Etik uppgifter. s142

2. Tänk dig att någon du känner har blivit utsatt för en kränkning på internet. Argumentera för och emot risken att ett inlägg som du skriver för att försvara din vän också skulle kunna fungera som en björntjänst.

Detta skulle kunna fungera som en björntjänst eftersom att kränkaren kan få en impuls till att skriva ännu ett kränkande inlägg. Detta kan hända eftersom att kränkaren märker att det finns folk som uppmärksammar hans inlägg och denna uppmärksamheten kan få personen att vilja fortsätta med sina kränkningar. Någonting bra med en sådan här argumenterande text emot kränkaren är att personen som kränker kan känna att den har gjort fel och därför kanske han slutar med sina kränkningar. Den som har blivit utsatt kan även känna sig trygg och må bättre när den ser att det finns någon som försvarar honom/henne. En annan negativ sak kan vara att personen börjar kränka alla som går emot honom/henne också. Jag tror inte att detta kommer att påverka dom som blir utsatta lika mycket eftersom att det är en person mot flera personer och den gruppen med flera personer kan tillsammans bli starkare och även lära sig att inte ta emot kränkningar. 

4.Vad är det för skillnad mellan att ha ansvar, ta ansvar och få ansvar?

Att ha ansvar innebär att det finns någonting som man ska göra och att det är ens eget ansvar att man ska göra det utan att någon annan säger till en, eftersom att det är ens eget ansvar. Ett exempel på detta kan till exempel vara att göra sina läxor eller att dyka upp på träningarna. Att ta ansvar innebär att man tar ett ansvar. Ett exempel på detta kan vara att man erbjuder sig själv till att vattna grannens blommor medan grannen är på semester. Då har man själv tagit ett ansvar och det gäller att hålla det ansvaret genom att vattna blommorna. Att få ansvar är som när någon säger till en att göra någonting. Då har du själv fått ett ansvar av någon annan till att göra den specifika saken. 

5. Ge några exempel på hur sambandet mellan frihet och ansvar har tolkats av olika filosofer och i olika religioner.

Detta har människor tänkt på under alla tider. Under antikens Grekland som varade under 300-700 år f.kr så trodde folket att det var ödesgudinnorna som i förväg hade bestämt hur livet skulle vara. Dom personerna som var framgångsrika tackade ödesgudinnorna för deras framgång. Under antikens Grekland tänkte man alltså att man inte har haft chansen till att påverka framtiden som människa genom sina handlingar utan att det var ödesgudinnorna som hade ansvaret för handlingarna istället. 

Filosofen Sokrates som levde på 400-talet f.kr höll inte med om det här. Hans tankar kring detta var att man som människa faktiskt kunde välja mellan rätt och inte rätt. När Sokrates gjorde någonting dåligt kunde han höra en ”inre röst” som varnade honom. Detta som Sokrates syftade på när han pratade om den ”inre rösten” han hade hört var troligtvis det som vi idag kallar för samvetet. 

Jean-Paul Sartre var en fransk filosof som levde från år 1905 till år 1980. Jean-Pauls tankar kring detta var att alla människor är tvungna att välja allt i hela livet. Det ända som människan inte har valt är att födas. Han menade alltså också att människan var ”dömd till frihet”. Med ”dömd till frihet” menar han att människan inte har valt att födas och det gör en dömd. Men när man har födds så får man frihet och därför använder han sig av uttrycket ”dömd till frihet”. 

När jag själv läser Jean-Pauls tankar så tänker jag att han har både rätt och fel. Det är sant att vi människor kan i princip välja allting vi gör och att vi därför själva kan vara ansvariga för våra egna handlingar. Uttrycket han använder sig av ”dömd till frihet” stämmer också in ganska bra men det tyckte jag inte först när jag läste uttrycket. Mina tankar var att vi människor inte alls är fria i det samhället vi lever i, efter att ha tänkt lite så förstod jag att uttrycket inte har att göra med hur fria vi är i dagens civila samhälle. Och detta beskriver filosofen Jean-Jacques Rousseau. Jean-Jacques var enschweizisk-fransk författare och filosof som levde under upplysningen. Jean-Jacques sa ”Människan föddes fri men överallt är hon i bojor” och detta beskriver varför jag själv inte tycker att vi människor är fria i vårat samhälle även om vi har det hur bra som helst jämfört med dom fattiga delarna av världen. 

Claudia Card var en amerikansk filosof som föddes år 1940. Enligt henne var skuldkänslor en positiv sak att känna då och då. Hon menar att det kan vara ett tecken till att vi har tagit ansvar för våra handlingar. Denna filosofen har även undersökt vad som har hänt i situationer som till exempel krig eller mord. De personerna som har gjort fel inom dessa situationerna måste ta på sig ansvaret till sina handlingar, detta gör det lättare med att gå vidare i livet för alla. De måste alltså erkänna sin skuld och förstå vad det är som har hänt och vad som har gått fel. 

I de tre monoteistiska världsreligionerna menar man att gud har gett människan förmågan till att välja mellan goda och onda handlingar. De handlingarna man utför i livet leder också till olika konsekvenser i framtiden som tillexempel om man ska komma till himmeln eller helvetet. 

Inom islam är uttrycket ”inshallah” ett väldigt vanligt uttryck. Detta uttrycket betyder ”om gud vill” och används i både vardagliga och mer allvarliga sammanhang. Detta uttrycket bevisar på att muslimerna är medvetna om guds makt och att dom samtidigt hoppas på att gud ska tillåta planerna att gå i uppfyllelse. I koranen betonas det att gud har all makt men att det är vi människor som har makten till att välja mellan det goda och det onda. Enligt koranen så är också människan ansvarig för dess egna handlingar. Det är människan själv som bestämmer om den vill följa gud eller inte. Även om man har gjort något fel så finns det en stor chans till att gud förlåter ens synder om man själv ångrar sig eftersom att gud är väldigt förlåtande enligt koranen. 

Inom kristendomen har adam och Evas brott en stor del av hur dom kristna tänker även idag. Inom kristendomen så är människan ond och det onda har gått i arv under alla generationer. De tror alltså att människan bär på en arvsynd ända sen adam och Eva begick brottet. 

Enligt kristendomen är människan alltså ond i grunden och väljer alltså det onda i första hand. Det är bara gud som kan hjälpa människan genom guds nåd. Gud förlåter inte människan pågrund av ånger eller den tillfälliga förmågan till att göra goda handlingar utan han förlåter människan pågrund av sin godhet. Vissa kristna pratar idag också om arvsgodhet, alltså människans förmåga till att göra goda handlingar efter arvet. 

7. De flesta betraktar numera drogberoende och alkoholism som en sjukdom. Trots det menar organisationen AA att det endast är alkoholistens eget ansvar som kan rädda denne. Resonera om organisationens syn på ansvar.

Organisationen AA står för anonyma alkoholister. När denna organisationen säger att det är alkoholistens egna ansvar med att sluta dricka så menar dom att allt ligger i alkoholistens egna händer. Alla i alkoholistens närhet kan säga till honom/henne att sluta dricka men om personen inte tar det i sina egna händer och verkligen försöker att sluta på egen hand så kommer det tyvärr inte att funka. Alkoholisten måste själv inse sina brister och vilja bättra sig för att en förändring ska ske. Om vi nu skulle ta bort all sprit från en alkoholist som inte ville bli nykter så skulle nog han/hon göra allt i sin makt för att få tag på alkohol igen. Därför menar organisationen AA att det är alkoholistens egna ansvar och det ända dom kan göra är att hjälpa alkoholisten i processen om att bli nykter igen. 

8. Vem har störst ansvar för att en vara inte skadar miljö, människor eller djur? Är det företaget som tillverkar varan, affären som säljer den eller konsumenten som köper den? Motivera ditt svar.

Enligt mig mig beror det på vad det är för vara som har tillverkats. Vissa varor är mer miljö skadande under processen om att tillverka varan och vissa andra varor skadar miljön mer genom transporten av varan. Eftersom att det inte är djuren som tillverkar varorna så tycket jag att det är människans ansvar. Även om det finns en stor skillnad mellan företagens utsläpp av farliga avgaser och en människas dålig sortering av sopor så tycket jag att det delvis är alla människors fel till att miljön har skadats och håller på att skadas. Från dom som tillverkar varan kommer det stora utsläpp av av miljöfarliga avgaser. Köparen tänker inte på miljön när han transporterar varan och sedan kastar bort produkten. Om varan är kemisk så är det företagens ansvar att markera det med hjälp av symboler för att konsumenten ska vara medveten om det och på så sätt kan konsumenten till exempel vara extra rädd om varan och även sortera den rätt. Det är både företagets och konsumentens ansvar till att den kemiska varan inte kommer ut i naturen och skadar till exempel växter och djur. Enligt mig ligger ansvaret hos den som har den kemiska produkten. 

10. Resonera om skillnader och likheter mellan ”vanlig” mobbning och nätmobbning.

Både mobbning i verkligheten och mobbning på internet kan göra mycket skada. Personen som blir utsatt kan bli sårad på båda sätten men alla är olika och vissa tar inte åt sig av till exempel nätmobbning. En likhet är alltså att den utsatta kan bli sårad. 

Olikheterna är kanske att man inte alltid vet vem det är som mobbar en på internet men i verkligheten så kan man ofta se vem det är som utsätter en för mobbning. Mobbning är inte bara fula ord och knuffar, det kan också vara härskartekniker inblandade som till exempel osynlighetsgörande. I verkligheten använder man kanske inte heller sig av samma uttryck som på internet. Vissa vågar inte säga lika grova ord i verkligheten som dom vågar göra på internet. Detta kanske beror på att man kan vara anonym på internet och därför känner dom sig mer fria till att skriva vad dom vill. Det finns kanske också folk som vågar säga grävare ord i verkligheten än vad dom vågar skriva på internet. Detta kanske beror på att dom inte vill bli avstängda från vissa sociala nätverk eller att det alltid kommer att finnas bevis till att personen har mobbat någon genom internet. I verkligheten när man säger ett fult ord så brukar det oftast inte lagras någonstans som i till exempel mobilen eller något liknande, det finns alltså inget bevis till vad personen har sagt eller om den verkligen har sagt det eller inte. Dom ända som vet att personen har sagt det är dom som var i närheten när händelsen inträffade. Mobbning behöver inte bara handla om ord, det kan också vara fysisk mobbning som till exempel knuffar eller att någon slår någon annan och detta kan inte inträffa på internet. 

källor: 
Utkik, religion boken 
Stora boken om filosofi 
Synonymer.se
Gert