DNA ur en kiwi frukt

Uppgift: 

Uppgiften är att framställa och titta på kiwi fruktens DNA genom att använda sig av olika redskap. 

Syfte:

Syftet med denna laborationen var att vi skulle lära oss hur man framställer DNA ifrån en frukt, hur man kan se DNA med hjälp av ett mikroskop och även hur man följer instruktioner.  

hypotes: 

Eftersom att alla levande organismer har DNA så tror jag absolut att vi kommer att kunna se kiwi fruktens DNA så länge vi följer instruktionerna noggrant. Jag tror att vi kommer att se en cell som är ganska lik människans med ett cellmembran och en cellkärna där DNA:t ligger. DNA:t tror jag kommer att se ut som en mörk prick eller ett mörkt streck i cellen.  

Material: 

kaffefilter 

tratt 

objektglas 

täckglas

bägare 

kall T-röd 

kiwi

sked

diskmedel

vatten

pinsett 

mikroskop

Riskbedömning: 

Vi använder oss av T-röd i laborationen och på flaskan så finns det två stycken farosymboler. Farosymbolen som har en eld på sig visar på att produkten är extremt brandfarlig. Om någon skulle råka närma sig T-röden med eld av något slag så skulle det finnas en risk till brand. 

Den andra farosymbolen med ett utropstecken på symboliserar att produkten är hälsoskadlig eller irriterande för till exempel huden eller ögonen. Man kan till exempel få extremt torr hud eller svidande smärta i ögonen. 

bild nr1.

Utförande: 

Mosa innehållet ur kiwi frukten i en bägare med hjälp av en sked. Mät upp 

10 cm^3 diskmedel och blanda det sedan med kallt vatten så att allting tillsammans blir 100cm^3. Häll över blandningen till den mosade kiwin så att fruktköttet täcks. Då kommer det att se ut ungefär såhär:  

bild nr2. 

Tillsätt sedan 3g koksalt och blanda. Placera kaffefiltret i en tratt och filtrera blandningen. Samla filtratet i en ren bägare. Då kommer det att se ut ungefär såhär:  

bild nr3.

Mät filtratets volym och tillsätt lika mycket T-röd. Om du har för mycket filtrat så kan du hälla ut lite innan detta steget. Försök att tillsätta T-spriten försiktigt längs bägarens sidor. Om du väntar ett tag så kan det se ut såhär men det behöver inte alltid vara lika tydligt som på bilden:

(inte min bild) bild nr4. 

Det röda på bilden är T-röd och den vita massan i T-röden ska föreställa DNA. Plocka sedan upp DNA med hjälp av en tandpetare och lägg preparatet på objektglaset. Sätt sedan på täckglaset över. Studera sedan DNA i ett mikroskop. 

Resultat: 

(Inte min bild) bild n5.

På bilden så kan man se hur DNA:t såg ut när vi kollade igenom mikroskopet. Strängen på bilden är kiwins DNA. Man kan se att strängen har skruvat ihop sig på vissa ställen. På högra änden av DNA:t så har DNA:t inte skruvat ihop sig och där kan man se att DNA:t är lite brett.  

Slutsats: 

Min hypotes stämde inte. Jag trodde att DNA:t skulle se ut som en mörk prick eller ett mörkt streck i cellen som jag även trodde att vi skulle se. Istället fick vi se en DNA-spiral. Min hypotes bestod däremot också av att jag trodde att vi skulle lyckas med laborationen och det gjorde vi. Skillnaden mellan min hypotes och med mitt resultat var att DNA:t inte såg ut som jag hade förväntat mig. Jag trodde inte att vi skulle få ett såpass tydligt resultat som vi fick. 

Resultatet som vi fick var ganska rimligt. Vi följde instruktionerna bra och därför fick vi även ett bra resultat. 

Förklaring: 

Anledningen till att vi mosade kiwin var för att vi skulle kunna filtrera kiwin genom filtreringpappret och fortfarande få med kiwins DNA i filtratet. Att mosa kiwin underlättade även hela laborationen eftersom att vi slet loss cellväggarna ifrån varandra och detta gjorde ju så att cellerna låg fritt. 

I diskmedel finns det ett ämne som kallas för tensider och det är detta är ämnet som löser upp fett. Alla olika sorters cellmembran i cellen betsår av fettmolekyler (lipider). När vi tillsatte diskmedlet så orsakade det till att både cellens yttre cellmembran och cellkärnans membran löstes upp. Det är i cellkärnan som DNA:t befinner sig. Detta resulterade i att DNA:t kunde åka runt fritt. 

Saltet (NaCI) binder sig till det så kallade ”skräpet” som till exempel proteiner, söndriga cellmembran och annat avfall som skulle kunna ha skadat DNA:t. Den kalla T-röden hindrade även DNA:t ifrån att skadas av enzymen DNase. I vanliga fall är DNase en enzym som finns i cytoplasman. det är meningen att DNase ska skydda mot angrepp av andra DNA som till exempel virus, men i detta fallet kan DNase:t även förstora kiwins egna DNA eftersom att vi redan har brutit ner cellkärnans membran som i vanliga fall brukar skydda DNA:t. Det är alltså den kalla T-röden som saktar ner denna processen. Denna laborationen skulle inte funka lika bra om T-röden var varm. 

(Cytoplasma är cellmassan eller vätskan som befinner sig i cellen)

Anledningen till varför T-röden la sig längst upp, DNA:t i mitten och filtratet längst ner i blandningen var bland annat eftersom at vi hällde ner den såpass sakta att den inte blandade sig med resten av blandningen men även också för att alkohol har lägre densitet än vatten. Kolla på bild nr4. 

Denna laborationen skulle även funka med en annan helst mjuk frukt som till exempel en banan. 

Felkällor: 

När vi skulle hälla in blandningen i filtrerings pappret så tog vi alldeles för mycket på en gång och det gjorde så att filtrerings pappret gick sönder. Då hamnade hela våran blandning i bägaren istället för bara filtratet. Eftersom att detta hände så fick vi göra om filtreringen igen. 

Vi hade inte heller en våg som vi kunde använda oss av när vi skulle väga saltet men vi fick däremot hjälp och därför gick ingenting fel ändå.