Organismer
Ordet biologi betyder läran om livet. Den minsta delen som har liv kallas för en cell. Allting som har liv består av celler så det är alltså cellerna som skiljer en icke-levande varelse från en levande. Men det är inte det ända som skiljer dom åt, det finns även annat:
- Alla organismer består av celler.
- Organismerna reagerar på sin omgivning dvs att som anpassar sig till deras omgivning. Växter brukar vända sina blad mot solen eftersom att dom behöver solljus och te.x på hösten så brukar björnarna gå i ide eftersom att det börjar närma sig vintern och de mycket kallare tiderna.
- De levande varelserna brukar ta upp ämnen från sin omgivning. Vi människor äter mat, dricker vatten och andas även in syre. Växterna brukar ta upp näringsämnen från jorden, vatten, solljus från solen.
- De levande varelserna kan föröka sig. Alla organismer kan föröka sig på något sätt. Växterna sprider sina frön igenom att de blåser med vinden eller att en humla har satt sig på växten och tagit upp sina frön och sedan tappat de någon annanstans.
- Organismerna lämnar ämnen till sin omgivning. När djur andas in luft så behåller dom syren eftersom att det är det kroppen behöver och sedan så andas de ut koldioxiden. Växterna gör exakt samma sak med de behöver koldioxiden och lämnar ifrån sig syren.
- Organismer behöver energi. Djuren får in energin egendom vissa ämnen som finns i maten och väcker får energi från soltrålarna.
En organism är en levande varelse. Det kvittar om den är liten eller stor. En varelse som behöver allt det som står på listan där uppe för att kunna överleva brukar kallas för en organism.
Celler, livets minsta byggstenar
Celler är uppdelat i djurceller, växtceller och svampceller. Vi kan inte se celler med ögat eftersom att dom är väldigt små och därför använder vi oss av ett mikroskop när vi ska undersöka cellerna. Något som alla dessa 3 olika sorters cellerna har gemensamt är att när cellen är fullvuxen så förökar den sig igenom att dela sig och då bildas 2 nya celler. Celler brukar ha ett cellmembran som man kan säga är en hinna som går runt och håller ihop hela cellen. Inom cellmembranet så finns det en vätska där allt i cellen flyter runt, den vätskan kallas för cellplasma.
De flesta levande varelserna har obeskrivligt många celler men det finns även encelliga organismer som t.ex Amöban. Amöban består av en cell och därför kallas det för ett encelligt djur. En varelse som består av fler än en cell kallas för en flercellig organism. Amöban består av en cell och det betyder att den måste klara sig på egen hand dvs att den ska kunna försvara sig, hitta mat och så vidare med hjälp av en cell.
Hos de varelserna som har flera än en cell i sig så kan man säga att cellerna samarbetar. Då finns det olika sorters celler som är bra på olika saker och tillsammans så funkar hela systemet hos den organismen.
Djurceller
Djurcellerna har en kärna där vårt DNA finns. Vårt DNA är det som avgör vem vi är. Det finns även ett annat namn för DNA och det är arvsmassa. På vårt DNA så finns våra gener som vi har fått från våra biologiska föräldrar. Det är generna som bestämmer vad vi ska ha för ögonfärg, hårfärg osv. Både djur och växtceller har ett cellmembran. Man kan säga att cellmembranet fungerar som en ”portvakt” och bara släpper in det cellen behöver och släpper ut de ämnena som cellen inte har någon nytta av. Cellmembranet är även det som håller ihop hela cellen. Innanför cellmembranet så finns en vätska, nästan som vatten och den vätskan kallas för cellplasma. I cellplasman så flyter det omkring massor av olika organismer som cellen behöver. Man kan nästan säga att dessa organismer är som cellens organ. Vi människor har ungefär 200 olika sorters celler. Det finns te.x muskelceller som bygger upp musklerna och bildar en muskelvävnad tillsammans. Det finns även nervceller som bildar en nervvävnad och så vidare. Muskelcellerna har hand om rörelse, nervcellerna skickar signaler mellan olika kroppsdelar som t.ex hjärnan som säger åt oss vad det är vi ska göra och när vi växter så är det bencellerna som bygger upp vårat skelett. Det brukar vara så att cellerna som liknar varandra har samma uppgift och som jag tidigare nämnare så bildar dom vävnader tillsammans. Olika typer av vävnader bildar ett organ tillsammans. Vi har massor av olika organ i våran kropp och alla har olika uppgifter.
 |
| Såhär ser en djurcell ut. |
Växtceller
Även växtcellerna har ett cellmembran och en cellkärna där deras DNA ligger. Skillnaden mellan djur och växtceller är att växtcellerna har
ett lager utanför cellmembranet som kallas för en cellvägg. cellväggen gör så att växtcellerna får en form som ungefär ser ur som en fyrkant. Växtcellerna innehåller klorofyllkorn och i dom finns det ett grönt ämne som kallas för klorofyll och det är den största anledningen till att de flesta växterna är gröna. Det är fotosyntesen som bildar klorofyll i växterna och utan fotosyntesen så skulle växterna dö. Tack vare klorofyllkornen så kan växterna använda solljuset som en energikälla. |
| Såhär ser en växtcell ut. |
Svampcellerna har också ett cellmembran och en cellkärna som alla sorters celler har. Dom har även en cellvägg som påminner lite om växtcellen.
