1. Vad betyder ordet dygd och vad skiljer dygdetiken från de andra etiska modellerna?
Ordet dygd betyder ungefär god egenskap/duga och dygdetiken går ut på att man varken följer konsekvenserna efter en handling som i konsekvensetiken eller lagarna som i pliktetiken. Dygdetiken går alltså ut på att människan ska leva dygdigt och alltid göra rätt val. Man kan nästan säga att dygdetiken går ut på att man ska vara en god människa.
7. Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter.
Identitet är ett begrepp som beskriver hur till exempel en människa är som person. Intensitet består av saker som till exempel, namn, kön, åsikter, sexuella läggningar, utseenden, religion, socialt engagemang osv. Det är våran intensitet som avgör vilka vi är. Ingen i hela världen är exakt likadan som någon annan och detta är tack vare att alla personer har olika identiteter. Identiteterna bygger på vart personen kommer ifrån, vart personen växte upp och vilka personer personen har haft runt om kring sig under livet. Många säger att människan är som ett vitt papper när vi föds (generna finns alltid med såklart) och att med tiden så får pappret olika färger osv beroende på milön som människan lever i. Francis Galton var en psykolog som sa att personligheten består av arv och miljö. Med arvet menar han generna som vi har fått från våra biologiska föräldrar och med miljön så menar han de personerna i våran närhet, staden vi växte upp i och så vidare. Det är alltså arvet och miljön som har utvecklat alla människors personligheter. Den ryske psykologen Lev Vygotskij sa också någonting som kan förknippas med det Francis Galton sa. Han sa att vi blir oss själva genom andra. Med detta menar han att under vårat liv så är det massa andra personer som påverkar oss och det är så vi blir oss själva, genom andras åsikter som vi påverkas av osv. Detta ingår också lite i miljödelen som Francis Galton pratade om. Vi har alltså fått våra identiteter och personligheter från allting i våran närhet och generna som vi har arvt. Arvet och miljön är alltså båda delaktiga för våra personligheter men det är generna som är den avgörande faktorn.
En människa kan ha många olika identiteter. Jag tror att många tonåringar (eller andra) iallafall håller med om att man inte uppför sig lika dant när man är med släkten som när man är med sina närmaste kompisar. Med släkten kanske man är lite extra artig, lugn och sansad men med ens närmaste kompisar så kan man vara helt tvärtemot. Detta handlar inte om att låtsas vara en annan person som man egentligen inte är utan att det är personerna i ens omgivning som ofta påverkar ens beteende. Endast en människa kan alltså ha många olika identiteter och alla människor har olika identiteter.
Själv påverkas jag av nästan allt, mer eller mindre. Mina föräldrar och vänner påverkar mig. Sociala medierna påverkar mig osv. Jag vet att alla dessa saker plus massa annat påverkar mig bara att jag inte alltid märker det. Man märker inte alltid vad eller vem man blir påverkad av, det kommer bara naturligt och det är det som bildar mig som person i längden.
8. Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.
vad innebär det att vara trans/homo/bi osv?
Att vara heterosexuell betyder att man dras till de personerna av det motsatta könet. Heterosexuella killar dras till tjejer och tvärtom. Heterosexuell är den ”vanligaste” sexuella läggningen och det var även denna sexuella läggningen som var till låten i förr i tiden.
Hbtq är ett begrepp som står för Homosexuella, bisexuella, transvestiter, transsexuella och queer-personer.
- Att vara homosexuell innebär att man dras till personer med samma kön. Lesbisk är det ordet för tjejer som är homosexuella och bög är ordet för killar som är homosexuella.
- De personerna som är bisexuella kan dras till både killar och tjejer. Många bisexuella personer säger att dom blir kära i själva personen och inte könet.
- transvestiter är de personerna som använder sig av det motsatta könets könsuttryck som till exempel, röstläge, kläder, kroppsspråk osv.
- En transsexuell är en person som ända sen tidig barndom har upplevt att den har föds i fel kön. Kropps och köns identiteten går inte ihop hos dessa personerna. Det kan till exempel vara en biologiskt sätt kille som känner att h*n har födds i fel kropp och att h*h egentligen är en tjej.
- Queer personerna är de personerna som inte vill identifiera sig själva som varken kille eller tjej.
- Det finns även asexuella som inte attraheras av andra människor.
9. Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?
