Växthuseffekten:
I jordens atmosfär finns det några gaser som kallas för växthusgaser. Dessa gaserna är anledningen till att vi kan leva i detta klimatet. Dom viktigaste växthusgaserna är koldioxid och vattenånga. Dom kortvågiga solstrålningarna tränger igenom atmosfären och värmer upp jordytan. Eftersom att Jorden är kallare än solen så blir värmestrålningarna sedan lång vågiga på vägen ut till rymden igen. Det är växthusgaserna som hindrar en stor del av solens lång vågiga strålningar ifrån att lämna Jorden. Eftersom att värmestrålningarna nu är lång vågiga så kan gasmolekylerna ifrån växthusgaserna i atmosfären absorbera den lång vågiga strålningen. Detta leder till att atmosfären behåller en del av värmen ifrån solens strålar. Ända sen industrialiseringen så har vi människor släppt ut överflödigt med växthusgaser och därför har jordens medeltemperatur även ökat.
Idag försöker man minska utsläppet av växthusgaser eftersom att gaserna bidrar till den globala uppvärmningen. En kosekvens av den globala uppvärmningen är att stora delar av polarisarna smälter. Detta leder till minst två negativa saker. Den första är att isarna på Antarktis smälter. På Antarktis lever isbjörnarna och när isen smälter, smälter även deras hem. Detta är ett väldigt stort klimathot, speciellt för isbjörnarna. Forskare har beräknat att vid år 2050 så kommer ungefär 1/3 av isbjörnarna i världen vara borta. Den andra negativa saken med att polarisarna smälter är att havsnivån högs. Då kommer flera öar och kustområden att dränkas. Även jordbruket kan bli drabbat. Det kan leda till att både människor och djur får brist på mat. Djurens växter som dom äter förstörs och vårt jordbruk förstörs. När djuren inte får mat på en lång tid så dör även dom ut och då har människorna på området förlorat både sitt växt och kött intag. Folk förlorar även sina hem. Det finns även många områden som inte drabbas, tack vare landhöjningen. Landhöjningen orsakas av att jordskorpan återvänder till mekaniskt viloläge. Detta händer efter att jordskorpan har befriats av tryck ifrån inlandsisen. Dock påverkar det inte så mycket.
Korallreven drabbas även väldigt hårt. De flesta korallreven som utsätts för miljöförändringarna brukar dö och då förstörs även hela ekosystemet i det havs området. Det brukar leva nästan 2 miljoner olika arter vid korallreven och även dom drabbas. Det finns många kustsamhällen som lever på korallreven som matkälla men även som turistområde. När korallreven förstörs drabbas även dom. De människorna i det samhället förlorar en massa pengar eftersom att turisterna inte betalar för att få se ett dött korallrev. Dom förlorar även en stor del av fisken och istället måste dom hitta andra ställen sm dom kan få mat ifrån. Det är dock inte bara den globala uppvärmningen som dödar korallreven. Det är även destruktiva fiskemetoder, korallbrytning, turism, överfiske, föroreningar i havet, och koldioxid utsläpp. Dessa utsläppen försurar havet och även detta påverkar de levande organismerna.
En annan kosekvens av den globala uppvärmingen är förändrad nederbörd. Detta innebär att dom torra områdena som till exempel öknarna blir ännu torrare medan de områdena med mycket nederbörd får ännu mer nederbörd. Anledningen till detta är att den stigande temperaturen orsakar en högre avdunstning ifrån haven. Det innebär att havsvattnet går ifrån flytande form till gasform. Då bildas moln och sedan åker dom in mot t.ex regnskogar eller andra ställen med vinden. Där kan gasformen övergå till flytande form igen och det orsakar regn. Detta leder ju även till en ökad mängd vattenånga i atmosfären och vattenångan är ju en växthusgas som faktiskt bidrar till den globala uppvärmningen. Öknarna blir ännu torrare bara på grund av att jorden värms upp extra mycket. Allt detta leder till att det blir svårare att bland annat odla mat.
Växthuseffekten påverkar alltså jorden på alla möjliga negativa sätt och det är vi människor som har orsakat överflödet av effekten. Detta är i-länderna som har orsakat det mesta och om u-länderna så småningom börjar leva så som vi gör kommer växthuseffekten öka enormt. När u-länderna utvecklas i framtiden borde vi alltså komma på en metod som balanserar u-länderna med i-länderna på den fronten. Idag kan vi dock göra förändringar genom att till exempel duscha kortare, använda mintre elektricitet och energi, ta kollektiv trafik, ersätta glödlampor med lågenergilampor och sopsortera. Det finns såklart mycket mer saker man kan göra men alla dessa påverkar på ett positivt sätt.
ozonhål i atmosfären:
Ozonlagret är ett lager av ozon i jordens atmosfär. Lagret ligger ungefär 15-30 kilometers höjd över jordytan. Ozon är en kemisk förening med den kemiska formeln O3. Gasen ozon består av 3 syreatomer. Ozon förekommer naturligt i jordens atmosfär och det är ozonlagret som skiljer jordens atmosfär ifrån rymden. Den skyddar oss även ifrån farlig strålning. Ozonlagret är den huvudsakliga anledningen till att vi faktiskt kan leva på jorden men ändå är den väldigt giftig för oss. Ozongasen är en oxiderad gas vilket gör att den kan irritera slemhinnor och ögon mm.
En syremolekyl består av två syreatomer. Ozon bildas när en syremolekyl splittras av UV-strålningen. Detta brukar hända på höga höjder. Där slår sig de ensamma syreatomerna ihop sig med en annan syremolekyl och det bildar ozon. Ozon består ju av 3 syreatomer.
Ozonhål i atmosfären är ett klimathot. Dessa ”hålen” är inte riktiga hål utan det är ett underskott av gasen ozon. Dessa ozonhålen finns främst vid polartrakterna och vid Antarktis finns det största hålet. Ozonhålen uppkommer vid dessa områdena eftersom att det är väldigt kallt i ozonskiktets nivå, ungefär -80°C under vinter månaderna. Vid denna kylan brukar polarstratosfäriska moln uppstå. Dessa molnen består av partiklar som bland annat vatten ånga och saltsyra och på ytan kan solstrålarna aktivera en kemisk reaktion där ozongaserna bryts ner. Detta är bara en naturlig orsak till ozonhålet men vi människor påverkar också ozonhålet.
Vi människor har snabbat på processen genom att släppa ut ozonnedbrytande gaser. De finns flera gaser som bidrar till ozonhålet som t.ex metylbromider och haloner men den främsta gasen är klorfluorkarboner (CFC). Det tar flera år för klorfluorkarboner att komma upp till ozonsiktet men när dom väl är uppe sönderdelas dom av UV-strålningen så att varvid kloret frigörs. Detta kloret reagerar med ozonet och bildar en kemisk nedbrytning av gasen. En enda klor atom kan bryta ned 100 000 ozonmolekyler. Detta är väldigt mycket med tanke på att det finns väldigt många klor atomer.
Det är ozonlagret som skyddar oss ifrån de farliga strålningarna men detta skyddet minskar under ozonhålen eftersom att ozonlagret är förtunnat. Detta betyder att den ultravioletta strålningen når ner till biosfären där den sedan kan reducera plankton populationen i haven, skada växter och bland annat orsaka mer hudcancer. Dock finns det knappt några människor eller växter på Antarktis som blir såpass påverkade. Dessa konsekvenserna skulle mer inträffa om ozonhålen spred sig över andra områden men det är inte så troligt eftersom att det inte är lika kallt vid andra områden.
Just nu håller ozonlagret på att återhämta sig men det kommer nog att ta ganska lång tid. År 1987 ett kontakt som kallas för montrealprotokollet. Detta kontraktet handlar om att man ska minska utsläppen av de ozonnedbrytande gaserna. År 2007 rapporterade NASA att dom hade sett de lägsta mängderna av ozongaserna år 2006 sedan de började med kontinuerliga mätningarna. Det kommer att ta tid för ozonlagret att återhämta sig men vi själva kan ändå försöka att hjälpa till genom att inte använda oss av produkter som släpper ut stora mängder med ozonnedbrytande gaser. Dock tror jag själv att de är dom högre makterna som har den största påverkan på miljön eftersom att vi civila även påverkas av dom ögre makterna. Däremot så är ozonlagret över norden som vanligt.
försurning av sjöar, skog och mark:
Försurning av sjöar, skog och mark innebär en ökande halt av vätejoner. En vätejon är en negativt eller positivt laddad väteatom. Man mäter försurningarna i pH-värde. Ju fler vätejoner i en lösning (t.ex magsäcken, sjöar osv) desto surare miljö och desto lägre pH-värde. Det är alltså lösningarna med låga pH-värden som är sura och kallas för syror. De lösningarna med pH-värden över pH 7 kallas för basiska.
Ett klimathot som vi har idag är att sjöar, skogar och marker har för låga pH värden, dom har alltså försurats. försurningar orsakas främst av utsläpp av svaveloxid, ammoniak och kväveoxider. Dessa utsläppen kommer ifrån sjöfart, energianläggningar, vägtrafik, industrier och förbränning av fossila bränslen. Även trafiken står för en stor del av utsläppen. När svaveloxid reagerar med vatten/vattenånga bildas svavelsyra. Kväveoxiderna omvandlas på samma sätt till salpetersyra. Dessa föreningarna når marken i form av partiklar eller gas eller tillsammans med nederbörden som till exempel regnet, snön eller dimman. Man kan alltså säga att svavelsyran och salpetersyran bildas i atmosfären för att sedan falla ner till marken. Dessa svavel och kväveoxiderna kan färdas riktigt långt och det är därför ungefär 90% av våra försurningar i Sverige kommer ursprungligen ifrån andra länder som till exempel Tyskland och Storbritannien men även också internationella sjöfarter.
När sjöar försuras ändras hela ekosystemet i sjön. Groddjuren och dom känsliga fiskarterna försvinna eller dö ut. Det finns dock växter som inte alls är lika känsliga för försurningen. Två exempel är vitmossan och näckrosorna. När sjöar försuras brukar vitmossan sprida sig i sjön och näckrosorna ökar. Vattnet i en försurad sjö ser ganska kristallklart ut. Försurning av sjöar är faktiskt ändå en väldigt negativ grej eftersom att det faktiskt finns flera djurarter som dör ut. Och när en djurart dör ut så påverkar det alla dom andra djurarterna som har levt på den nu utdöda djurarten. Även området som sjön ligger i kan drabbas eftersom att även jorden vid sjön försuras och det kan ju påverka växterna som tar upp näring ifrån jorden, djuren dom äter växterna och insekterna som lever i jorden. Man kan alltså säga att allt går i en cirkel.
Vid försurning av marken försvinner de viktigaste näringsämnena och detta minskar jordens bördighet vilket leder till att växterna inte växer lika bra. Försurningen frigör också metaller som till exempel aluminium. Dessa metallerna kan skada markens nedbrytande mikroorganismer som till exempel maskarna och insekterna. Det påverkar även fåglarna eftersom att dessa små djuren är fåglarnas mat. Även försurning av marken påverkar många arter.
Jag kopplar skogsförsurning och marks försurning lite med varandra eftersom att jorden försuras i både fallen men det finns ändå några skillnader. När skogar försuras brukar träden skadas såpass mycket så att de till sist torkar ut. Även trädens rötter skadas och det gör så att rötterna har svårt för att ta upp näringsämnena ifrån jorden (om de finns efter försurningen). Hela skogen försuras alltså och djuren som lever på till exempel löven kan inte göra de längre osv osv. Även vi människor drabbas eftersom att vi inte kan använda träden till vissa produkter men dock är djuren och växterna dom stora offren.
I framtiden kan många fler djurarter dö ut i till exempel sjöarna men vi borde höra någonting åt detta miljöhotet innan det händer. Man brukar faktiskt kalka sjöar för att hjälpa till så mycket som möjligt. Då är det ett flygplan som flyger över sjön samtidigt som kalken släpps. Förändring har skett eftersom att andelen försurade sjöar har minskat sedan 1990. För att förbättra ännu mer borde vi minska upp bränningen av fossila bränslen, det skulle även hjälpa växthuseffekten. Som privatperson kan man själv köra mindre bil för att inte bidra med så mycket utsläpp eller kanske försöka att tänka på sin konsumtion.
övergödning och syrebrist i hav:
Gödningsämnena brukar komma ifrån gödslad jordbruksmark, industrier, hushåll och bilavgaser. Vattnet ifrån dessa ställena brukar först renas i reningsverk innan man släpper ut det resterande i haven. Reningsverken klarar inte av att rena exakt allting och därför släppt det ut överflödigt med gödningsämnen i naturen och det är det man kallar för övergödning. Övergödning är alltså en stor tillsatt del av näringsämnen. Algerna och de blågröna bakterierna tycker väldigt mycket om övergödning och värme och därför brukar dom blågröna bakterierna skapa vattenblomning på sommaren. I värsta fall kan detta utvecklas till att vattnet ser ut som en grön sörja.
Bland dessa blågröna bakterierna finns det en art som kallas för katthårsalg. Denna arten är dock ingen alg. Katthårsalgens bakterier sitter ihop i rader som brukar klumpas ihop till stora tofsar. Dessa tofsarna brukar man ibland kunna se sväva runt i vattnet. Denna arten är även väldigt giftig. Ifall en människa sväljer den så kan den orsaka magproblem. Man kan även utsättas för klåda och utslag om man rör vid den. Detta är anledningen till varför man borde undvika att bada i vatten där det pågår extrem vattenblomning.
När algerna och de blågröna bakterierna sedan dör sjunker dom till botten där djuren och bakterierna sedan kan äta dom. Detta betyder ju att djuren för överflödigt med mat s att de sedan kan föröka sig ännu mer men riktigt så är det inte. Nu kommer syrebristen in i bilden. När det blir för många bakterier så förbrukas det även extremt mycket syre och därför leder övergödningen till syrebrist på botten. Detta resulterar ju i att djuren och fiskarna på botten kvävs eftersom att dom till sist inte har någon tillgång till syre där nere.
Hela denna processen resulterar ju i att flera djur dör samtidigt som bakterierna i haven ökar. Det blir en extrem vattenblomning som förstör ekosystemet i havet. Idag så lider Östersjön av detta.
För att minska övergödningen är det viktigt att länder runtom övergödningen samarbetar för att minska utsläppen. Industrierna osv bårds även tänka mer på vad som hamnar i havet medan vi civila kanske kan tänka på våra bilavgaser som vi släpper ut. Istället för att till exempel köra bil korta och onådiga sträckor så borde man till exempel ta hjälp av den kollektiva trafiken. Detta gäller även många andra miljöproblem.
Källor:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar