Religion, Sekulariseringen

1. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.

Humanisterna tror inte på nån gud eller på livet efter döden. Dom arbetar för att få en fortsatt sekularisering av samhället. Ett sekulariserat samhälle är ett samhälle som bland annat inte baserar sina lagar på religion. Organisationen arbetar även mot olika formers förtryck med religion som argument. Ett exempel kan vara homosexualitet. Det är till exempel inte okej att förtrycka homosexuella med religion som argument för saken. Organisationen är inte alltså inte emot religion utan de är kritiska för negativa konsekvenser av religion. Dom står bland annat för att det inte är rätt att tvinga en annan person att tro på en viss religion bara för att man själv tror på den. För dom är det också viktigt att religösa makthavare inte försöker inordna andra människor under sin tro. För humanisterna är det även viktigt att religon och politik ska hållas isär. Man ska till exempel inte blanda religösa lagar med politik eller landets lagar. Humanisterna engagerar sig också i föräldrarnas rätt att påverka barnens livsåskådning ända sen födseln. Dom tycker till att man inte ska döpa ett nyfött barn eller tvinga en liten flicka till att bära slöja, speciellt inte i ung ålder då individerna inte vet vad de tror på eller hur de ser världen. Dom tycker att barnen för välja själva när dom blir äldre och förstår religionerna bättre. Organisationens huvudsakliga mål är iallafall att samhället ska bli mer sekulariserat och att folk inte ska behöva leva med en påtvingad tro. För dom är det viktigt att folk inte ska styras av religösa tankar och lagar så länge de inte valt det själva. 

Vissa religösa personer förstår inte vart dom icke-religösa får sin etik och moral ifrån. Troende personer brukar oftast utgå från sin religion när de tänker på vad som är rätt eller fel, därför kan de bli förvirrande för vissa när folk som inte är religösa är medvetna om rätt och fel. Humanisterna utgår bland annat från FNs lagar om mänskliga rättigheter. Som humanist behöver man inte bara utgå från FNs lagar utan man kan själv ha egna tankar om etik och moral, allting skiljer från person till person men FNs lagar är en bra början. Jag brukar tänka och läsa om andras religioner och mina egna livsåskådningar i princip varje dag. Jag tycker de är väldigt intressant att läsa om folks mot och för argument när det gäller religion speciellt. Själv har jag länge tänk på detta med var min etik kommer från och varje gång har jag kommit fram till olika svar och nya frågor, men varje gång kommer jag också fram till att min etik och moral inte bara kommer ifrån FNs lagar utan från andra ställen också. Därför tror jag att humanisterna inte bara utgår från FNs regler utan även sina egna tankar också. 

         12 + 13. Resonera om Sverige / världen kommer att bli mer eller mindre                 sekulariserat i framtiden. 

          Förr i tiden var Sverige ett väldigt religiöst land. Religionen som dominerade i 

          Sverige var kristendomen. Jag tror att man till och med hade bibel undervisning på 

         vissa ställen. Det var även en självklarhet för många familjer att fira de kristna högtiderna. Kyrkan hade även en stor del i samhället. Det var på söndagarna i kyrkan som man ofta träffade sina grannar, vänner och nära och kära. Förut så fungerade också kyrkan som en vägledare i etiska frågor. Idag är Sverige ett av de mest sekulariserade länderna i världen. För att förstå om Sverige kommer att fortsätta att sekulariseras är det viktigt att förstå ungefär varför det blev ett sekulariserat land från första början. 

         Vi människor har alltid ställt frågor om världen. Man har under flera århundraden tänkt på åskan, stjärnorna, döden och universums uppkomst. Det var religion som gav svaren till alla frågorna man hade om universum. Under upplysningstiden började man separera vetenskapen från religion. Dom naturvetenskapliga forskningsresultaten förändrade dåtidens och religionernas världsbilder. Detta ledde man började förstå mer om världen. Folket blev med åren mer läskunniga och detta gjorde att den vetenskapliga världsbilden fick fler anhängare. Kyrkan och religion var helt plötsligt inte svaren på alla människors frågor. Med tiden skiljdes kyrkan från de statliga sysslorna och det enda kyrkan ansvarar för idag är begravningar. I Sverige har vi rätt till vilken tro som helst och det är bland annat därför det är ett sådant mångkulturellt land. Dock är invandringen den största anledningen till att vårt land består av så många kulturer. 

         Idag kan vi förklara mycket med vetenskapen men vi har dock mycket mer att upptäcka om världen. Jag tror därför att Sverige kommer att bli mer och mer sekulariserat. Idag skiljer sig våra lagar och staten ifrån religion men jag snackar bland annat om sekulariseringen i folket och vad folk tror på. En stor fråga som folk med eller utan religion ställer sig är ”hur kom världen och människorna till?”. Vissa religösa skulle med stor sannolikhet svara gud på denna frågan medan de icke- religösa kanske skulle börja snacka om big bang och evolutionsteorin. Big bang och evolutionsteorin är ju båda vetenskapliga teorier men man vet inte till 100% om dom faktiskt stämmer. Det finns fortfarande frågor som ”Hur startade big bang?”, ”Vad fanns innan big bang?” osv.. Detta är ett extremt exempel men, Om vi till exempel säger att forskare kommer fram till hur världen faktiskt kom till och att dom skulle vara 110% på att deras teori stämmer, samt att det skulle finnas mycket starkare bevis än idag. Då tror jag att vissa som är troende skulle ändra sina världsuppfattningar, dock långt ifrån alla. 

         Det jag försöker komma fram till är alltså att desto mer vi lär oss om världen, desto mindre betydelse får religionernas världsuppfattningar. Jag tror alltså att Sverige kommer att fortsätta att sekulariseras. 

         Det finns länder i världen som är långt ifrån sekulariserade. Dessa länderna baserar sina lagar på religion och man kan straffas för att man inte har en viss religion. Det är svårt att veta om länder som dessa kommer att sekulariseras eller inte. Dessa länderna brukar ofta vara diktaturer vilket gör att deras problem inte bara handlar om religion utan om annat också, till exempel, pengar, makt, skola och politik. Om man växer upp i ett land där man inte har tillgång till utbildning så kanske man börjar söka svaren till frågorna man har från den religionen som personerna omkring en har. Dock tror jag att globaliseringen och sociala medier har/kommer att orsaka att folk lär sig mer om omvärlden och andra länder. Jag tror att världen kommer att bli mer och mer globaliserad men jag har ändå svårt att tro att vissa länder i bland annat mellanöstern som tex Saudiarabien kommer att sekulariseras inom den

         kommande tiden. Det är alltså olika. Jag tror att vissa länder kommer att sekulariseras mer medan vissa länder stannar på det läget de är på nu. Jag tror iallafall att sociala medier och globaliseringen och främst vetenskapen på vissa hål har en stor roll i varesig länder sekulariseras eller inte. 

Etik uppgifter. S220

1. Vad betyder ordet dygd och vad skiljer dygdetiken från de andra etiska modellerna?

Ordet dygd betyder ungefär god egenskap/duga och dygdetiken går ut på att man varken följer konsekvenserna efter en handling som i konsekvensetiken eller lagarna som i pliktetiken. Dygdetiken går alltså ut på att människan ska leva dygdigt och alltid göra rätt val. Man kan nästan säga att dygdetiken går ut på att man ska vara en god människa.

7. Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter. 

Identitet är ett begrepp som beskriver hur till exempel en människa är som person. Intensitet består av saker som till exempel, namn, kön, åsikter, sexuella läggningar, utseenden, religion, socialt engagemang osv. Det är våran intensitet som avgör vilka vi är. Ingen i hela världen är exakt likadan som någon annan och detta är tack vare att alla personer har olika identiteter. Identiteterna bygger på vart personen kommer ifrån, vart personen växte upp och vilka personer personen har haft runt om kring sig under livet. Många säger att människan är som ett vitt papper när vi föds (generna finns alltid med såklart) och att med tiden så får pappret olika färger osv beroende på milön som människan lever i. Francis Galton var en psykolog som sa att personligheten består av arv och miljö. Med arvet menar han generna som vi har fått från våra biologiska föräldrar och med miljön så menar han de personerna i våran närhet, staden vi växte upp i och så vidare. Det är alltså arvet och miljön som har utvecklat alla människors personligheter. Den ryske psykologen Lev Vygotskij sa också någonting som kan förknippas med det Francis Galton sa. Han sa att vi blir oss själva genom andra. Med detta menar han att under vårat liv så är det massa andra personer som påverkar oss och det är så vi blir oss själva, genom andras åsikter som vi påverkas av osv. Detta ingår också lite i miljödelen som Francis Galton pratade om. Vi har alltså fått våra identiteter och personligheter från allting i våran närhet och generna som vi har arvt. Arvet och miljön är alltså båda delaktiga för våra personligheter men det är generna som är den avgörande faktorn. 

En människa kan ha många olika identiteter. Jag tror att många tonåringar (eller andra) iallafall håller med om att man inte uppför sig lika dant när man är med släkten som när man är med sina närmaste kompisar. Med släkten kanske man är lite extra artig, lugn och sansad men med ens närmaste kompisar så kan man vara helt tvärtemot. Detta handlar inte om att låtsas vara en annan person som man egentligen inte är utan att det är personerna i ens omgivning som ofta påverkar ens beteende. Endast en människa kan alltså ha många olika identiteter och alla människor har olika identiteter. 

Själv påverkas jag av nästan allt, mer eller mindre. Mina föräldrar och vänner påverkar mig. Sociala medierna påverkar mig osv. Jag vet att alla dessa saker plus massa annat påverkar mig bara att jag inte alltid märker det. Man märker inte alltid vad eller vem man blir påverkad av, det kommer bara naturligt och det är det som bildar mig som person i längden. 

8. Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.

vad innebär det att vara trans/homo/bi osv?

Att vara heterosexuell betyder att man dras till de personerna av det motsatta könet. Heterosexuella killar dras till tjejer och tvärtom. Heterosexuell är den ”vanligaste” sexuella läggningen och det var även denna sexuella läggningen som var till låten i förr i tiden. 

Hbtq är ett begrepp som står för Homosexuella, bisexuella, transvestiter, transsexuella och queer-personer.

• Att vara homosexuell innebär att man dras till personer med samma kön. Lesbisk är det ordet för tjejer som är homosexuella och bög är ordet för killar som är homosexuella. 
• De personerna som är bisexuella kan dras till både killar och tjejer. Många bisexuella personer säger att dom blir kära i själva personen och inte könet. 
• transvestiter är de personerna som använder sig av det motsatta könets könsuttryck som till exempel, röstläge, kläder, kroppsspråk osv. 
• En transsexuell är en person som ända sen tidig barndom har upplevt att den har föds i fel kön. Kropps och köns identiteten går inte ihop hos dessa personerna. Det kan till exempel vara en biologiskt sätt kille som känner att h*n har födds i fel kropp och att h*h egentligen är en tjej. 
• Queer personerna är de personerna som inte vill identifiera sig själva som varken kille eller tjej. 
• Det finns även asexuella som inte attraheras av andra människor. 

9. Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?

Islam - Enligt koranen så är sex utanför äktenskap inte okej. Det är även inte okej att prata om sex eller att gestalta sex utanför äktenskapet. När det kommer till en man och en kvinna som är gifta så är det okej. Inom Islam så kan det även anses som en plikt att gifta sig och skaffa barn. Homosexuella förhållanden är inte heller okej enligt koranen. Anledningen till varför Islamen kan ha svårt för att acceptera homosexualitet är för att kvinnan och mannen har olika roller i förhållandet

Judendom - Judendomen har många saker gemenast som islamen inom detta området. Det är inte heller okej med sex innan giftermål men när man väl är i ett giftermål så är sex någonting heligt. Att vara gift och få barn kan också anses som en plikt. Homosexuella förhållanden är inte heller okej enligt tanachen.

kristendomen - Inom Kristendomen så ska man egentligen inte heller ha sex före äktenskap. Och anledningen till varför man har sex inom kristendomen är för att man vill ha barn och då är det okej. Dom ortodoxa och katolska ser mer negativt på homosexualitet inom kristendomen men protestantiska kyrkorna har blivit allt mer accepterande när det häller homosexuella förhållanden. Dom anser att det är en del av att vara människa. 

Många av dessa uppfattningarna har förändrats med tiden och alla troende följer inte alla dessa reglerna. Världen håller på att gå framåt i utvecklingen och enligt mig så är det viktigt att religionerna följer med i utvecklingen för annars kan det uppkomma många konflikter. Pride är någonting som har spridits runt de flesta delarna av världen ovh jag tror att det är många som har blivit påverkade av denna Pride ”traditionen” och börjat acceptera hbtq. Samhället påverkar alltså religionerna. 

  

10. Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast. Motivera ditt val.

humanitet - medmänsklighet 

Engagemang - deltagande

solidaritet - lojalitet

sympati - medkänsla / förståelse 

filantropi - välgörenhet

altruism - osjälviskhet

empati - inlevelseförmåga

Alla dessa orden är ihopkopplade med varandra på något sätt och dom är också ganska lika varandra även fast dom har sina skillnader. Jag valde att ha humanitet högst upp på min lista eftersom att det står för medmänsklighet. Det första som behövs hos varje person som vill vara med och göra en positiv förändring i samhället är medmänsklighet enligt mig. Sedan valde jag engagemang eftersom att det även är viktigt att engagera sig och delta i olika grejer om man nu vill att en förändring ska ske. Det tredje ordet i min lista var lojalitet eftersom att det är viktigt att vara lojal mot sina vänner, organisationer osv. Efter lojalitet valde jag ordet sympati som står för medkänsla. Jag tycker att det är viktigt att alla personer ska kunna känner medkänsla för det är den känslan som kan få en att vilja hjälpa andra osv. Jag tycker även att medkänsla kopplas ihop en liten bit med ordet medmänsklighet som jag valde till första plats eftersom att det är medmänskligt att känna medkänsla. Efter Sympati så valde jag ordet filantropi som står för välgörenhet. Jag valde detta ordet eftersom att det är bland annat välgörenhet som gör att förändringar kan ske. Välgörenhet är inte någon känsla utan någonting många deltar i efter att dom har känt känslor som till exempel sympati. Sedan valde jag ordet altruism som innebär osjälviskhet och till sist empati. Att jag valde empati sist har jag ingen speciell anledning till eftersom att alla orden ändå var väldigt viktiga. 

11. Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.

Inom kristendomen och islam så tror man på evigt liv efter döden. Om man har gjort många goda handlingar och varit en god människa som muslim eller kristen så kommer man hamna i himmelen/paradiset när man dör. Men om man har varit ond som människa så kommer man att hamna i helvetet och straffas under evig tid. Inom judendomen så vet man inte vad som händer efter döden, Enligt judarna och judarnas hela skrift så är det bara gud som vet vad som händer. 

Buddhister och Hinduister brukar prata om någonting som kallas för reinkarnation. Reinkarnation betyder att man återföds i en annan kropp i sitt nästa liv. Dom personerna som har levt ett gott liv kommer att återfödas som en bättre varelse och de som har levt ett dåligt liv kommer att återfödas som en sämre varelse med sämre livssituation. Detta associeras med någonting som kallas för karma. Målet är att man ska sluta återfödas eftersom att buddhister och hinduiske ser på livet som ett lidande och sluta återfödas gör man när man har nått toppen och levt sitt bästa liv.

12. Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.

Som ateist så tror man inte på gud. Ateister tror inte därför heller på något liv efter döden. Dom flesta ateister tror bara att allt kommer att försvinna och bli helt ”svart” när man dör. I vissa religioner sägs det att själen lever vidare men en ateist skulle nog tänka på att det är hjärnan och hjärtat som har fått själen att ens existera från första början och när dom två organen slutar funka så finns inte själen längre. Alla ateister är olika och tror på olika saker därför är det svårt att säga vad en ateist egentligen tror på men någonting som alla ateister har gemensamt är att dom inte tror på gud. 

källor:

http://www.betyder.se/vad-betyder.php?q=3556&Dyrk

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=5607688

https://religionerik.wordpress.com/about/religion-sex-och-samlevnad/

http://www.synonymer.se

Stora boken om psykologi 

Islam

3. På arabiska betyder ordet Iman tro. Muslimerna menar med att det finns 3 dimensioner hos iman. Den första dimensionen riktar sig utåt, mot gud och de 5 grundpelarna som är en av de viktigaste sakerna inom islam (läs på fråga 5 om de fem grundpelarna). Den andra delen av iman riktar sig inåt, alltså mot sin tro och sin själ. Det betyder alltså att man måste verkligen tro på allt som har med religionen och gud att göra som te.x att han kan meddela folk osv med hjälp av änglar eller profeter som är högt uppsatta, man ska alltså vara 100% troende och inte vara osäker på sin tro. Den tredje delen inom iman är att man måste vara god mot sina medmänniskor speciellt dom som har det svårare än sig själv. Inom Islam är det också väldigt viktigt att man inte bryter sina löften. 

5. De fem grundpelarna: 

Ramadan - Ramadan är ett annat ord för muslimernas fastemånad. Inom islam så börjar man fasta på fettisdagen. Muslimerna får bara äta och dricka när solen är nere och oftast brukar man äta mycket mat med familjen. De yngre barnen behöver inte fasta lika lång tid eftersom att dom kanske inte klarar av det. När en kvinna är gravid så behöver dom inte heller fasta. Muslimerna fastar för att de ska känna medkänsla och känna hur de fattiga personerna i fattiga länder känner sig när dom inte har mat. Muslimer fastar alltså för att känna medkänsla med de fattiga personerna runt om i världen. 

Kristna har också fastat förr i tiden men det är inte vanligt att de kristna personerna fastar längre.

Judarna fastar också men inte alls i en lika lång tid. Judarna fastar oftast bara i en dag. Den dagen kallas för Jom kippur. Jom kippur är en dag då man brukar vara i synagogan och be gud om förlåtelse för sina synder eller om man inte har hållit sina löften till gud. Man försöker också bli sams med sina ovänner. Man tänder även ljus som minne för de döda. 

Bönen - Inom Islam är det viktigt att man ska be 5 gånger om dagen. Fredagsbönen är den viktigaste. Innan man ska be måste man tvätta sig för att vara ren när man ber till gud. När man ber använder man sig av en bönematta och man brukar be i riktningen mot mecka.

Trosbekännelsen - Trosbekännelsen innebär att det bara finns en gud, Allah. Abraham är hans sändebud till jorden. De kristna och judarna tror också bara på en gud. Då kan man säga att dessa religionerna är en monetism. En religion som tror på flera gudar kallas för polyteism. 