Däremot så har svamparna även en likhet med djurcellerna eftersom att dom saknar klorofyllkorn. Detta gör att svampar är varken växter eller djur. Det finns många olika sorters svampar och de flesta är flercelliga. |
| Såhär ser en svampcell ut. |
Många har olika teorier om hur livet på jorden började men allt tyder på att det var bakterier eftersom att forskare har hittat spår av bakterier i väldigt gamla stenar. Bakteriecellerna förändrades med tiden och fick en cellkärna där DNA:t fanns. Cellerna utvecklades och det var början på växter, djur och svampar.
Bakterierna står nederst i ”släktträdet” eftersom att dom var de första levande varelserna på jorden som sedan utvecklades.
Bakterier
Bakterier är jordens vanligaste och minsta levande varelser som finns på jorden. De är mycket mindre än både djur och växtceller och de är även beroende av vatten. Bakterier har en cellvägg och ett cellmembran men inte en cellkärna. Något som gör att bakterierna skiljs åt från svampceller, växtceller och djurceller är att deras DNA ligger fritt i cellen. Alla sorters bakterier är encelliga.
Vissa bakterier har inget klorofyll och använder inte ljus som en energikälla men vissa andra har klorofyll och har ljus som energikälla. Dessa bakterier kallas för blågröna bakterier. Vi människor har massor av bakterier både utanpå och i kroppen även när vi är friska. Det är bara vissa sorters bakterier som är farliga och som vi kan bli sjuka av. I våra tarmar så bildas det bra vitaminer som vi har nytta av. Ungefär alla bakterier på kroppen väger 2kg tillsammans. Bakterierna förökar sig på samma sätt som alla andra sorters celler. De delar sig när de är fullvuxna. Det finns 3 olika sorters bakterier som har delats in i olika grupper beroende på deras utseende. De som är runda kallas för kocker. De kan leva ensamma eller så kan de leva i klumpar. Ibland så sätter dom sig även i rad som ett rakt streck. Baciller är också en sorts bakterie som ser ut som stavar och den tredje gruppen kallas för spiriller. Spiriller är spiralvikta bakterier som simmar igenom att röra på svansarna de har på ena sidan. De ser nästan ut som en tråd som hänger på dom. (se bilder nedanför)
 |
bland annat halsfluss, lunginflammation och karies. |
 |
| Baciller - Baciller kan orsaka kikhosta och stelkramp. |
 |
| Spiriller - Spiriller kan orsaka sjukdomar som t.ex magsår och kolera. |
Anledningen till varför vi fryser mat är för att bakterierna ska ha svårare att föröka sig. Bakterier trivs inte i kyla och de dör även o man kokar eller steker maten. När vi blir sjuka så kan vi få en medicin som kallas för penicillin. Penicillin är en väldigt vanlig medicin och den påverkar inte viruset. Den påverkar cellerna och därför kan man inte bota en vanlig förkylning med hjälp av penicillin.
 |
| Såhär kan en bakteriecell utan klorofyll se ut. |
Bakterier i naturen
Eftersom att det är bakterier som är anledningen till varför maten ruttnar så har vi olika knep som gör det svårare för bakterierna att föröka sig. Vi brukar t.ex frysa eller kyla ner maten. Bakterier trivs inte i kyla och därför blir det svårt för dom att föröka sig. Bakterier är även beroende av vatten och därför är det smart att hålla maten torr om man vill att den ska vara längre. Bakterier dör när vi kokar eller steker maten eftersom att det blir för varmt. Bakterier äter döda djur och växter och därför kan man kalla dom för nedbrytare. Höstlöven som faller ner på marken när det är höst brukar ju försvinna med hjälp av bakterier, växter, djur och svampar som äter på dom. När bakterierna äter bryts det ner till väldigt små delar som sedan blir till näringsämnen i jorden. Blågröna bakterier är den sortens bakterier som har klorofyll. Om vattnet i t.ex havet blir varmt så förökar sig de grönblå bakterierna mycket snabbare eftersom att ljuset är deras energikälla. Desto mer blågröna bakterier det bildas, desto grönare blir vattnet. Detta kallas för vattenblomning.
Virus
Många sjukdomar som orsakas brukar orsakas av virus och inte bakterier. Virus består inte av celler och de är mindre än bakterier. Eftersom att levande varelser har celler så kan man därför inte säga att virus är en levande varelse. Virus kan ha många olika utseenden man man kan säga att det består av ett skal där deras DNA förvaras. För att kunna föröka sig så behöver virus hjälp av bakterier eller andra celler. De brukar lägga in sitt DNA i en cell och det lurar cellen så celler tillverkar sedan nya viruspartiklar. När de är fullvuxna så spricker cellen så att viruspartiklarna kan spridas och cellen förstörs.
Eftersom att virus är mycket mindre än bakterier så krävs det speciella mikroskop för att man ska kunna se dom. Dessa mikroskopen kallas för elektronmikroskop.
 |
| såhär ser virus ut. Virus har inga celler och är därför ingen levande varelse. I "huvudet" längst upp så ligger virusets DNA. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar