av andra DNA som till exempel virus, men i detta fallet kan DNase:t även förstora kiwins egna DNA eftersom att vi redan har brutit ner cellkärnans membran som i vanliga fall brukar skydda DNA:t. Det är alltså den kalla T-röden som saktar ner denna processen. Denna laborationen skulle inte funka lika bra om T-röden var varm. 

(Cytoplasma är cellmassan eller vätskan som befinner sig i cellen)

Anledningen till varför T-röden la sig längst upp, DNA:t i mitten och filtratet längst ner i blandningen var bland annat eftersom at vi hällde ner den såpass sakta att den inte blandade sig med resten av blandningen men även också för att alkohol har lägre densitet än vatten. Kolla på bild nr4. 

Denna laborationen skulle även funka med en annan helst mjuk frukt som till exempel en banan. 

Felkällor: 

När vi skulle hälla in blandningen i filtrerings pappret så tog vi alldeles för mycket på en gång och det gjorde så att filtrerings pappret gick sönder. Då hamnade hela våran blandning i bägaren istället för bara filtratet. Eftersom att detta hände så fick vi göra om filtreringen igen. 

Vi hade inte heller en våg som vi kunde använda oss av när vi skulle väga saltet men vi fick däremot hjälp och därför gick ingenting fel ändå. 

Eng läxa: glosor v.46

Detta är mina glosor som jag har valt: 

doubt - tvivla 

toothpick - tandpetare

marrow - märg 

gaze - blick 

persecuted - förfölja 

frightful - förskräcklig 

dismal - dyster 

swoon - svimma

phantom - spöka 

ponderous - tung 

linger - dröja kvar 

remorse - ånger 

captive - fången 

spirit - ande 

maintain - bevara 

fortune - förmögenhet 

haunted - hemsökt / besatt 

exhausted - utmattad 

undoubtedly - otvivelaktig 

chamber - kammare 

Bild reflektion: kroppens proportioner

I början av arbetsområdet när vi skulle skissa kroppens proportioner så försökte jag få min skiss så verklighetstrogen som möjligt. Det gjorde jag genom att kolla ut måtten för varje del på kroppen och så vidare. Jag tog reda på hur breda och hur långa dom olika delarna var och sedan skissade jag ner kroppen med exakt samma mått på mitt papper. Eftersom att kroppen i verkligheten var lika stor som på mitt papper så gjorde det hela bilden väldigt verklighetstrogen. Såklart så fick jag sudda och göra om mycket eftersom att allting inte blev perfekt i början men jag blev faktiskt ganska nöjd med hur jag hade ritat en välbyggd och proportionerad kropp i slutet. 

När jag skulle bestämma vilken bakgrund jag skulle ha så gick jag runt i bildsalen och satte min gubbe på olika ställen för att se om det blev för mycket eller för lite skugga, om jag var nöjd men bakgrunden eller inte och om bakgrundsarbetet skulle ta för lång tid eller inte. Jag kom fram till att jag ville ha min gubbe på en hylla bland några böcker. 

Böckerna som jag har målat på min bild har bara samma namn som i verkligheten men däremot inte samma färger. Anledningen till detta var att vissa böcker var vita precis som hyllan men även också att vissa böcker skulle ta för lång tid att måla. Det fanns till exempel en bok med tiedye stil och den stilen skulle ta alldeles för låg tid att göra i slutet av arbetet. Allt i min bild var målat av akrylfärger förutom böckernas omslag. När jag skulle skapa skuggor med akrylfärgerna så blandade jag några olika färger tills jag fick den skuggnyansen som jag ville ha på min bild. Det var lite svårt mellan dom olika lektionerna eftersom att jag inte alltid fick samma färg men till sist så tycker jag att det blev ganska bra. 

På böckernas omslag så använde jag mig av akvarellfärger. Anledningen var att jag hade för lite tid för att måla detaljerat kring bokstäverna med akrylfärg. Dom ljusa böckerna på min bild blev ganska snygga men den svarta boken tycker jag förstör lite grann eftersom att den skär bland alla andra ljusa färger. Om jag fick göra om den så skulle även den vara i en ljus färg. Boken som man kan se längst till höger är en blandning av rosa och grön. Denna boken målade jag på ett ganska speciellt sätt. Jag målade båda färgerna med överdrivet mycket vatten för att försöka få dom att blanda sig med varandra och sedan så tog jag papper och duttade bort det resterande vattnet. Detta gjorde även dom vita bokstäverna synligare vilket jag tycker är fint. 

Jag är ganska nöjd med min målning generellt. Det skulle vara finare utan den svarta boken enligt mig men den gör absolut inte bilden ful. Jag är ganska nöjd med skuggorna, dom fina färgerna och tekniken som jag använde mig av för att måla den rosa-gröna boken. 

Nåt som jag hade kunnat utveckla i min målning är nog bara några finslipningar. Ett exempel kan ju vara att jag skulle kunna försöka att få ännu finare skuggor genom att ge dom en ”ombre look” på något vis. Jag skulle även kunna måla träväggarna i bakgrunden så att man ser att väggarna är gjorda av trä. Detta är ju såklart väldigt svårt men det skulle kanske kunna funka. 

Gymnasieskolorna, Vipan, Consensum och Katedralskolan

Consensum: 

lärartäthet: 26 st

antal elever per lärare: 13,8 

man får låna datorer och andra digitala läromedel, även böcker. 

Snittbetygen beror på vilken linje man går på men snittpoängen på naturlinjen ligger på ungefär 230. 

vård: 212

egen mentor under 3 år, 

en uppgift under 3 veckor för att kunna koncentrera sig. man blandar ihop tre ämnen. 

cirka 30 elever i varje klass. 

255 elever på hela skolan. 

information om utbildningen: vård och omsorg, naturvetenskapsprogrammet med medicin inriktning. 

Vipeholmsskkolan: 
Gymnasieskolans namn- Vipeholmsskolan/Vipan

Lärartäthet- 9,6

Erbjuder dator/surfplatta- dator och surfplattor på de flesta linjerna 

Snittbetyg-14,3

Värdebärande ord- kunskap, individ, omvärld 

Information om utbildningen- det finns yrkesprogram men man kan välja till så att  man får högskolebehörighet. Några linjer som finns är barn- och fritidsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Vård och omsorgsprogrammet

Katedralskolan: 
 Skolan heter Katedralskolan 

Skolans värdebärande ord är Kunnig, Djärv,Tänkande, Balanserad, Vidsynt, Ansvarstagande och Kommunikativ.

På Katedralskolan finns 14,5 elever per lärare 

Skolan får 4 av 5 stjärnor eller 15,65.

De erbjuder datorer. 

2. 

När man går in på Consensums hemsida så ser man på direkten att dom försöker att marknadsföra genom att visa att alla deras elever har uppnått sina mål efter att ha gått på deras skola. Det är oftast privatskolor som marknadsför deras skolor eftersom att det är dom skolorna som behöver flest elever. Dom kommunala skolorna har redan tillräckligt med elever. 

Själva reklamen är ju helt annorlunda eftersom att Tele2 och gymnasieskolorna är två höet olika saker. Svårt att jämföra med men tele2:s reklam handlar mer om vad man kan få för ett visst pris och gymnasieskolornas handlar om utbildningarna. 

Jag träffar på mycket reklam för dom olika skolorna genom skolan och genom skolans SYV. Man brukar även få hem broschyrer ifrån privatskolorna. 

Tycker att man ska använda mer pengar till utbildningen och mindre till marknadsföringen. Om skolan har bra utbildning så kommer eleverna ändå att sprida det ryktet. 

Att det är eleverna som sprider skolan genom att prata om den till andra. 

Det skulle såklart vara lite svårare eftersom att man inte skulle veta allt om de olika skolorna. 

Fördjupningsuppgift: kalla kriget + källkritik

Kalla kriget startade direkt efter att andra världskriget tog slut och det varade mellan år 1946 - 1991. Namnet Kalla kriget kommer ifrån att kriget inte blev så ”hett” eftersom att kriget inte var ett direkt vapenkrig. Konflikten var emellan USA och Sovjetunionen. USA och Sovjetunionen hade helt olika syner i politiska frågor och dom var även väldigt misstänksamma mot varandra. USA ville ha ett kapitalistiskt samhälle medan Sovjetunionen ville ha ett kommunistiskt samhälle. Kapitalismen är ett ekonomiskt system med så kallad fri konkurrens. Detta innebär att utbudet och efter förfrågan avgör hur många och vilka produkter som ska produceras. Kommunismen handlar om att staten får själva bestämma över antalet produkter och vilka sorters produkter som ska produceras under ett år. Både USA och Sovjetunionen ville ha makt över stora delar av världen. Dom ville få en starkare ekonomi och flera naturtillgångar. Det hände att även dom ibland ville ha makt över samma områden. Länderna började med kapprustning och detta innebar att dom skaffade sig allt mer och bättre vapen vilket även ledde till hot om krig. 

Terrorbalansen var anledningen till att det aldrig blev krig direkt emellan länderna. Om en part skulle starta krig så hade den andra parten tillräckligt med vapen för att slå tillbaka minst lika hårt. Detta gjorde ju att ingen ville starta krig direkt emellan dom två olika parterna. Istället stöttade dom olika parter i olika konflikter runt om i världen. dom hoppades på att sidorna som dom hade stöttat med hjälp av vapen och pengar i konflikterna skulle så småningom antingen bli Kommunistiskt eller kapitalist. Man kan säga att dom ville sprida sina egna syner på de olika politiska frågorna i hela världen. Desto mera kommunister i världen leder till en större del av världen som styrs på ett kommunistiskt sätt och tvärt om. Några exempel på konflikter som pågick under kalla kriget var Kubakrisen, vietnamkriget, koreakriget och konflikten i Afghanistan.  

Det fanns olika perioder under kalla kriget. Ibland trodde man att ett nytt världskrig skulle bryta ut men ibland kunde faktiskt USA och Sovjetunionen komma överens. Dom kom till exempel efter ett tag överens om att inte ge ut kärnvapen till vissa länder osv. Denna överenskommelsen var år 1968. 

Michail Gorbatjov var Sovjetunionens ledare under åren 1985 - 1991 och han var anledningen till att kalla kriget tog slut. Under 1980- talet hade Sovjetunionen en ekonomisk kris på grund av krigets kostnader och därför kom Gorbatjov fram med förslag om att minska antalet vapen. Hösten 1989 föll berlinmuren. Berlinmuren var en mur som byggdes av kommunistregimen i Östtyskland. Meningen med muren var att man skulle förhindra flyktingar att ta sig från öst till väst. När berlinmuren föll firade båda delarna av muren deras ny givna frihet. 

Gorbatjov försökte modernisera kommunismen. Han använde sig av två stora reformer, glasnos som betydde öppenhet och innebar ökad åsiktsfrihet och journalistisk frihet. Perestrojka som betydde ombyggnad. Gorbatjov tillät att demokratiska regeringar skulle bildas i öst Europa och hela den kommunistiska systemet i öst Europa föll samman. Kalla kriget tog slut och Sovjetunionen splittrades till dagens Ryssland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina osv. 

Så vad var orsakerna till att kalla kriget startade? man brukar säga att det finns 3 teorier. 

I slutet av andra världskriget härskade en traditionalistiska teori. Denna teorin handlade om att Sovjetunionen var den aktiva parten medan USA var den passiva parten. År 1947 blev USA mer aktivt med tanke på Trumandoktrinen och Marshallplanen. Trumandoktrinens syfte var att stötta till exempel regeringar som hotades av kommunismen. Marshallplanen var en plan som handlade om att bygga upp Europa efter andra världskriget med hjälp av ekonomiskt stöd osv. USA:s gamla utrikesminister som hette George C. Marhall var den som kom på Marshallplanen. Anledningen tros ha varit den Sovjetiska politiken i öst Europa. Sovjetunionen hade under år 1945 till år 1947 kommunistiska regimer som installerades i just den delen av Europa. Eftersom att Sovjetunionen behöll sina ockupationsstyrkor i länderna kunde dom enkelt framtvinga sina krav utan problem. 

Den andra teorin är revisionistiska teorin. Denna teorin handlar om att man trodde att Sovjetunionen var den defensiva parten och att USA var den aggressiva parten. Den revisionistiska teorin var alltså motsatt ifrån den traditionalistiska teorin. Teorin anser att Sovjetunionen var den defensiva parten med tanke på landets historia. Eftersom att Sovjet hade varit med om dom vitas intervention under inbördeskriget och angrepp ifrån väst under de båda världskrigen så ansåg man att dom hade rätten till att bygga upp ett försvar i Östeuropa med kommunistiskt styre. Det var meningen att detta försvaret som dom byggde upp skulle vara som en ”skyddszon”. Enligt teorin var ju USA den aggressiva parten och stödet för denna tolkningen var bland annat atombomben. Det sägs att atombomben var riktad mot Sovjetunionen istället för Japan i syftet om att ge ut en varningssignal. Denna teorin anser även att Marshall hjälpen var en propaganda riktad mot Sovjetunionen. 

Den tredje teorin handlar om ländernas gemensamma ansvar och det är den postrevisionistiska teorin. Den postrevisionistiska inställningen handlar om att kolla upp ländernas politiska åsikter utan att ifrågasatta skuld och ansvar. Teorin anser att det inte är historikernas jobb att bestämma vilken politik som är god eller ond, bra eller dålig. Dom väljer även att inte uttala sig kring skuld och ansvar. 

Själv tycker jag inte så mycket om den postrevisionistiska inställningen. Enligt mig är det viktigt att ifrågasätta allt men speciellt konflikter. Man behöver inte alltid spika fast sig vid ett svar men man kan försöka att utveckla sitt tankesätt genom att tänka på konflikter ifrån olika perspektiv. Det är även viktigt att försöka förstå de olika parterna för att man sedan i framtiden kan hindra en liknande konflikt. 

Andra världskriget och Kalla kriget uppspelte sig ganska tätt intill varandra tidsmässigt så vad är det som skiljer dom olika krigen ifrån varandra? Vad är likheterna och vad är skillnaderna mellan dessa två krigen? 

Jag skulle säga att dessa två krigen har mer skillnader än likheter men en likhet som är ganska tydlig är makt. I både krigen så är den största anledningen makt. I både krigen så ville de största parterna ha makt över så stor del av världen som möjligt. Hitler ville göra Tyskland till en stormakt igen efter fredsavtalet och under kalla kriget så handlade det om att USA och Sovjetunionen ville ha makt över världen genom att sprida sina politiska styrelsesätt. Skillnaderna mellan dessa krigen är väldigt stora och uppenbara. Under andra världskriget så var det Hitler som förtryckte en viss folkgrupp men under kalla kriget så var det USA och Sovjetunionen som kämpade emot varandra utan att kriga direkt. Kalla krigets två olika parter var stater och så var det inte under andra världskriget. Krigen hade inte ens samma syften. Under andra världskriget så var syftet att utrota judarna men under kalla kriget så var det en kamp om kommunistiskt styrelse eller kapitalistiskt styrelse. Även om dessa två krigen ligger väldigt tätt intill varandra så är dom ganska olika. 

Konsekvenserna av kalla kriget var ganska många. En stor konsekvens av kalla kriget var att Sovjetunionen splittrades till nya nationer vid krigets slut. En annan stor konsekvens är att nästan hela Östeuropa och Ryssland lever i en så kallad ”demokrati” idag. Världshandeln utvecklades även till den globaliseringen som vi har idag och mycket av världspolitiken sker idag genom internationella organisationer som till exempel FN. Under kalla kriget så använde man internet i militära syften men när kriget tog slut så öppnades internatet för allmänheten. ett annat exempel på en konsekvens var att alla hot om ett tredje världskrig och vapenkrig försvann och detta satte stopp på mångas oro. Eftersom att dessa hoten försvann så kunde även många länder minska sin vapenutrustning och lägga pengar på andra saker som till exempel att bygga upp landet och dess infrastruktur. 

Många dog ju även under kalla kriget men det var på grund av de konflikterna som pågick under samma tid. Både Sovjetunionen och USA bidrog med vapen till de andra konflikterna och det ledde ju till ett högre antal döda personer och sämre infrastruktur. Detta hindrade även dom länderna ifrån att utveckla sig. 

Man hade kunnat förhindra kalla kriget genom att ge makten till FN. Anledningen till varför FN inte hade så mycket makt på den tiden var eftersom att medlemsstaterna bestod av bland annat av stor makterna som sovjet och USA. Det var ju Sovjet och USA som var huvudparterna i kalla kriget och dom tog ju inte ett så stort intiativ inom FN. Om FN hade makt så hade kalla kriget aldrig uppstått eftersom att dom ifrån första början skulle ha kommit överens om fred. FN ska uppehålla lag och ordning i världen. Alla medlemmar i FN samlas för att komma överens och stifta lagar för att sedan kunna lösa och förebygga världsproblem som till exempel krig, fattigdom, miljöproblem osv. 

Eftersom att kalla kriget bland annat inte var ett vapen krig så är det ganska svårt att förebygga sådana här typers av krig. USA eller Sovjet kunde ge upp i början för att inte utveckla kriget men att en nation bara ger upp är inte så troligt. Man kunde inte heller sluta tillverka vapen för då skulle terrorbalansen rubbas och den motsatte parten skulle kanske gå till attack. Det skulle leda till ett väldigt stort krig som skulle påverka hela världen.

källor: 

https://konflikter.wikispaces.com/Julia+G+kalla+kriget

http://www.kalla-kriget.se/bakgrund/vad-var-kalla-kriget.php

https://igelboda4c.files.wordpress.com/2014/05/kalla-kriget1.pdf

http://www.so-rummet.se/content/orsakerna-till-kalla-kriget 

http://www.larshammaren.se/4b_orsakkallakriget.htm

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kalla-kriget 

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/berlinmuren

http://www.synonymer.se

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalla_kriget

källkritik:

So-rummet.se:

So rummet är en av Sveriges största digitala källa för dom samhällsorienterande ämnena. Han som driver webbplatsen heter Robert de Vries. Robert är en utbildad gymnasielärare inom SO-ämnena men det finns ändå många andra skribenter som hjälper till med att skriva artiklarna. mycket av SO-rummets material kommer alltså ifrån utbildade skribenter inom ämnet, lärare, författare och sakkunniga personer. Källans syfte är att informera och förenkla arbetet för framförallt elever och lärare. Målgrupperna som dom främst riktar sig mot är ju därför elever och lärare men även också folk som är intresserade av SO och i princip vem som helst som vill läsa om ämnet. Källan är ganska aktuell idag och det kan man tydligt se genom att kolla på deras senaste publicerade inlägg. Även den artikeln som jag läste (denna) var ganska aktuell eftersom att den uppdaterades i Oktober detta året. Artikeln hade två författare, Robert de Vries och Johnny Poetzsch. Både Robert och Johnny är lärare inom SO-ämnena och det gör även artikeln trovärdig. Källan presenterar ingen propaganda utan bara fakta vilket är väldigt bra. Den är även politiskt oberoende. Om man vill så kan man komma i kontakt med alla som jobbar bakom denna hemsidan genom deras kontaktuppgifter på deras hemsida. Vi har även fått denna källan rekommenderad av våran lärare och det gör trovärdigheten av källan ännu större. Det betyder alltså att källans trovärdighet är värderad i förväg. Jag skulle säga att SO-rummet är en väldigt trovärdig och bra källa. All min fakta om hemsidan visar på att den är trovärdig och bra som källa. 

Ne.se:

Den andra källan som jag har använt mig av är NE.se. Ne.se är ett digitalt kunskapsföretag. Det är svenska staten som ligger bakom hemsidan eftersom att riksdagen har beslutat om att det ska finnas ett säkert och korrekt uppslagsverk. Syftet med NE är att informera inom olika ämnen med en korrekt fakta som riktar sig mot deras målgrupp. NE:s främsta målgrupper är elever, bibliotek, företag, myndigheter och privatpersoner. Det brukar oftast vara anställda skribenter som är experter inom de olika områdena som dom skriver om. Källan är väldigt aktuell än idag. Artiklarna som jag har läst på NE.se har inte angett namnen på skribenterna och därför kan jag inte kolla upp deras bakgrund kring ämnet men enligt denna sidan så kan man ange NE som källa till artikeln eftersom att det är en av deras professionella skribenter som har skrivit den. Den faktan som jag har sett på NE har jag även sett på andra källor som till exempel SO-rummet.se. Desto fler källor med samma fakta, desto mer trovärdig blir källorna. NE.se är en källa som bara presenterar fakta och inte åsikter eller propaganda, även det gör den säkrare. Eftersom att många skolor hänvisar till NE.se så tyder det även på att dom har kollat upp källans trovärdighet i förväg. Allt detta som jag just nämnde gör NE till en väldigt trovärdig källa. Om man vill kontakta de personerna som jobbar på NE.se så finns det även en massa kontaktuppgifter samt adresser på deras hemsida. NE är även en politiskt oberoende hemsida. 

Wikipedia: 

Jag har även använt mig av Wikipedia som källa. Dom som från första början uppfann Wikipedia var Jimmy Wales och Larry Sanger. Dessa personerna påverkar inte källans trovärdighet så mycket eftersom att vem som helst kan gå in och redigera Wikipedia artiklarna. Enligt mig så gör detta hemsidan inte till en mindre trovärdig hemsida. Eftersom att Wikipedia har extremt många läsare så är det i princip alltid någon som går in och redigerar faktan ifall någon har uppgett fel fakta och detta gör ju automatiskt att hemsidan innehåller mer sannolik fakta. Wikipedias syfte är från början att bygga ett trovärdigt uppslagsverk men man kan inte alltid säga att alla artiklar är helt trovärdiga eftersom att vissa artiklar kanske är politiskt inriktade osv. Artikeln som jag läste på Wikipedia är ganska trovärdig eftersom att jag har sett liknande fakta på många andra källor. Jag kan inte säga att artikeln är helt politiskt oberoende eftersom att jag inte har läst hela artikeln men det som jag läste av texten bestod bara av ren fakta. Källan riktar sig nog till alla. Alla typers av personer läser en massa olika artiklar inom olika ämnen runt om i hela världen. Jag skulle säga att Wikipedia passar alla som vill lära sig någonting nytt, har något arbete osv. Det gäller bara att vara kritisk när man läser artiklarna. Källan är väldigt aktuell idag eftersom att det är många som läser och redigerar den dagligen. Wikipedia har 495 miljoner läsare månadsvis runt om i hela världen och det är extremt mycket. Jag personligen tycker att wikipedia är en relevant källa för många olika arbeten så länge man är kritisk och dubbelkollar faktan. 

http://www.larshammaren.se : 

Även denna källan hjälpte mig i mitt arbete tack vare denna artikeln. Personen bakom denna källan heter Lars Hammaren. Lars är en komvux-lärare i Historia och samhällskunskap. Detta innebär att han har utbildats inom ämnet vilket gör källans trovärdighet större. Just nu så håller han även på att skriva en lärobok inom Historia. Syftet med hans hemsida är att han ska informera och hjälpa sina elever i deras arbete. Detta gör även att hans specifika målgrupp är hans elever. Jag har ingen aning om hur aktuell källan är men den artikeln som jag läste presenterar i alla fall bara fakta och ingen propaganda. Däremot så vet jag inte allt som hemsidan presenterar sammanlagt. Jag vet även inte heller om hemsidan är politiskt beroende eftersom att jag bara har läst en artikel ifrån denna sidan. Artikeln som jag läste var ganska trovärdig och det vet jag eftersom att SO-rummet har hänvisat till artikeln här men även också eftersom att Gert läste genom den och sa att all fakta stämde. 

http://www.kalla-kriget.se/bakgrund/vad-var-kalla-kriget.php : 

Någon som heter Mats står bakom denna sidan. På hemsidan så hittar jag inte hans efternamn eller hans yrke / utbildning inom ämnet. Han har däremot sin mejl som kontakt information. Källans syfte är att samla den informationen som finns tillgänglig kring kalla kriget och Sverige under kalla kriget. Det står inte någonstans på hemsända vilken målgruppen är men jag antar att han riktar källan mot allmänheten eller sig själv. Hemsidan startade år 2007 men däremot så skrevs artikeln som jag läste år 2015 vilket gör att den är helt okej aktuell. I artikeln som jag läste så var det framförallt fakta som presenterades men jag vet däremot inte om han skriver ut propaganda eller åsikter i hans resterande artiklar. Jag vet inte heller om den är politiskt beroende. Enligt mig är denna källan inte så trovärdig. Jag skulle inte rekommendera den till någon annan men anledningen till att jag själv använde den var att jag kände igen faktan som stod i artikeln. Eftersom att jag har läst samma fakta på andra sidor också så antog jag att faktan var ganska så korrekt. Allt det som jag tidigare skrev bevisar på att källan inte är den bästa att använda sig av. Man borde istället försöka hitta en bättre källa.