Allmosa - Allmosa innebär att man ska ha omsorg och tänka på de fattiga personerna. Man brukar skänka någonting till de personerna som har de sämre som te.x pengar. Judarna och de kristna tänker också på detta viset. De kristna brukar samla in kollekt i kyrkan varje söndag efter gudstjänsten till olika föreningar osv. 

Vallfärd - Vallfärd betyder att man ska ta sig till mecka minst en gång i livet om man har en möjlighet till det. De personerna som är extremt fattiga behöver inte göra en vallfärd. Judarna åker på vallfärd till Jerusalem. Hinduerna har också någon slags vallfärd. De brukar ta sig till den heliga floden, ganges. 

6. Sharia brukar man översätta som ”guds lag” men den riktiga betydelsen är egentligen vägen. Muslimerna brukar tänka att koranen och guds ord är den rätta vägen för dom och att det är den vägen dom borde följa. Sharia handlar också om att man ska vara omtänksam, hederlig och att man ska göra så gott man kan osv. 

Muslimerna ser det som att det är gud som har bestämt lagarna om hur man ska leva. Det kan vara tillexempel frågor inom äktenskap, skilsmässa, rättegångar, straff osv. 

8. 

9. Sufim - sufim finns i alla världsreligionerna. Det är som personer som försöker hitta nya vägar till gud på olika sätt som ingen annan har hört talas om. 

Sekularism - Sekularism är när en person vill att deras religion (islam) ska vara en privatsak som man kan ta ställning till för sig själv. D v s att dom vill att politiken inte ska handla om islam och religionen regler. De vill att de muslimska reglerna ska förenas och bli som de länderna i västvärlden. sekularisera var tidigare mycket fler och i starkare grupper förut men tyvärr så har det förändrads med tiden och de är inte lika framgångsrika längre.  

Islamism - Islamismen består av många olika människor och grupper som har massa olika åsikter. Men en sak dom har som är gemensam är att dom vill att samhället ska styras efter deras sätt att tolka islam. Deras åsikter är väldigt olika vilket gör att alla inte kommer bli nöjda. En del islamister vill att det inte ska vara så stor skillnad mellan fattiga och rika som det är i nutiden. Vissa andra vill att samhället ska ha kvar de gamla traditionerna som är nedskrivna i koranen. Många av dessa har negativa tankar emot demokrati . En del andra muslimer använder våld för att genomföra förändringar och för att få samhället som dom vill. 

Feminism - Det finns en del feministiska muslimer som vill att kvinnor och man ska behandlas lika. I arabländerna finns det regler som te.x att kvinnorna inte får gå ut om de inte har deras man med sig och dom flesta där tycker att kvinnorna ska vara hemma och ta hand om barnen eller laga mat också. Feminismerna vill ändra på detta och göra så att dom både könen har likadana rättigheter. 

10. jihad betyder strävan efter ansträngning men översätts ofta med ”heligt krig”. 

Muhamed ansåg alltså att jihad och krig inte var samma sak. Att besegra egoism är mycket svårare att segra i ett krig. 

”den store jihad” - en kamp om att bli god inom sig själv”

”Den lille jihad” - vunnit ett slag över sina fiender.

De 5 grundpelare:

Fastan, ramadan - muslimernas fastemånad. Man börjar fastan på fetis dagen.

Kristna har också fastat men det är inte vanligt längre. Mindre barn fastar inte i så lång tid eftersom att det kanske inte klarar av de pågrund av sin ålder. När en kvinna är gravid så behöver dom inte heller fasta. 

Bönen - Man ska be 5 gånger om dagen. Fredagsbönen är den viktigaste. Viktigt att tvätta sig innan man ber och man måste be mot Mecka och man använder sig av en bönematta. 

Trosbekännelsen - Det finns bara en gud, Allah. Abraham är hans sändebud.          

Allmosa - Man ska ha omsorg och tänka på dom fattiga. Man skänker någonting som te.x pengar till de personerna som har det sämre. 

Kristna samlar in kollekt varje söndag efter gudstjänsten till olika föreningar osv. 

Vallfärd - Man ska ta sig till mecka minst en gång i livet om man har möjlighet. Dom som är extremt fattiga behöver inte göra det här. Judarna har också vallfärd till Jerusalem. Hinduerna har också någon slags vallfärd, dom tar sig till ganges.

4 . Mohamed var föräldralös, Moses också. Mohammed bodde hos sina släktingar och moses bodde hos faraon. Faraon var rikast i landet. Mohamed och andra har ofta fått se något slags ljussken. Det betyder att gud eller någon ängel talar med en. Man hör röster när —- berättar för en hur man ska leva eller hur man ska uppföra sig. 

Man får an slags uppenbarelse. I alla 3 religionerna handlar det inte om att bara dom rika 

Kristendomen

4. Jesus använde liknelser i sina predikningar. Det är som en liknelse mellan två begrepp. Det menas med att han ofta jämförde det han pratade om med något annat som folket kände till som te.x ”blå som himmeln” eller ”flitig som en myra”. Och varför han använder liknelser är för att folk ska få lättare att förstå vad det är han säger eftersom att folket hade svårt att förstå vad det är han menade ibland. 

3. Kristendomen - Inom kristendomen finns det en reningsritual där de kristna använder vatten för att renas och det är dopet. Dopet är en övergångsrit till den kristna kyrkan och deras gemenskap. Oftast så brukar folk döpas när de är  3 månader men det finns massor av undantag eftersom att det är många personer som konverterar sig till judendomen och så finns det också barn med kristna familjer där föräldrarna bestämmer att barnet får bestämma själva när den blir äldre om han/hon vill döpas. Om man är katolik så blöter man bara huvudet på personen men om man tillhör de ortodoxa så blöter man hela kroppen vid dopet. 

Islam - Inom Islam så ber man 5 gånger om dagen. Inom islam är det även väldigt viktigt att man tvättar tvättar sig innan man ber (ansiktet och fötterna). Det finns många olika regler om vad man  får ha på sig innan man går in i moskén men en regel som är väldigt viktig och som gäller för både män och kvinnor är att man måste ta av sig skorna innan man går in i moskén. 

Hinduismen - Inom hinduismen så finns det också ritualer där man använder sig av vatten. Det finns en flod i norra Indien som kallas för Ganges. När en person dör inom hinduismen så sprider man ut askan från liket i floden. Hinduerna brukar också bada i floden för att rena sig. 

12. Katolikerna använder sig av något som kallas den tredelade kyrkan. Det betyder att kyrkan är uppdelad i tre delar. Den kämpande, den lidande och den triumferande kyrkan. 

De levande människorna kämpar dagligen för att behålla sin kristna tro och mot det onda men de kämpar dagligen även med de goda.

Även de döda katolikerna tillhör fortfarande kyrkan. Enligt den katolska tron finns det något som kallas för skärselden. De döda måste gå igenom någon slags rening efter sin död där de får lida av de synder personen har begått under sitt liv. 

När människan har passerat skärselden och blivit renad efter sin död så förenas personen med helgonen i den triumferande kyrkan vid gud. 

13. Sakrament är ett annat ord för ceremoni. Det finns 7 olika sakrament. 

Konfirmationen: En av den Katolska kyrkans sakrament är konfirmationen. 

Konfirmationen är en process som man genomgår vid 15 års åldern. Konfirmationen är som en undervisning och läran på kristendomen. När man har konfirmerat sig är det som en bekräftelse på dopet och även på att man vill vara en del av den kristna kyrkan och den kristna tron. 

Protestanterna konfirmerar sig på samma sätt som katolikerna det vill säga att dom har undervisning om tron före konfirmationen. 

Om man tillhör de ortodoxa så konfirmerar man sig direkt efter dopet. De flesta döps när dom är 3 månader eller lite äldre (finns såklart undantag). Konfirmation är undervisning om kristendomen och eftersom att de ortodoxa är så små när de konfirmerar sig så har dom egentligen inte lärt sig något om den kristna tron och därför tycker jag att katolikernas och protestanternas ålder till konfirmationen är på så sätt mycket bättre.

Äktenskapet: Äktenskapet är en helig handling som är menad att vara livet ut för både protestanterna, katolikerna och dom ortodoxa. Skilsmässor är inte tillåtna men om den ena personen inte är seriös med sitt ”ja” till äktenskapet så räknas det som ogiltigt från början. Det innebär att man kan gifta sig på nytt därefter. Sexuella förbindelser före och utanför äktenskapet är ett nej från den kristna kyrkan. Även abort och preventivmedel är inte tillåtet enligt den katolska kyrkan men många bryter mot dessa reglerna. 

För de ortodoxa är det tillåtet att skilja sig om man sedan ska gifta sig på nytt igen i framtiden.

Judarna använder sig av ett liknande sakrament som kallas för bar/bat mitzva beroende på om man är tjej eller kille. 

Dopet: Förr i tiden döpte man vuxna i speciella bassänger men sedan gick de över till att man skulle döpas när man var ett nyfött barn. Det vanligaste är att man döper barnet när dom är några månader. När man döper barnet så brukar man ge barnet namn samtidigt som dopet. Katolikerna och protestanterna blöter bara ner barnet lite med vatten på huvudet tre gånger medan de ortodoxa blöter ner hela kroppen. 

Boten (bikten) : Under medeltiden så var det väldigt vanligt att under ett år så skulle man bekänna sina synder för prästen så att man blir förlåten. Detta kallas för bikt. Den som bekänner sina synder för prästen kallas för ett biktbarn och biktbarnet får alltså berätta alla sina synder till prästen även om dom är stora eller små. Prästen får inte berätta det till någon annan, han har tystnadsplikt det vill säga att han inte får berätta något av det biktbarnet har sagt till någon annan inte ens polisen men såklart finns det undantag vilket inte brukar åstadkomma. Prästen påminner biktbarnet att gud kan förlåta alla synder och att man lär sig av sina misstag. Biktbarnet kan även göra ett bot som innebär att personen ska försöka bättra sig i fortsättningen eller rätta till det han har gjort fel. I slutet av bikten läser prästen upp en kort bön och befriar biktbarnet från synderna. 

Kyrkovigningen: Ledare inom kyrkan som te.x biskopar, präster osv invigs vid en speciell ceremoni. En präst lever i celibat som innebär sexuell avhållsamhet. Det är viktigt för prästerna att tillbringa all sin tid till församlingen. En familj skulle därför vara ett stort hinder för en präst. 

En katolskt kvinna kan inte vara präst men dom kan däremot vara ledare för ett nunnekloster eller bli ett helgon efter sin död. I Rom år 2014 öppnades ytterligare en katakomber. En katakomber är en underjordisk begravningsplats. I roms katakomb fanns det en bild på en kvinna som ser ut som en präst. Vissa säger att kyrkan kan ha haft en kvinnlig präst men vissa andra säger att kvinnan visar en person som har avlidit i det så kallade paradiset. En ortodox som redan är präst kan inte gifta sig men däremot kan en gift person bli präst men han kan inte bli en biskop. 

De sjukas smörjelse: Förr i tiden kallades detta sakramentet även för den siste smörjelsen eftersom att man gav dom till dom personerna som var riktigt sjuka och man man inte kunde bota dvs att man visste att dom skulle dö. Man gav dom alltså denna smörjelsen som en förberedelse på döden. Nu så kallas smörjelsen för de sjukas smörjelse och den ges till de personerna som är svårt sjuka men som kanske kan klara sig igenom sin sjukdom. Smörjelsen brukar börja med att prästen smörjer in den sjuke personen med en speciell olja samtidigt som han ber en bön om att personen ska bli frisk från sin sjukdom. Det är meningen att bönen ska rädda den sjuke och att den ska förmedla syndernas förlåtelse dvs att om personen har syndat ska han få förlåtelse. 

Nattvarden/Eukaristin: Nattvarden kan kallas för många olika saker som te.x mässa, herrens måltid och den heliga kommunionen. Eukaristin är ett annat ord för nattvarden som katolikerna använder. Nattvarden är som en minnesmåltid men för katolikerna är de även mer än så. Katolikerna ser denna minnesmåltiden som att brödet och vinet förvandlas till Jesus kropp och även hans blod. Eukaristin är ett ord som kommer från den bönen som man ber under nattvarden. Ordet betyder tacksägelse. 

För de personerna som inte har varit med under nattvarden pågrund av en sjukdom eller pågrund av någon annan anledning så förvaras det bröd och vin som finns kvar från nattvarden i ett speciellt skåp som kallas för tabernakel och ges sedan till de som inte har varit närvarande. Vid skåpet finns det en röd lampa som visar om de heliga brödet och vinet är i skåpet. För att visa respekt så gör katolikerna som kommer in i kyrkan en snabb knäböjning vis skåpet. 

De ortodoxa doppar brödet i vinet som de sedan serverar på en sked. Dom brukar stämpla brödet med bokstäverna IC XC NI KA. Det betyder alltså Jesus kristus segrar.  

16. En person som hade begått allvarliga synder var tvungen att bortgöra det han/hon hade gjort fel igenom att te.x göra en vallfärd till Rom eller Jerusalem. Syndaren gjorde alltså detta för att uppväga den allvarliga synden igenom att göra något bra. Vissa personer slapp åka på en vallfärd om de betalade en viss summa till kyrkan. Att göra detta kallades för avlat. Syndaren fick sedan ett avlatsbrev tillbaka som man kanske kan beskriva som ett kvitto på att han har skänkt pengar till kyrkan. I början av 1500- talet började ledarna inom den katolska kyrkan sälja avlatsbrev till personer eftersom att de behövde pengar till den nya Peterskyrkan i Rom. Ledarna inom den katolska kyrkan påstod att de som köpte ett avlatsbrev kunde förkorta sina döda släktingars tid eller även sin egen tid i skärselden där man hamnar när man dör för att man ska lida av alla de synder man har gjort under den tiden man har levt.  

19. Kristendomen är en världsreligion det vill säga att det finns flera miljoner kristna runt om i hela världen. Kristendomen kämpade öppet för slavarnas och kvinnornas rättigheter därför så kallade de personerna som var emot kristendomen för ”kvinnoreligion” eller för en ”slavreligion”. Man brukar säga att Sverige är ett kristet land men samtidigt är det ett land med massa olika religioner, folkgrupper och även många ateister. En religion med olika värderingar kan forma vad olika människor tycker är rätt eller fel och hur man borde bete sig. Alla människor har olika åsikter om det även om de är Krista eller inte och därför kommer det också påverka landet politiskt. De flesta högtider vi firar i Sverige är kristna på något sätt som te.x julafton eller midsommar. 

Franciskus av Assisi var född i en rik familj i Italien. Han växte upp i rikedom och drömde om att bli en känd riddare. När han var uppe i ungefär 20 års åldern la han märke till alla de fattiga personerna i hans omgivning. Efter att han hade haft en sjukdom i något år ungefär insåg han att han inte ville gå tillbaka till sitt normala liv. Han ville inte vara rik längre utan han ville leva i Jesus fotspår. 

Franciscus följde de evangeliska råden det vill säga lydnad, fattigdom och kyskhet. Franciscus var en munk och han tyckte att munkarna också skulle leva i fattigdom så han gav bort allt han ägde och började tigga och ibland jobba för att få mat och pengar. Därav ordet tiggarorden som han grundade.

Franciskus levde i celibat (kyskhet) vilket betyder sexuell avhållsamhet. Han ansåg däremot att han var gift med fru fattigdom. 

Massa människor höll med Franciskus och han åsikter om de fattiga och fattigdomen. Flera kloster började byggas som te.x bland annat ett kloster på Riddarholmen i Stockholm. Han hade även en kvinnlig vän som skapade liknande grupper fast för kvinnor istället. Hon hette Klara av Assisi. Sankta klara kloster började även byggas i Stockholm. 

För inte så längesen (år 2013) valdes en ny påve till den katolska kyrkan. Denna påven såg upp till Franciskus och häll med honom om hans åsikter. Påvens nya namn blev därför Franciskus. Denna påven stod alltså också på dom fattigas sida. 

Europas historia under 1500- och 1600- talet beskrev många som religionskrig men dom riktiga anledningarna till krigen var för det mesta politiska och ekonomiska orsaker. Katolikerna och protestanterna hamnade på varsin sida i det 30-åriga kriget som varade mellan år 1618 - 1648. Freden återuppstod i Westfalen när det var bestämt att bestämmelserna i Augsburg skulle användas i fortsättningen.  

I Konflikten som skedde Nordirland så var katolikerna och protestanterna på varsin sida. Folket miste sina hem eftersom att folket blev utsatta för många bombattentat och ungefär 3 500 personer dödades. Konflikten varade från slutet av 1960- talet till början på 2000- talet. 

Under all denna tid från när kristendomen grundades har många olika förändringar och konflikter uppstått. Jag tycker att kristendomen har påverkat samhället på ett bars sätt i nutiden men inte lika bra förr te.x så ansåg de kristna kyrkorna judarna som Jesus mördare eftersom att judarna inte trodde på att Jesus var Messias. Under den tiden diskriminerade många kristna judarna. Även idag så finns det folk som inte gillar judar pågrund av deras tro men de flesta länder råder religionsfrihet viker innebär att man får tro på vad man vill. 

USA är ett av de länder där det råder religionsfrihet. I USA är de flesta kristna och kyrkan är en stor del av deras vardag. När man går till kyrkan i USA så kan man träffa på många vänner och andra personer, de är det stället där mycket av de sociala livet sker. Kyrkan är alltså en naturlig del av deras samhälle. Här i Sverige finns det många kristna som går i kyrkan varje söndag men det är inte lika vanligt och dom flesta kristna brukar bara gå någon gång om året vilket folk i te.x USA tycker är konstigt. Jag tror att de personerna som inte går till kyrkan så ofta osv inte är så jätte troende men att dom fortfarande har sin tro även om de inte går till kyrkan regelbundet. 

I USA så skiljer de svarta och vita kristna personerna sig åt på gudstjänster även om de har exakt samma kristna tro och åsikter. De svarta slavarna förr i tiden förbjöds att sjunga sin egen musik från Afrika och var därför tvungna att sjunga kristna sånger. Dom brukade sjunga de kristna sångerna eller psalmerna med inspiration av deras egen afrikanska musik. En ny sångstil skapades efterhand som kallas för gospel och som har blivit en populär stil inom musiken. Själv tycker jag det är konstigt att USA fortsätter med att ha de svarta och vita kristna personerna för sig själva eftersom att båda är lika mycket värda och att dom även också har samma tro. 

Judendomen

1. kosher - tillåten mat.

       Bar       -  är som när man konfirmerar sig fast inom judendomen. (kille)

       Bat       -  är som när man konfirmerar sig fast inom Judendomen. (tjej)

       kaddish - En speciell bön som den äldste sonen ska läsa upp när han begraver en förälder. Om dom inte har en son så får någon annan läsa bönen. 

       Torah - Torah är en helig skrift (som bibeln fast i judendomen)

       Neviim, Khetuvim -  Neviim och Khetuvim är två heliga skrifter som läses upp under några av helgerna på året. Neviim och Khetuvim är ett samlingsnamn och även en förkortning för de tre heliga skrifterna. Neviim betyder profeterna och Khetuvim betyder  skrifterna (de heliga skrifterna) 

       Jude - En jude är en religös person inom Judendomen. 

      Mitzva - Mitzva är ett förbud som finns inuti Toran. 

      Halacha - Ett hebreiskt namn på dom judiska lagarna. 

2.   För att vara en jude enligt Judisk tro så måste mamman till barnet vara Jude och alltså blir hennes barn också Jude. Det finns många i en religon som har fått religionen från någon av deras föräldrar men inte är en trogen Jude. För att vara en trogen Jude krävs det att följa reglerna i Toran, leva religiöst osv. Men man kan också bli Jude igenom att konvertera sig, det innebär att man går till judendomen från en annan religion eller från att vara ateist.  

4. Det går att konvertera sig till Judendomen men det är en process som tar lång tid eftersom att enligt traditionen så ska den som vill konvertera sig till judendomen nekas 3 gånger för att man ska vara säker på att personen är seriös med konverteringen och har en stark vilja för att konvertera sig till Judendomen. Jag tror att många personer som har försökt konvertera sig till Judendomen och som har nekats första gången har gett upp och därför inte kommit tillbaka. För att gå över till Judendomen så måste man också ha mycket kunskap om religionen och delta i det judiska gudstjänstlivet aktivt. Judendomen ska inte bara uppfattas som en religion för judarna, utan också som sitt eget folk och tillsammans vara guds vittne. Det är svårare att konvertera sig i Israel eftersom att när personen som vill konvertera sig godkänns så räcker det inte med att en rabbin ställer frågor och får rätt svar tillbaka. I Israel har en del Rabbiner (judiska församlingsledare) högre krav och sätter därför upp högre krav på personen som den måste uppfylla dom 3 månaderna innan konvertiten fortsätter till mikven där dom fullbordar konvertiten. Det här visar att personen klarar av att leva religiöst under ett antal månader och kan därför vara säker på sitt val senare när han/hon ska fullborda konvertiten. Men det finns också andra anledningar till att varför det inte är så många som konverterar sig till Judendomen, det är bland annat att Judendomen inte försöker få in fler människor i religionen igenom att sprida den såpas mycket som te.x Kristendomen och Islam gör. Dessutom så tror jag också att det är många personer som ser ner på Judarna och deras religion efter deras handlingar igenom åren. (andra världskriget osv). Många idag ser ner på Judar och Judarna känner sig jagade av dessa personerna. En av anledningarna är kanske därför också att folk är rädda för att dömmas och inte få leva sitt liv ifred om dom konverterar sig till Judendomen. 

5.  Judarna har fått uppdraget att vara guds vittne på jorden. Deras uppdrag är att förklara för andra vad gud vill med sin skapelse men det finns många olika sätt att leva på som gud vill. 

6. I judarnas heliga skrifter som te.x  Toran så lovar Gud flera gånger att de utvalda folket ska få leva i Kaanans land som nu är det geografiska området för Israel. Att bo i israel är en stor dröm för många gudar pågrund av Judarnas historia och för att gud lovade ut att de utvalda folket ska få bo där. Många judar önskar nog att de var några av det utvalda folket. 

7. (Messias = en bra ledare) 

 Messias är den personen som vi idag inom kristendomen kallar för Jesus. Inom kristendomen anser man att Jesus är den utlovade Messias eftersom att han utförde mirakel och återuppstånden. Han har också lovat att komma tillbaka till jorden. Men för Judarna så är Jesus inte Messias och dom väntar därför fortfarande på Messias att komma till jorden. Inom Judendomen så tror man att Messias kommer att vara en vanlig person. Detta beror på att i den messianska eran så lovades det ut att judarna skulle få återvända till Israel, de döda skulle uppstå och att det kommer bildas fred runt om i Jorden. Men eftersom att Jesus inte uppfyllde det här när han lämnade jorden så tror judarna helt enkelt på att Messias inte har kommit till jorden än. De tror att Jesus var en Rabbin som fick mycket av folkets förtroende. Många Judar idag tror inte på att mesigas kommer att komma till jorden. Det tror att människorna själva måste skapa guds rike på jorden. 

Judarna på jorden är guds vittne, det menas med att judarna ska visa andra människor vad det är gud vill. Enligt den judiska tron så kommer den messianska tiden att börja när judarna har lyckats med sitt uppdrag. Det innebär att En bra ledare som kallas Messias har förekommit för att lära folket att Gud är den ända guden. När det händer så tror Judarna att det kommer bli fred i värden eftersom att alla tror på samma sak. De kristna tror ju på att Jesus var Messias och Judarna tror att Messias inte har kommit till jorden än. I Hinduismen så har man tex massa olika gudar till skillnad till Judendomen, kristendomen och islam som bara har en.  

8. Om man är en religös person så är de klart att man ska kunna läsa de heliga skrifterna, veta vilka regler det är man ska följa och hur man ska leva som en religös person inom sin religion. Men det viktiga inom judendomen och andra religioner är inte att man ska veta vilka regler det är som står i de heliga skrifterna, det är viktigt att följa reglerna om man ska vara en bra jude. I Judarnas regelbok så står det tydligt att handlingarna är viktigare än tron. Det räcker alltså inte att ha en god kunskap, man måste också ha goda handlingar som visar att man är en god jude också. De flesta religionerna har samma sak men judendomen skriver ner det tydligare än vissa andra. 

11. Forntiden och antiken. 

En av händelserna under denna tiden är te.x att judendomen grundades som en religion under forntiden. Judarna tog även över Jerusalem. Judarna blev fångar i Babylonien som existerade under åren 2000 f.v.t till år 539 f.v.t efter att Jerusalem blev attackerat av Babylonien. När judarna väl släpptes så byggdes ett tempel och judarna styrde landet igen. Efter några hundra år ockuperades landet igen av romerska soldater.  Under antiken föddes Jesus. Jesus var född av judiska föräldrar och var därför jude från början med blev sedan den näst viktigaste personen inom kristendomen efter gud. Under denna tiden var de första rabbinerna inom judendomen också väldigt effektiva. Ordet rabbin betyder mästare på hebreiska. 

Medeltiden 

Under medeltiden var det många judar som höll fast vid sin religon och detta gjorde de kristna väldigt upprörda eftersom att judarna ansåg att Jesus inte var Messias. Augustins var en kyrkoledare på 400- talet som skrev att han tyckte att det var okej att diskriminera judarna men att man inte skulle döda dom. På 1500-talet sa Martin Luther att man skulle bränna synagogor och och att man inte syndade om man dödade dom eller förde iväg dom någon annanstans emot deras vilja. 

Judar hade svårt att bo i kristna länder eftersom att de kristna ofta förtryckte och förföljde dom. De hade inte rätt att äga någon mark eller att gifta sig med en kristen. Några år senare så förbjöds den judiska religionen i de kristna länderna. År 1215 bestämde de kristna i ett möte att alla de personerna som var judar men även muslimer skulle ha på sig annorlunda kläder så att man visste att personen man stötte på inte var kristen. Ända till år 1775 så var alla judar som ville flytta till Sverige vara tvungna att döpa sig till kristna. Gustav III satte stopp för denna regeln och bestämde sedan att judar var tillåtna att bo i Stockholm och även i vissa andra städer.

De europeiska kungarna utnyttjade ofta folkets negativa åsikter som de hade gentemot judar. När det uppstod problem skyllde dom ofta på judarna och sa att det var deras fel. I Europa runt 1100- talet dödades många judar och även på 1300- talet också eftersom att de personerna som hatade judarna spred falska rykten om dom som te.x att de hade förgiftat vattenbrunnarna som hade orsakat livshotande sjukdomar. 

Under medeltiden bosatte sig många judar i Ryssland och Polen eftersom at de hade något sorts skydd ot judar och i dessa länderna pratade man även ett språk som kallades för jiddish. Jiddisch var en blandning mellan tyska dialekter men även också hebreiska. Stora delar av Polen och Ryssland var helt judiska. 

1800- talet. 

Under 1700- talet fick judarna en liten start på ett fritt liv. De europeiska länderna började sakta efterhand tillåta att judarna fick bo där med samma rättigheter som alla de andra personerna i landet. Sverige började också med dessa reglerna år 1870. 

Den ryske tsaren mördades 1881 och då fick judarna skulden. Förföljelserna och antisemitismen började igen i Ryssland. Många judar mördades och synagogor brändes upp. Judarna flydde åt många olika länder där det fanns religionsfrihet bland annat USA som har haft religionsfrihet sedan år 1791. 

Under denna tiden hade judarna i Frankrike samma rättigheter som de andra medborgarna. Den franske kaptenen Dreyfus var jude. Han anklagades för spioneri som han sedan fick straff för i 12 år även fast han egentligen var oskyldig. Detta fick folket i de länder med religionsfrihet att tro att judar var farliga.

Vid denna tiden började en annan sorts av antisemitism dyka upp bland folket. Det spelade ingen roll 0m man hade konverterat sig till kristendomen. Personerna tyckte att alla med ett judiskt ursprung inte skulle få leva i Europa. Det gick även runt rykten om att judarna samarbetade i hopp om att få ta över världen och de flesta personerna i Europa trodde på detta ryktet. Detta fick många olika konsekvenser som te.x att folket började hata på judar mer än vad dom hade gjort de senaste åren när det fanns religionsfrihet. 

 Många judar var rädda och ville inte bo kvar i Europa. Vissa judar ville till och med ordna ett eget land där bara judar levde och där dom kunde bo utan att bli förföljda. I Österrike grundades en rörelse som kallades för sionismen av Theodor Herzl år  1897. 

(inte helt klar med denna frågan)

13. I israel är ungefär 77% av befolkningen som består av 8,1 miljoner invånare judar. Detta påverkar landet på massa olika sätt. I skolorna och på dom statliga inrättningarna serveras mat enligt Kosher regeln och eftersom att judendomen är en såpas stor religion i Israel så är det den judiska kalendern som landet följer dvs att det är den som avgör vilka högtider det är som ska firas och som befolkningen följer i landet. Te.x under sabbaten är de flesta personerna lediga från jobbet. Sabbat firas varje vecka från solnedgången på fredag tills lördag kväll och under den tiden hålls de flesta företag, affärer och restauranger stängda. I israel har alla rätt att tillhöra vilken religion de vill det vill säga att landet råder religions frihet. Eftersom att det är så många personer som tillhör judendomen i Israel så påverkar det även domstolen och lagarna om hur familjerätten ska tolkas. Den religösa domstolen fattar beslut om vårdnaden av barn, äktenskap, skilsmässor osv. De oreligösa domstolarna har bara rätt att kommentera hur de ska döma. . För de personer som tillhör kristendomen finns det privata domstolar som brukar döma enligt regeln som kallas kanonisk rätt.  Alla judar runt om i hela världen har rätt att bli medborgare i Israel eftersom att Israel är judarnas heliga land och det landet som gud har utlovat enligt bibeln som det landet där de utvalda personerna ska få bo. Denna lagen är bra för många Judar som bor i ett område där dom har blivit drabbade av te.x förföljelser och annat som gör att dom inte kan leva sitt liv som judar ifred. Jag tycker att judendomen verkligen har både samhället i Israel och även utanför på många olika sätt. 

15.Antisemitism är diskriminering av Judar. Det är som en viss uppfattning om Judar som kan uttryckas som har mot de religösa inom Judendomen. Hatet riktas därmed också till Religösa platser eller heliga byggnader.  Förr i tiden så ansåg kristna kyrkor judarna som Jesus mördare på grund av att dom inte tror på att Jesus är Messias och fortfarande väntar på Messias.  Antisemitism är alltså hatet icke-judar har mot Judarna och deras tro.