Islam - Enligt koranen så är sex utanför äktenskap inte okej. Det är även inte okej att prata om sex eller att gestalta sex utanför äktenskapet. När det kommer till en man och en kvinna som är gifta så är det okej. Inom Islam så kan det även anses som en plikt att gifta sig och skaffa barn. Homosexuella förhållanden är inte heller okej enligt koranen. Anledningen till varför Islamen kan ha svårt för att acceptera homosexualitet är för att kvinnan och mannen har olika roller i förhållandet
Judendom - Judendomen har många saker gemenast som islamen inom detta området. Det är inte heller okej med sex innan giftermål men när man väl är i ett giftermål så är sex någonting heligt. Att vara gift och få barn kan också anses som en plikt. Homosexuella förhållanden är inte heller okej enligt tanachen.
kristendomen - Inom Kristendomen så ska man egentligen inte heller ha sex före äktenskap. Och anledningen till varför man har sex inom kristendomen är för att man vill ha barn och då är det okej. Dom ortodoxa och katolska ser mer negativt på homosexualitet inom kristendomen men protestantiska kyrkorna har blivit allt mer accepterande när det häller homosexuella förhållanden. Dom anser att det är en del av att vara människa.
Många av dessa uppfattningarna har förändrats med tiden och alla troende följer inte alla dessa reglerna. Världen håller på att gå framåt i utvecklingen och enligt mig så är det viktigt att religionerna följer med i utvecklingen för annars kan det uppkomma många konflikter. Pride är någonting som har spridits runt de flesta delarna av världen ovh jag tror att det är många som har blivit påverkade av denna Pride ”traditionen” och börjat acceptera hbtq. Samhället påverkar alltså religionerna.
10. Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast. Motivera ditt val.
humanitet - medmänsklighet
Engagemang - deltagande
solidaritet - lojalitet
sympati - medkänsla / förståelse
filantropi - välgörenhet
altruism - osjälviskhet
empati - inlevelseförmåga
Alla dessa orden är ihopkopplade med varandra på något sätt och dom är också ganska lika varandra även fast dom har sina skillnader. Jag valde att ha humanitet högst upp på min lista eftersom att det står för medmänsklighet. Det första som behövs hos varje person som vill vara med och göra en positiv förändring i samhället är medmänsklighet enligt mig. Sedan valde jag engagemang eftersom att det även är viktigt att engagera sig och delta i olika grejer om man nu vill att en förändring ska ske. Det tredje ordet i min lista var lojalitet eftersom att det är viktigt att vara lojal mot sina vänner, organisationer osv. Efter lojalitet valde jag ordet sympati som står för medkänsla. Jag tycker att det är viktigt att alla personer ska kunna känner medkänsla för det är den känslan som kan få en att vilja hjälpa andra osv. Jag tycker även att medkänsla kopplas ihop en liten bit med ordet medmänsklighet som jag valde till första plats eftersom att det är medmänskligt att känna medkänsla. Efter Sympati så valde jag ordet filantropi som står för välgörenhet. Jag valde detta ordet eftersom att det är bland annat välgörenhet som gör att förändringar kan ske. Välgörenhet är inte någon känsla utan någonting många deltar i efter att dom har känt känslor som till exempel sympati. Sedan valde jag ordet altruism som innebär osjälviskhet och till sist empati. Att jag valde empati sist har jag ingen speciell anledning till eftersom att alla orden ändå var väldigt viktiga.
11. Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.
Inom kristendomen och islam så tror man på evigt liv efter döden. Om man har gjort många goda handlingar och varit en god människa som muslim eller kristen så kommer man hamna i himmelen/paradiset när man dör. Men om man har varit ond som människa så kommer man att hamna i helvetet och straffas under evig tid. Inom judendomen så vet man inte vad som händer efter döden, Enligt judarna och judarnas hela skrift så är det bara gud som vet vad som händer.
Buddhister och Hinduister brukar prata om någonting som kallas för reinkarnation. Reinkarnation betyder att man återföds i en annan kropp i sitt nästa liv. Dom personerna som har levt ett gott liv kommer att återfödas som en bättre varelse och de som har levt ett dåligt liv kommer att återfödas som en sämre varelse med sämre livssituation. Detta associeras med någonting som kallas för karma. Målet är att man ska sluta återfödas eftersom att buddhister och hinduiske ser på livet som ett lidande och sluta återfödas gör man när man har nått toppen och levt sitt bästa liv.
12. Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.
Som ateist så tror man inte på gud. Ateister tror inte därför heller på något liv efter döden. Dom flesta ateister tror bara att allt kommer att försvinna och bli helt ”svart” när man dör. I vissa religioner sägs det att själen lever vidare men en ateist skulle nog tänka på att det är hjärnan och hjärtat som har fått själen att ens existera från första början och när dom två organen slutar funka så finns inte själen längre. Alla ateister är olika och tror på olika saker därför är det svårt att säga vad en ateist egentligen tror på men någonting som alla ateister har gemensamt är att dom inte tror på gud.
källor:
Stora boken om psykologi 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar