torsdag 8 juni 2017

Fysik, rymdkraft

NASA och de andra rymdorganisationerna: 
NASA är ett av de största rymdorganisationerna inom teknologi och rymd vetenskapen. Exempel på andra rymdorganisationer är ESA (Europa), JAXA (Japan), CSA (Canada) och RFSA (Ryssland). Det finns även fler rymdorganisationer men detta var bra några exempel.
De flesta rymdorganisationerna samarbetar med varandra vilket gör det enklare att hitta ny information och bygga nya forsknings produkter. Den internationella rymdstationen byggdes av USA, Canada, Ryssland, Japan, och de iblandade länderna i ESA. Rymdstationen har även blivit besökt av astronauter från 18 olika länder. Rymdforsknings industrin är alltså väldigt internationell. 

Jag hade tänkt att berätta om hur astronauterna tränar innan dom skickas upp till rymden. Jag tänkte även berätta om hur dom lever i rymden och vad dom faktiskt gör där uppe. Astronauterna som jag tänkte att fördjupa mig mest om är NASAs astronauter men eftersom att denna industrin är väldigt internationell är astronaut yrket likadant på alla organisationerna och kraven är också nästan likadana. Dock kallas yrket inte för ”astronaut” överallt utan det finns många olika ord. 

NASAs mål är bland annat att lära sig så mycket som möjligt om vårt universum och jorden. På NASA finns det inte bara astronauter utan det finns också en massa forskare, ingenjörer, författare, tekniker, ekonomer, IT specialister och en massa annat.

Kraven för astronauter: 
För att kunna bli vald som astronaut krävs det att man har en utbildning på magisternivå inom de naturvetenskapliga ämnena och matematik. Bara detta kan faktiskt ge en behörigheten till att bli utvald som astronaut. Det finns dock pilot astronauter som har större ansvar för fordonen, besättningen, framgången av uppdraget och säkerheten under flygturen. För att vara behörig till att bli en pilot astronaut krävs det därför att man ska ha minst 1000 flygtimmar så att man faktiskt har tillräckligt mycket erfarenhet av att leda ett flyg fordon. Alla astronauter är speciallister i ett speciellt område och varje område har olika erfarenhetskrav. Det viktigaste är iallafall att man har ett bra betyg i naturvetenskap och matematik. Det finns även andra krav som går utöver utbildningen. Ett krav är till exempel att man ska ha perfekt syn och vara mellan 158 och 192 cm lång. Kroppen måste även vara i bra skick och det är viktigt att man inte har några hjärtsjukdomar osv. 

Astronaut träningen: 
Dom valda personerna går sedan igenom en 2 års astronaut träning. I denna utbildningen ingår det bland annat att lära sig den grundläggande informationen om den internationella rymd stationen. Astronauter behöver också lära sig saker utöver rymdvetenskap. Dom brukar ta lektioner i medicinsk arbetsgång, överlevnadsträning, och retorik. Anledningen till varför dom behöver lära sig om retorik är så att dom kan prata inför en publik om deras erfarenheter och vad dom har varit med om. Som astronaut är det även viktigt att kunna prata ryska och därför tar dom också lektioner i det ryska språket. Anledningen till varför man behöver kunna prata ryska är för att man ska kunna kommunicera med det ryska kontroll centret. 

För att vara beredd på hur resan till rymden och tillbaka känns så brukar astronauterna gå igenom en massa olika övningar, både stora och små. Jag hade tänkt att berätta om dom några av övningarna. 

Tyngdlöshet och träning: 
Anledningen till varför vi håller oss kvar på jorden är gravitationen som vi ständigt upplever i jordens atmosfär. Gravitationen är anledningen till att vi kan tappa någonting så att det faller eller putta ner någonting på golvet. Jordens dragningskraft påverkar alltså allting i våran omgivning. 
All materia har sin egna dragningskraft. Pappret bredvid dig, stolarna, och även din mobil har sin egen dragningskraft. Precis som jorden. Ändå dras vi inte till all materia omkring oss såsom vi dras till jorden? Anledningen till detta är att jordens dragningskraft är väldigt mycket starkare. Jordens dragningskraft är mycket starkare eftersom att jorden är mycket större. Om vi till exempel skulle ta upp mobilen till rymden och sedan på ett omöjligt sätt göra mobilen lika stor som jorden så skulle även mobilen ha ungefär lika stark dragningskraft som jorden. Jordens dragningskraft kommer alltså ifrån hur stor jorden faktiskt är. 

Det är också dragningskraften som är anledningen till att vi väger någonting.  Tyngd finns inte så länge det inte finns någon dragningskraft. 
En person som väger 60 kg på jorden väger ingenting i rymden. Om denna personen sedan skulle ställa sig på månen så skulle han eller hon väga exakt 9,92 kg. Anledningen till varför siffrorna skulle minska så mycket är att månens dragningskraft inte är lika stark som jordens, och därför drar planeten inte till sig materian lika kraftigt. 

När astronauterna kommer upp till rymden upplever dom någonting som kallas för tyngdlöshet. Tyngdlösheten är bland annat effekten vi får när vi befinner oss i fritt fall eller i rymden. Man är inte tyngdlös när man står på jordens yta eller på någon annan materia som befinner sig på jorden. Om man till exempel ramlar från ett torn så är man tyngdlös under hela tiden man befinner sig i luften, dock existerar fortfarande dragningskraften. Sedan när man kommer ner till marken och stannar i det läget så har man sin tyngd igen. Detta beror på att jordens dragningskraft drar ner en till jordens mitt samtidigt som man står på jordens yta som är i vägen. Man faller alltså inte ned längre, men man dras fortfarande ner. Och det är då vi får våran tyngd.  

När astronauterna är i rymden väger dom alltså ingenting, allt förlorar sin tyngd och saker och ting kan sväva fritt. Dock existerar fortfarande dragningskraften, enda skillnaden är att den inte är lika stark. Detta kallas för mikrogravitation. 
Det är mikrogravitationen som gör att ISS och satelliterna i rymden kan hållas i en omloppsbana runt jorden. Om mikrogravitationen inte skulle existera i rymden så skulle det vara omöjligt för ISS och satelliterna att hålla sig på omloppsbanan, istället skulle dom bara sväva fritt. Desto länge bort man kommer ifrån jordens atmosfär, desto svagare blir jordens dragningskraft. Dock har alla stora föremål en dragningskraft och därför skulle man behöva att åka oändligt långt för att inte uppleva någon gravitation över huvudtaget. 

ex: Jorden är i en omloppsbana runt solen tack vare solens dragningskraft. Månen håller sig till jorden tack vare jordens dragningskraft osv. Gravitationen existerar nästan över allt, mer eller mindre. 

Det är omöjligt att känna sig helt tyngdlös på jorden och det är även svårt att uppleva ungefär hur mikrogravitationen i rymden kommer att kännas. Dock har vi människor kommit på några metoder som visar den ungefärliga känslan. Detta är bra eftersom att det är viktigt för astronauter att veta vad som känner att hända och hur dom kommer att känna när dom kommer upp i rymden. Jag tänkte berätta om några metoder. 

Neutral buoyancy lab: 
Neutral buoyancy lab (NBL) är en träningsanläggning för astronauter i Houston, Texas. NBL består av en väldigt stor inomhusbassäng fylld med vatten. NBL-  bassängen är 31 meter bred, 61 meter lång och 12 meter djur och den innehåller ungefär 23,5 miljoner liter med vatten. Det är alltså en enormt stor bassäng. Bassängen innehåller bland annat en modell av den internationella rymdstationen.
Syftet med denna bassängen är att uppnå en miljö där astronauterna kan uppleva tyngdlösheten samtidigt som dom tränar på en massa olika saker som dom kanske kommer att behöva göra senare när dom befinner sig i rymden på riktigt. Exempel på detta är rymdpromenader, laga satelliter eller fixa med Hubbleteleskopet. För att uppnå känslan av att vara tyngdlös i vattnet använder dom sig av en princip som kallas för neutral buoyancy. Neutral buoyancy är när ett objekt har lika stor tendens till att sjunka som att flyta. ”Objektet” i detta fallet är själva astronauten. Man fyller astronauternas dräkter med luft så att dom flyter men samtidigt har dom på sig tunga vikter, därmed balanseras deras vikt. Detta gör att dom kan simma runt i bassängen i ett tillstång som påminner om tyngdlöshet. Dom dras inte ner och flyter inte upp.
Såklart finns det fortfarande skillnader mellan denna metoden och tyngdlösheten som man upplever i rymden. Vattnet kan till exempel påverka ens rörelser genom att göra det svårare att röra sig. I rymden finns det dock ingenting som saktar ner eller håller emot en persons rörelser, det är betydligt mycket enklare. 
Astronauterna kan tillbringa flera timmar åt gången i denna bassängen och därför har dom såklart en syretank på sig, precis som i rymden. Denna metoden är den bästa metoden för att uppleva tyngdlösheten i flera timmar och inte i bara några sekunder. 

T-38 training jets: 
En av de viktigaste övningarna astronauterna på NASA gör är ätt flyga träningsflygplanen som kallas för NASA T-38 training jets. På bilden nedan kan ni ser hur dom ser ut. Man har tränat astronauter med detta träningsflygplanet ända sen år 1961 och det är fortfarande det bästa träningsflygplanet man kan använda sig av. Dessa tränings flygplanen rymmer högst två personer. Det är viktigt att vara koncentrerad när man flyger och inte bli distraherad av den fina utsikten eller andra tankar. Med dessa träningsflygplanen har man möjligheten till att uppleva tyngdlösheten i några sekunder. Att känna sig tyngdlös och samtidigt fokusera kan vara en stor utmaning. Det som gör T-38 till ett sådant bra träningsflygplan är bland annat att kroppen och hjärnan vänjer sig vid allt detta. Men hur uppnår man tyngdlösheten i jordens atmosfär? 

Tyngdlöshet i Jordens atmosfär kan man bara uppleva under fritt fall.  Om man till exempel hoppar ner från ett bord så är man tyndlös i det korta ögonblicket innan man träffar golvet. man är alltså tyngdlös under fitt fall. Med hjälp av dessa T-38 träningsflygplanen så kan man uppnå tyngdlösheten genom fritt fall. Piloten styr planet i en snabb upp- och ner kurva. Detta kallar man för parabel. Under nedfärden då planet befinner sig i ett fritt fall så är alla ombord tyngdlösa.
På grund av tekniska skäl så kan planet bara befinna sig i fritt fall tillståndet under ungefär 20 - 30 sekunder. Därför brukar man ofta utföra 30 st sånna här parabelflygningar på en dag. Detta resulterar till att astronauterna hinner uppleva 10 - 15 minuter av tyngdlöshet sammanlagt.  
















Centrifugal maskinen: 
Efter astronauternas tid i rymden så är det dags att återvända till jorden. Då åker astronauterna riktigt snabbt fram men när dom precis kommer in i jordens atmosfär så sänks farten. Anledningen till att farten sänks är att rymdkapseln kolliderar med atmosfären, då uppstår det även friktionsvärme på utsidan av kapseln. Dock så är kapseln såpass isolerad så att atsronauterna skyddas ifrån denna extrema värmen. Samtidigt som detta händer så får även astronauterna uppleva ett väldigt starkt kraft som drar ner dom. Denna kan kännas som 4 till 8 gånger så starkare än jordens vanliga dragningskraft. Man kan alltså säga att det finns en kraft som drar ner ens egna vikt, fast 8 gånger tyngre. Som astronaut så måste man förstå hur detta känns i kroppen. Man måste även veta om man samtidigt klarar av att koncentrera sig. Därför finns det en maskin som gör att astronauterna kan uppleva ungefär hur detta känns. Denna maskinen kan kallas för ”The Centrifuge machine” och allt handlar om
tröghetslagen (och centrifugalkraften). 

Tröghetslagen är en lag som handlar om att att alla objekt vill förbli stilla eller i rörelse. Detta gör att ett föremål som rör sig framåt vill fortsätta röra sig framåt med samma riktning och hastighet. Om man till exempel åker bil utan säkerhetsbälte så kommer man att åka framåt genom rutan om bilen krockar. Ens kropp vill alltså fortsätta i samma riktning med samma hastighet. Anledningen till att bilen inte fortsätter är att krocken fick bilen att ändra tillstånd istället. Samma sak händer när rymdkapseln passerar igenom jordens atmosfär. Kapseln som rör sig i en snabb fart och vill behålla denna farten hela tiden men jordens atmosfär orsakar ändå att farten sänks, det blir ett slags motstånd. Precis som krocken fick bilen att stanna, så får jordens atmosfär rymdkapseln att sänka farten, dock inte helt pågrund av att rymdkapseln var snabbare och kraftigare än bilen. Astronauterna i rymdkapseln är då i nästan samma position som personen i bilen. Dom trycks då starkt framåt på grund av tröghetslagen samtidigt som dom fortfarande befinner sig i rymdkapseln som sänker farten. Detta känns starkt på människo kroppen.  

Centrifugal maskinen är en maskin som ni kan se på bilden. Denna maskinen får dom blivande astronauterna att känna denna kraften på kroppen som dom känner när kapseln kommer in i jordens atmosfär. 
Denna maskinen gör så att man åker runt och runt i en cirkel. Samtidigt som punkten där man sitter vill fortsätta framåt på grund av tröghetslagen så dras man inåt mot mitten eftersom att punkten ändrar riktning hela tiden. Detta känns väldigt starkt och det är denna maskinen som förbereder astronauterna för hur det kommer att kännas när dom passerar jordens atmosfär. 

Mina tankar: 
Det mesta som jag har berättat om har handlat om hur astronauterna förbereder sig för att åka upp till rymden. Många av dessa metoderna är väldigt intressanta. Förr i tiden visste man inte alls mycket om dragningskraft, tröghets lagen, tyngdlösheten och hur man kan uppleva vissa ”rymd tillstånd” på jorden. Nu vet vi betydligt mycket mer och vi kan därför förbereda astronauter inför deras resa samt ta reda på mer om yttre rymden. Enligt mig är detta ganska positivt då jag tycker att sånt här är väldigt intressant. jag tycker att det är bra för oss människor att veta så mycket om världen som möjligt. Dock ska man fortfarande ha koll på livet på jorden och fortfarande ge jorden störst ”uppmärksamhet”. jorden är ju våran hemplanet trots allt och om vi skulle fortsätta att förstöra den som vi gör så skulle människor, djurarter och växter inte trivas lika bra. Det finns även folk som brukar snacka om att pengarna som går till rymdforskning borde gå till fattiga länder och deras infrastruktur, skolor, osv. Jag kan delvis hålla med om detta. Enligt mig är det ganska onödigt att folk ska åka till månen igen 2018 bara som en ”semester” men jag kan ändå förstå varför folk som har chansen att åka till månen gör de. Pengarna till det uppdraget skulle egentligen kunna ha gått till annat. Dock tycker jag inte att man ska minska på rymdforskningen. Vi lär oss en massa om våran värld tack vare forskningen och jag tycker att vi istället ska ta pengar från andra ställen till dom som behöver det. Exempel är ju byggnader som byggs bara för turism osv. 
Jag tror även att forskningen som vi gör idag kommer att gynna oss på en massa olika sätt i framtiden.


Mänskliga rättigheter s63

1. Hur, när och varför bildades FN?
Fn bildades direkt efter andra världskriget den 24 oktober 1945. Dom segrande makterna ville förebygga kommande konflikter i framtiden och detta var anledningen till varför nationerna ville starta FN organisationen. Man hade pratat om en liknande organisation förut, dock hade man aldrig skapat den. 
När FN bildades gjorde dom segrande makterna en mellanstatlig organisation. En mellanstatlig organisation är när flera olika nationer styr organisationen tillsammans istället för en enda nation. 
Ungefär 50 stycken representanter ifrån 50 stycken olika nationer samlades i New York för att bilda organisationen. Idag har FN 193 stycken länder som medlemmar. 

4. Vad innebär diskriminering och vilka är grunderna för diskriminering i Sverige?
Diskriminering är ett annat ord för att förtrycka någon. I Sverige följer man diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen är lagen som stödjer att alla människor ska få likadana rättigheter och möjligheter oavsett kön, politisk åsikt, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, religion eller annan trosuppfattning. 
Artikel 2 i FNs deklaration om mänskliga rättigheter handlar om exakt samma sak. 

5.a Redogör för vad en nationell minoritet är.
En nationell minoritet är en folkgrupp med eget språk och egen kultur. Denna folkgruppen är en minoritet av landets befolkning, vilket innebär att dom är mindre än halva befolkningen. För att folkgruppen ska ansvara en nationell minoritetsfolk så ska folkgruppen ha bott i landet över 100 år eller 4 generationer. I artikel 27 i FNs konvention står det att dom som tillhör en nationell minoritet har rätten till egen religion, egen kultur och traditioner, och eget språk då dom också kan få undervisning i det språket. Folkgruppen ska även kunna använda sig av sitt språk i det vardagliga samhället. 
Samer, romer, finnar i Sverige och judar räknas som minoritetsfolk i Sverige. 


b Varför räknas samerna som ett urfolk?
Samerna räknas som ett urfolk eftersom att dom levde i Norden långt innan Sverige, Norge och Finland bildades. Även om dom levt här under en sådan lång tid så är dom inte det ”officiella” folket av Sverige, Finland eller Norge på samma sätt som Svenskar, finnar och Norrmän är. 

c Resonera kring vilka anledningar det finns att klassificera ett folk som
nationellt minoritetsfolk.
I fråga 5a så beskrev jag ungefär vad en nationell minoritet är. Anledningarna till att klassificera folk till ett nationellt minoritetsfolk är bland annat att folkgruppen inte ska förnekas. Urfolken har till exempel existerat väldigt länge och att bara förneka deras rätt till en egen kultur, land osv skulle starta uppror och vara orättvist. Enligt FNs konventet så har alla rätt till ett ”land” eller att vara en del av en viss nation. 

6. Ge tre exempel på hur mänskliga rättigheter kränks i världen.
Varje dag kränks människor på olika sätt i hela världen. Jag tror att lagarna om dom mänskliga rättigheterna alltid kommer att brytas, dock kan världen fortfarande förändras och bli bättre genom att minska på antalet kränkningar istället. Jag tänkte visa 3 stycken artiklar ifrån Fn deklaration kring mänskliga rättigheter och sedan berätta hur människor dagligen inte lever efter dom mänskliga rättigheterna. 


Artikel 25: 
Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.

I många fattiga länder lever man med väldigt dåliga levnadsstandarder. Folk är ofta hemlösa, har inga kläder, ingen mat och ingen hälsovård. Alla dessa grejerna borde man ha rätten till enligt artikel 25 men ändå finns det länder där man inte har resurser till att förbättra situationen. När människor inte har reda kläder, ett hem, eller mat och vatten så leder det oftast till olika sjukdomar eller döden. Eftersom att man då inte har en bra ekonomi i det specifika landet så brukar man oftast inte ha råd eller tillgång till någon sjukvård heller och då leder det oftast till att den sjuka personen dör även om man skulle kunna ha botat den. Folk i närheten av den sjuka personen kan även bli smittade vilket leder till att även dom hamnar i en risig situation. I artikel 25 står det bland annat att man har rätten till trygghet när det kommer till sjukdomar, döden och arbetslöshet bland annat. Folket kan ju omöjligt känna en trygghet när dom vet att sjukdomarna dom får kan döda dom och att deras arbetslöshet inte spelar någon roll i landet, eftersom att nästan alla är arbetslösa och eftersom att samhället inte uppbyggt på det viset då man kan få pengar för att jobba inom vissa jobb osv. 

Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

På många ställen i världen är kvinnor extremt utsatta och kränkta. I artkel 1 står det bland annat att man har likadana rättigheter och är lika i värde oavsett vem man föds som. Bara för att man föds till en tjej så borde man alltså inte ha mindre rättigheter än männen i samhället till exempel. Kvinnor i många u- länder våldtas dagligen, torteras, tvingas till giftemål och har inte rätten till utbildning bland annat. Kvinnornas lika värde och deras rättigheter finns alltså knappt i vissa u- länder. I i- länderna så kan man ofta också se att kvinnan kan verka mindre värd i vissa sammanhang. Man brukar till exempel ofta höra om kvinnor som blir våldtagna eller får lägre lön. Folk kan även också se ner på kvinnor bara på grund av könet. Sånt här kan man märka väldigt ofta och man kan själv som tjej märka hur man ibland blir behandlad annorlunda bara på grund av ens kön. ’


Artikel 26
  1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga. 
I många u- länder har man inte resurserna till att alla ska kunna få en utbildning. Anledningen till detta kan bland annat vara att staten är väldigt ostadig i det landet. Om staten inte betalar pengar till dom som arbetar så kommer det oftast inte finnas så många lärare kvar som fortsätter med sitt jobb. Detta leder då till att barnen slutar gå till skolan. När barnen inte får någon utbildning kan dom inte heller i framtiden lära ut någonting eller jobba med något annat. Det blir ungefär som en ond cirkel och även om man har rätt till utbildning så brukar man inte få en utbildning på grund av dom bristande resurserna. 

Ett exempel är mina föräldrars hemland Kurdistan. När vi pratar med våra släktingar där får vi ofta höra att dom inte fått sin lön på flera månader och att barnen därför inte heller har varit i skolan på flera månader. Detta brukar då också leda till att många affärer stänger ner och det blir svårare att köpa nödvändiga saker då. Både på grund av att affärerna är stängda men även på grund av att folket inte fått nån lön till att köpa nödvändiga saker med. 

8. Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en
mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.
FN är den statliga organisationen som sätter reglerna om vad en människa borde ha rätten till och inte. Röda korset som är en frivillig organisation agerar efter dom reglerna som FN satt. Man kan alltså se hur båda organisationerna deltar och hur det dom jobbar med går ihop. Utan FN så skulle röda korset till exempel inte ha någon grund att stå på när det gäller vad som är okej och inte och utan röda korset så skulle FN inte ha någon grupp som förändrar och förbättrar problemen på fältet efter deras regler. Dom jobbar på olika sätt men ena organisationen utan den andra skulle inte funka lika bra. 

Röda korset och frivilliga organisationer i allmänhet har inte lika stor makt som FN när det gäller att ändra regler osv. Därför är den största skillnaden dom kan göra  ute på fälten och med direkt kontakt med problemen. När dessa organisationerna får mer och mer information om världen kan dom sedan rapportera vad dom sett till FN. FN kan då utnyttja den informationen dom fått. 
Även om dom mellanstatliga organisationerna har mer makt så måste dom gå igenom en massa processer för att ta olika beslut. 
En frivillig organisation har inte heller likadana resurser som en mellanstatlig organisation. Många skänker därför pengar till flera frivilliga organisationer för att dom ska få en bättre ekonomisk grund att röra sig på. 
Organisationen Röda korset har en massa symboler och dom flesta av symbolerna är religösa. Detta kan ”skrämma” av folk som inte vill bidra till en organisation med en specifik religion. Vissa religösa kanske känner att dom inte vill stötta en organisation med en annan religions symbol osv.. Dock är Röda korset inte en religiöst bunden organisation men dessa symbolerna kan ändå vilseleda folk. 
Mellanstatliga organisationer har det dock enklare när det gäller ekonomin. Ofta samarbetar organisationer som FN med flera olika länder vilket även leder till att många bidrar med pengar och andra resurser som behövs.


11. Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier?
Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.
Mänskliga rättigheterna kränks överallt i världen. Oftast så är det så att länderna som styrs av en diktator har flest fall där dom mänskliga rättigheterna kränks. Dock så kränks dessa rättigheterna i demokratisk länder också. Jag hade tänkt att jämföra det diktatoriska landet Nordkorea och det demokratiska landet Sverige. 

Nordkorea ses som ett av de mest repressiva politiska regimerna i världen. I Nordkorea finns det ett enda parti och oavsett vem som röstas fram som ledare så slutar et alltid med att Kim Jong-Un förblir landets ledare. Man betraktar även Nordkorea som en av de mest slutna nationerna i världen och därför är det svårt att veta exakt hur folket lever där. 

Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 1 är bara en av många artilar som Nordkorea inte följer. Om man skickas till fängelse så drabbas man bara inte själv, utan 3 generationer av ens familj drabbas också. Detta innebär att man inte föds fri eller med vissa rättigheter beroende på vilken familj man tillhör. Ett barn kan alltså vara dömd för livet bara för att dennes farfar begick ett brott för några tio hundra år sedan. 
Folk som döms till brott skickas ofta till tvångsarbetsläger. Ofta skickas hela familjen dit och inte bara den som begick brottet. På dessa tvångsarbetslägren är det väldigt ofta som man torteras och misshandlas till döds. Om personalen på lägren känner att en viss person gjort nåt fel så är det helt okej att döda denna personen. Då brukar hela lägret samlas för att alla tvunget ska titta på. På dessa lägren är det inte heller ovanligt att nya bäbisar föds. Dessa barnen växer då upp i dessa lägren. Även detta bryter mot artikel 1 som säger att alla människor är födda fria. Barnen som föds i dessa tvångsarbetslägren är inte födda fria och det är inte dom som föds in i ”fel” familj heller. 

Det som händer i dessa tvångsarbetslägren kränker även mänskliga rättigheterna ifrån artikel nr 5: 

Artikel 5
Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Som jag skrev tidigare så utsätts fångarna för tortyr och bestraffning dagligen. Ofta händer det ju också att folk där på grund av denna tortyren eller den acceptens som finns när det gäller dödsstraff i Nordkorea. 

I Nordkorea har man ingen som helst yttrandefrihet. Alla dyrkar ledaren Kim jong-un och visar man annat så kan det sluta riktigt illa. Folk som har gått ut med sina åsikter eller agerat emot Kim Jong-Un brukar oftast dömmas till dödsstraff. Enligt artikel 19 så har Nordkorea även brytt mot detta när dom inte har tillåtit folk att få tycka som dom vill. 

Nordkorea kränker även dom mänskliga rättigheterna i artikel nr 11 där man har rätten till att anses som oskyldig i rätten tills motsatsen är bevisad. I Nordkorea har man ingen rättvis rättegång/ingen rättegång alls vilket även kränker denna artikeln då man har rätten till en rättvis rättegång. 

Artikel 19
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

I artikel 19 står det även att man ska kunna få sprida vidare sina idéer och information utan några gränser. I Nordkorea kan man knappt använda internet och när man väl får använda internet så får man bara se eller skriva bra saker om Kim Jong-Un. Uttrycker man annorlunda åsikter eller idéer så straffas man. Det är även förbjudet att kolla på vissa grejer ifrån resten av världen. Ledaren försöker hålla folket så isolerade som möjligt. Om folket skulle veta vad som existerade utanför Nordkorea så kanske dom skulle vilja göra uppror eller försöka fly. När dom inte vet mycket om världen så tror dom att Nordkorea är ett av dom bästa länderna. Dom har ju inget annat att jämföra med och födseln har dom blivit matade med propaganda. 

En annan artikel som Nordkorea kränker är artikel nr 26, 2. :

26: 2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande.

I denna artikeln står det att utbildningen ska bland annat bestå av att försöka förstärka respekten för dom mänskliga rättigheterna. Eftersom att landet nästan bara bryter dom mänskliga rättigheterna så lär dom inte heller ut något annat. Det står även att utbildningen ska innehålla förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationerna och rasgrupperna. Den Nordkoreanska skolan kränker även dessa rättigheterna. Ett centralt tema och mål i den Nordkoreanska skolan är att ingjuta fientlighet och hat emot USA, Japan och Sydkorea. I skolan handlar även mycket om utbildningen om att ingjuta lojalitet gentemot Kim Jong-Un och Nordkorea. 

Artikel 2
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

Nordkorea kränker artikel 2 hela tiden under många olika aspekter som artikeln innehåller. Enligt Nordkoreas stat har man religionsfrihet i Nordkorea. Dock räknas en annan ideologi utöver den som Kim II-Sung skapade som ett politiskt brott. Statliga agenturer ägnar bland annat därför mycket tid till att leta upp kristna i landet. Man anser även att kristendomen är ett verktyg för västvärden då dom kan korrumpera dom nordkoreanska medborgarna. 

I artikel 2 bryter man även emot den mänskliga rättigheten om att alla har likadana rättigheter och friheter, oavsett politisk uppfattning. Detta går även in i det här med yttrandefrihet som jag skrev innan. Man får inte säga emot när det gäller landets politik då det leder till flera möjliga straff. 

I artikel nr 25: 1 så står det bland annat att alla har rätten till mat. I Nordkorea idag råder det enorm svält bland folket. Videos har smugglats ut ur landet där man såg barn och vuxna frossa i sig gräs för att få i sig så mycket näring som möjligt. Priserna på maten har höjts 3-4 gånger om och det är knappt att folk at råd till att överleva. Man anser att en tredjedel av landets befolkning är i behov av mat utifrån men det är knappt någon som får tillgång till det. 

Nordkorea kränker alltså en massa mänskliga rättigheter och jag har inte ens tagit upp allt. Istället tänkte ja nu berätta om vilka mänskliga rättigheter som kränks i Sverige. 

I Sverige får vi ofta höra om en massa konflikter där folk av en viss etnicitet blivit utsatta. Vi för höra om andra konflikter där den politiska uppfattningen har spelat roll och vi får ofta höra om kvinnor som blir våldtagna. Detta bryter då mot flera aspekter i artikel 2. Att en kvinna blir våldtagen är en handling av att folk kränker kvinnan på grund av hennes kön. En våldtäksman tar då bort en kvinnas rättigheter och friheter bara på grund av att kvinnan kan anses som det ”sämre” könet. 

Även artikel 5 kränks i Sverige. På nyheterna kan man ibland höra om misshandel eller mord till och med. Artikel 5 säger att man inte får utsättas för tortyr, förnedrande behandling eller bestraffning. 

Även i Sverige kränks flera artiklar vid olika tillfällen. Det mesta som kränks i Sverige är då saker som handlar om sexuell våld, rasism, homofobi och misshandel bland annat. 

I Sverige jobbar regeringen och riksdagen mot att alla FNs deklarationer kring dom mänskliga rättigheterna ska följas. I Nordkorea är det tvärtom då ledaren är den som kränker alla möjliga mänskliga rättigheter. kränkningarna emot de mänskliga rättigheterna i en diktatur handlar då om systematiska brott där ledaren är den som gör fel vilket leder till att hans ”undersåtar” då också lever efter fel regler som han satt, dessa reglerna kränker dom mänskliga rättigheterna. I Sverige kränks dom mänskliga rättigheterna i enstaka fall då folk själva begår brotten utan någon ledare som säger att det är okej. 

Problemen är betydligt större i Nordkorea. Om man skulle vilka ändra på deras kränkningar så skulle man behöva börja med Kim Jong-Un. Man skulle behöva ändra hela systemet som samhället är uppbyggt på och sedan skaffa ett bättre demokratiskt system. I Sverige försöker vi redan ändra på dom mänskliga rättigheterna som kränks. När en mänsklig rättighet kränks får den misstänkte en rättegång och sedan ett straff om han eller hon anses som skyldig. Detta gör att mindre personer vill begå brott i samhället då det inte gynnar dom själva. 



söndag 23 april 2017

Idrott: risker och säkerheter

Att värma upp innan en idrottsaktivitet är väldigt viktigt. När man  värmer upp är målet att mjuka upp lederna och höja kroppstemperaturen. Ledvätska bildas i lederna och detta resulterar till att motståndet från muskler och leder minskar. Detta gör alltså att man får en ökad rörlighet. Att värma upp innan en idrottsaktivitet minskar alltså risken för idrottsskador. När man värmer upp reagerar kroppen även snabbare på förändringar i aktiviteten. Även detta kan ge en mindre risk för skador. Om en person till exempel spelar en bollsport och bollen kastas hårt i personens riktning, då är det bra att ha snabba reflexer för att antingen flytta sig undan eller fånga bollen. Om man inte skulle reagera kanske bollen skulle ha träffat en i huvudet. Detta är bara ett exempel som beskriver varför en ökad rörighet kan förhindra skador. Att värma upp påverkar kroppen på flera olika sätt men detta var bara några exempel som spelar roll inom skaderisks kategorin. 

Skaderisker ligger inte bara i uppvärmningen men redskapen som man använder kan också spela stor roll. Vissa redskap kan göra aktiviteten säkrare medan vissa andra redskap kan ge fler risker. Det finns till exempel många risker med att hoppa över en plint med hjälp av en trampolin. Man kan råka hoppa för högt och långt fram vilket sedan gör att man kanske landar fel och skadar sig. Eller så kanske man slår i sig i plinten med kraften som man fått av att hoppa på trampolinen. Trampolinen kan därför kallas för ett redskap med många risker. Dock kan man jämna ut riskerna genom att använda sig av en madrass. Madrassen skulle göra att man inte skulle landa lika hårt och skada sig lika hårt som man skulle ha gjort utan den. Därför skulle jag säga att den madrass är ett redskap som höjer säkerheten i aktiviteten. Man kan inte alltid vara 100% säker i allt man gör. Man kommer ofta göra lite farligare aktiviteter och därför är det bra att använda sig av redskap som förebygger skadorna och riskerna som kan komma med själva aktiviteten.

För att själv påverka säkerheten under aktiviteten kan man vara noga med att kommunicera med folk, om de nu är en aktivitet som kräver fler än en person. Om man till exempel spelar ett spel som kräver flera personer så är det viktigt att göra reglerna tydliga så att folk inte krockar in i varandra eller skadar sig på annat sätt. Man kan även vara noga med att man inte har på sig smycken som kan fasta i maskiner eller kläder som är opassande. Att använda sig av bra idrottsskor är även ganska viktigt för att foten och dess leder ska ha ett bra stöd när man springer eller gör någonting annat. 

Det finns många sätt man kan skada sig på men det finns även flera metoder som gör att man förminskar riskerna av skadorna. Det är viktigt att ha koll på dessa metoderna men även riskerna också. Det gör att man alltid är medveten om vilken situation man utsätter sig själv i. 

tisdag 18 april 2017

Religion, Sekulariseringen

1. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.
Humanisterna tror inte på nån gud eller på livet efter döden. Dom arbetar för att få en fortsatt sekularisering av samhället. Ett sekulariserat samhälle är ett samhälle som bland annat inte baserar sina lagar på religion. Organisationen arbetar även mot olika formers förtryck med religion som argument. Ett exempel kan vara homosexualitet. Det är till exempel inte okej att förtrycka homosexuella med religion som argument för saken. Organisationen är inte alltså inte emot religion utan de är kritiska för negativa konsekvenser av religion. Dom står bland annat för att det inte är rätt att tvinga en annan person att tro på en viss religion bara för att man själv tror på den. För dom är det också viktigt att religösa makthavare inte försöker inordna andra människor under sin tro. För humanisterna är det även viktigt att religon och politik ska hållas isär. Man ska till exempel inte blanda religösa lagar med politik eller landets lagar. Humanisterna engagerar sig också i föräldrarnas rätt att påverka barnens livsåskådning ända sen födseln. Dom tycker till att man inte ska döpa ett nyfött barn eller tvinga en liten flicka till att bära slöja, speciellt inte i ung ålder då individerna inte vet vad de tror på eller hur de ser världen. Dom tycker att barnen för välja själva när dom blir äldre och förstår religionerna bättre. Organisationens huvudsakliga mål är iallafall att samhället ska bli mer sekulariserat och att folk inte ska behöva leva med en påtvingad tro. För dom är det viktigt att folk inte ska styras av religösa tankar och lagar så länge de inte valt det själva. 

Vissa religösa personer förstår inte vart dom icke-religösa får sin etik och moral ifrån. Troende personer brukar oftast utgå från sin religion när de tänker på vad som är rätt eller fel, därför kan de bli förvirrande för vissa när folk som inte är religösa är medvetna om rätt och fel. Humanisterna utgår bland annat från FNs lagar om mänskliga rättigheter. Som humanist behöver man inte bara utgå från FNs lagar utan man kan själv ha egna tankar om etik och moral, allting skiljer från person till person men FNs lagar är en bra början. Jag brukar tänka och läsa om andras religioner och mina egna livsåskådningar i princip varje dag. Jag tycker de är väldigt intressant att läsa om folks mot och för argument när det gäller religion speciellt. Själv har jag länge tänk på detta med var min etik kommer från och varje gång har jag kommit fram till olika svar och nya frågor, men varje gång kommer jag också fram till att min etik och moral inte bara kommer ifrån FNs lagar utan från andra ställen också. Därför tror jag att humanisterna inte bara utgår från FNs regler utan även sina egna tankar också

         12 + 13. Resonera om Sverige / världen kommer att bli mer eller mindre                 sekulariserat i framtiden. 
          Förr i tiden var Sverige ett väldigt religiöst land. Religionen som dominerade i 
          Sverige var kristendomen. Jag tror att man till och med hade bibel undervisning på 
         vissa ställen. Det var även en självklarhet för många familjer att fira de kristna högtiderna. Kyrkan hade även en stor del i samhället. Det var på söndagarna i kyrkan som man ofta träffade sina grannar, vänner och nära och kära. Förut så fungerade också kyrkan som en vägledare i etiska frågor. Idag är Sverige ett av de mest sekulariserade länderna i världen. För att förstå om Sverige kommer att fortsätta att sekulariseras är det viktigt att förstå ungefär varför det blev ett sekulariserat land från första början. 
         Vi människor har alltid ställt frågor om världen. Man har under flera århundraden tänkt på åskan, stjärnorna, döden och universums uppkomst. Det var religion som gav svaren till alla frågorna man hade om universum. Under upplysningstiden började man separera vetenskapen från religion. Dom naturvetenskapliga forskningsresultaten förändrade dåtidens och religionernas världsbilder. Detta ledde man började förstå mer om världen. Folket blev med åren mer läskunniga och detta gjorde att den vetenskapliga världsbilden fick fler anhängare. Kyrkan och religion var helt plötsligt inte svaren på alla människors frågor. Med tiden skiljdes kyrkan från de statliga sysslorna och det enda kyrkan ansvarar för idag är begravningar. I Sverige har vi rätt till vilken tro som helst och det är bland annat därför det är ett sådant mångkulturellt land. Dock är invandringen den största anledningen till att vårt land består av så många kulturer. 

         Idag kan vi förklara mycket med vetenskapen men vi har dock mycket mer att upptäcka om världen. Jag tror därför att Sverige kommer att bli mer och mer sekulariserat. Idag skiljer sig våra lagar och staten ifrån religion men jag snackar bland annat om sekulariseringen i folket och vad folk tror på. En stor fråga som folk med eller utan religion ställer sig är ”hur kom världen och människorna till?”. Vissa religösa skulle med stor sannolikhet svara gud på denna frågan medan de icke- religösa kanske skulle börja snacka om big bang och evolutionsteorin. Big bang och evolutionsteorin är ju båda vetenskapliga teorier men man vet inte till 100% om dom faktiskt stämmer. Det finns fortfarande frågor som ”Hur startade big bang?”, ”Vad fanns innan big bang?” osv.. Detta är ett extremt exempel men, Om vi till exempel säger att forskare kommer fram till hur världen faktiskt kom till och att dom skulle vara 110% på att deras teori stämmer, samt att det skulle finnas mycket starkare bevis än idag. Då tror jag att vissa som är troende skulle ändra sina världsuppfattningar, dock långt ifrån alla. 

         Det jag försöker komma fram till är alltså att desto mer vi lär oss om världen, desto mindre betydelse får religionernas världsuppfattningar. Jag tror alltså att Sverige kommer att fortsätta att sekulariseras. 

         Det finns länder i världen som är långt ifrån sekulariserade. Dessa länderna baserar sina lagar på religion och man kan straffas för att man inte har en viss religion. Det är svårt att veta om länder som dessa kommer att sekulariseras eller inte. Dessa länderna brukar ofta vara diktaturer vilket gör att deras problem inte bara handlar om religion utan om annat också, till exempel, pengar, makt, skola och politik. Om man växer upp i ett land där man inte har tillgång till utbildning så kanske man börjar söka svaren till frågorna man har från den religionen som personerna omkring en har. Dock tror jag att globaliseringen och sociala medier har/kommer att orsaka att folk lär sig mer om omvärlden och andra länder. Jag tror att världen kommer att bli mer och mer globaliserad men jag har ändå svårt att tro att vissa länder i bland annat mellanöstern som tex Saudiarabien kommer att sekulariseras inom den

         kommande tiden. Det är alltså olika. Jag tror att vissa länder kommer att sekulariseras mer medan vissa länder stannar på det läget de är på nu. Jag tror iallafall att sociala medier och globaliseringen och främst vetenskapen på vissa hål har en stor roll i varesig länder sekulariseras eller inte. 

söndag 16 april 2017

Geografi s.35

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan … Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.
Nämner bara det jag gör har med energi att göra: 
När jag först vaknar drar jag ur laddaren från min mobil. Sedan tänder jag lampan och byter om. Efter det går jag till köket och sätter på vatten kokaren till te. Jag brukar oftast äta yoghurt eller macka med pålägg. Båda dessa varorna förvaras i kylskåpet som kräver elektricitet. Efter det går jag till badrummet och tänder lampan. Där sminkar jag mig ibland osv. När jag borstar tänderna brukar jag inte ha kranen på under tiden. När jag sedan ska till skolan släcker jag alla lamporna i hemmet och sätter på larmet. Efter allt detta cyklar jag till skolan. 

2a. Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.
Eftersom att jag resonerade om min morgon kommer jag även här resonera om hur jag tror att morgnarna såg ut för 200 år sedan. För 200 år sedan fanns ingen elektricitet. Detta betyder att de inte heller hade kylskåp, bröd rostar, mobiler osv. Jag antar därför att man åt bröd eller någonting annat till frukost, beroende på familjen. Om man skulle tillaga någonting gjorde man det me vedeld. Eftersom at de inte hade vattenkokare brukade de oftast bara dricka vatten eller mjölk från korna, om de hade tillgång till det. När det var kallt värmde man sig även vid ved elden eller med hjälp av filtar osv. Detta är iallafall vad jag tror. Man var inte alls beroende av energi, speciellt eftersom at man inte hade tillgång till det. folket hade blivit bekväma och vana med andra rutiner och vi idag är bekväma och vana med våra rutiner. 

2b. Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?
Jag tror att morgnarna om 100 år kommer att vara ganska lika våra morgnar idag. Anledningen till detta är att man har upptäkt elektriciteten och jag tror därför att folk kommer att använda minst lika mycket elektricitet om hundra år som idag. Dock så lär vi oss mer och mer om världen och det finns alltid något nytt att upptäcka inom vetenskapen. Detta tror jag kan leda till att vi använder elektriciteten på ett smartare sätt. Ett smartare sätt enligt mig är att elektriciteten inte påverkar miljön och människorna negativt. Detta finns ju idag men man använder sig inte av den elektriciteten lika mycket som jag tror att man kommer att göra om 100 år. Vi människor letar oftast efter det enklaste och bekvämaste och därför tror jag att uppfinningarna i framtiden kommer att till freds ställa våra bekvämlighets behov. Man kanske använder sig  av robotar? Eller ett nytt och snabbare sätt att tillaga mat? Man vet aldrig helt. 

4. Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Vi människor strävar väldigt mycket efter bekvämlighet i vardagen.  Folk tar bilen till ställen där man kan cykla. Vi värmer upp husen extra mycket på vintern för att leva bekvämt och vi tar gärna semester för att komma bort från vardagens jobb och skola. Jag tror att många människor inte vill ge upp dessa bekvämligheterna. Jag tror att det finns folk som skulle kunna använda sig av miljövänligare elektricitet som till exempel elektriciteten som ursprungligen kommer ifrån solceller. Dock så är solceller ganska dyra att installera och detta kan hindra folk från att faktiskt göra det. Vi människor letar alltså efter bekvämlighet i vardagen och vissa vill inte ge upp denna bekvämligheten samtidigt som vissa inte vill betala extra mycket för den. 

lördag 15 april 2017

SO geografi s.54

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
En förnybar energikälla är en energikälla som använder sig av oändliga naturresurser som till exempel vind, vatten och sol. Dessa källorna tar aldrig slut och mängden av resurserna man använder förändras aldrig. Solen blir till exempel inte mindre bara för att vi använder oss av solens sken genom solpaneler. Vinden minskar inte heller bara för att vi använder oss av vindens rörelse som får propellerns på ett vindkraftverk att snurra. Att få energi genom dessa källorna bidrar inte lika mycket till den globala uppvärmingen. Anledningen till detta är att processerna inte släpper ut lika mycket koldioxid. 

Det finns även energikällor som använder sig av ändliga naturresurser. Dessa naturresurserna kan man inte återanvända. Exempel på dessa naturresurserna är de fossila bränslena. Inom kategorin fossila bränslen ingår bland annat olja, kol, och naturgas. När man använder sig av dessa bränslena förminskas den ursprungliga mängden, vilket innebär att bränslena till sist kommer att ta slut i framtiden. Dom fossila bränslena släpper även ut extremt mycket koldioxid i atmosfären när man bränner upp bränslena. 

4a. Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
Med hållbar utveckling menar vi att man ska använda sig av resurser som  tillfredställer dagens behov utan att sätta framtiden i risk. Energikällorna som tillgodoser våra behov och inte sätter framtida generationer i risk är de förnybara energikällorna. Dom förnybara energikällorna kommer aldrig att ta slut och dom släpper inte heller ut koldioxid, till skillnad från de ändliga energikällorna. Läs skillnaderna mellan energikällorna på förra frågan för att förstå mer om dom. Principen jag försöker komma fram till är iallafall att de ändliga energikällorna släpper ut en massa koldioxid som bidrar till den globala uppvärmningen vilket inte ger de framtida generationerna en säker framtid på jorden. 

Det finns även tre stycken hållbarhets faktorer eller perspektiv. Ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, och ekologisk hållbarhet. För att uppnå en bra hållbar utveckling är det bra om alla dessa tre faktorerna är i balans. 

4b. Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
Ekologisk hållbarhet innebär att man tar hänsyn till djuren, naturen och ekosystemen. Social hållbarhet handlar om att man bygger ett jämställt samhälle där dom mänskliga behoven som mat, utbildning, och boende uppfylls. Och ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla rätt och hålla koll på ekonomin så att den räcker och blir bra i längden. 

Dessa tre faktorerna kan komma i konflikt med varandra. 
Om man till exempel vill tillverka större mänger med papper eller möbler så krävs det trä. Trä kommer ifrån träden. För att man ska kunna tillverka mer av dessa produkterna måste man då hugga ner stora änder av våra skogar. Detta skulle vara bra för den sociala hållbarheten eftersom att vi människor får det vi behöver. Dom som hugger träden har ett jobb och därmed lön. Slut produkterna gynnar även oss andra människor i våran vardag. Dessa skulle även vara bra för den ekonomiska hållbarheten. Anledningen till det är att företagen och arbetarna senare skulle tjäna pengar på att sälja produkterna. Att hugga ner enorma mängder av skog gynnar däremot inte den ekologiska hållbarheten. Anledningen till det är att ekosystemen på det specifika området kan rubbas. Djurens miljö skulle förändras och insekter som lever i träden skulle också dö ut. 

5a. Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
För att folk ska bli mer uppmärksamma angående sina vanor som på olika sätt kan skada miljön. Man brukar räkna sin användning av miljön med hjälp av att räkna ut hur många jordklot som skulle krävas om alla skulle leva som oss. Detta gör man istället för att visa hur många terra watt man använder per år. Att räkna med jordklot ger folket en större uppfattning om hur mycket resurser dom använder sig av. 

b. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Man räknar fram det ekologiska avtrycket genom att man tar den bördiga marken i hektar dividerat med antal människor på jorden. Då får man fram det ekologiska fotavtrycket för varje människa. Såklart stämmer inte detta svaret till 100%. Anledningen till detta är att alla inte har lika stort ekologiskt fotavtryck. I fattiga länder har dom knappt något fotavtryck medan vi i den rika världen förbrukar för mycket och därför har vi i genomsnitt ett ganska stort ekologiskt fotavtryck. 

c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet. 
Det mesta vi konsumerar har lämnat ifrån sig eller kommer att lämna ifrån sig ett ekologiskt fotavtryck i andra länder. När vi till exempel köper en tröja är det väldigt sannolikt att den tröjan är tillverkad utomlands. När tröjan tillverkas så släpps det ut en massa koldioxid ifrån fabrikerna. Arbetarna i fabrikerna brukar oftast vara barn eller vuxna med väldigt låg lön. Arbetarna jobbar även i väldigt trånga utrymmen. Dom jobbar alltså under väldigt dåliga omständigheter. Arbetspassen kan vara emellan 12-14h långa. Man brukar även använda sig av kemikalier när man gör vissa kläder. Detta resulterar till att arbetarna får i sig en massa dåliga kemikalier på grund av att dom inte använder sig av skydd. kemikalierna kan även släppas ut i naturen och därmed skada djur och växter. Om tröjan innehåller bomull så påverkar det miljön och människorna i närheten extremt mycket. Bomull är en av de mest vattenkrävande grödorna. För att bara producera 1 kilo bomull krävs det ungefär 29 000 liter vatten (enligt WWF). När tröjorna är klara krävs det att transportera dom till affärerna där de ska säljas. Dessa affärerna brukar oftast finnas i andra länder. Under transporten släpps det ut då ut en massa koldioxid som bidrar till den globala uppvärmningen. 
När man sedan inte vill ha tröjan längre kan man antingen ge bort den till någon annan, återvinna eller slänga den. Om man slänger den kommer den så småningom att brännas upp. Då bildas det även mer gaser som kommer släppas ut i atmosfären. 

Det man köper påverkar alltså miljön och människorna både före och efter man har använt produkten. Konsekvenserna och resterna av produkten kallar man alltså för sitt ekologiska fotavtryck. 

8a. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

vindkraftverk: 
Att använda sig av vindkraftverk minskar utsläppen av de växthusgaserna som bidrar till den globala uppvärmningen. Exempel på dessa är koldioxid, kväveoxider och metan. Man minskar även utsläppen av svaveldioxid som bidrar till försurningen av mark och vattendrag. 
En annan positiv grej med vindkraftverk är att vinden är en oändlig resurs. Den kommer aldrig att ta slut och den är gratis. 
När kraftverken är byggda krävs det inte heller onödiga kostnader som tillexempel kostnader för utvinning av råmaterial, hantering av avfallsprodukter eller utsläpp i miljön. 
Vindkraftverk har en livslängd på ungefär 30 år och efter användningen så lämnar kraftverket inte ifrån sig några spår. Ungefär allt material som ett vindkraftverk är byggt av kan också återvinnas. 

vattenkraftverk: 
Vattenkraftverk släpper inte heller ut några växthusgaser gaser som till exempel koldioxid vilket är positivt. För att använda vattenkraftverk behöver man inte heller något bränsle som man till exempel behöver i kärnkraftverk, detta sparar också på pengar. En annan positiv grej med vatten kraftverk är att vattnet inte kommer att ta slut så länge som vi lever på denna jorden. Detta innebär alltså att den är en förnybar källa. 

solenergi: 
En positiv grej med solenergi är att det är en energikälla som inte släpper ut växthusgaser. Källan är även förnybar vilket innebär att resurserna som energikällan kräver inte kommer att ta slut under människornas tid på jorden. En annan fördel med solenergi är att den producerar energi tyst. Solenergi låter inte på samma sätt som vatten och vindkraftverk. Solpanelerna brukar man oftast ha på taket och därför tar de ingen stor plats i miljön som förstör för ekosystemen och djurliven. 


b. Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Vindkraftverk: 
Nackdelen med vindkraftverk är att dom inte producera lika mycket elektricitet som ex kärnkraft och kolkraftverk. Det krävs 500- 1500 st vindkraftverk för att ersätta den elektriciteten som ett enda kärnkraftverk producerar. Detta leder då till att landskapen och haven har vördigt många vindkraftverk. Det finns många som har klagat på att vindkraftverken ”förstör utsikten”. Vindkraftverken kan även störa folket som bor i närheten av de. Avståndet mellan vindkraftverken och ett bostadshus måste vara ganska långt för att det inte ska låta. Det finns även en många fåglar som ofta krockar i vindkraftverken när de flyger. 

Vattenkraftverk: 
Nackdelarna med vattenkraftverk är att kraftverket påverkar miljön i vattnet. Fiskarna, djuren och växterna som brukar leva där brukar oftast dö ut och ekosystemet rubbs därför på det området. Djurlivet på området förstörs alltså. En annan nackdel med vindkraftverk är att kraftverket inte producerar lika mycket energi som dom icke förnybara energikällorna, till exempel kärnkraftverk. 

Solenergi: 
Något negativt med solenergi är att solcellerna kostar ganska mycket för en privat person speciellt. En annan negativ grej är att solcellerna endast kan producera energi under dagtid när solen är ute. En lösning till detta är att använda sig av batterier som lagrar energin tills nästa dag. Det är extra svårt i länder som Sverige under vintern då solen inte är så stark. Då får man kompromissa mellan solceller och en annan energikälla. Vädret kan alltså påverka energiproduktionen. Solpanelerna skulle vara till bäst användning i ett land där det är sommar året om. 

c. Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

Geografiska förutsättningar: 

vindkraftverk: Många står på den positiva sidan när det gäller vindkraftverk och därför finns det även många som vill bygga flera. Vindkraftverken brukar byggas på ställen där vinden är som starkast och två exempel på dessa ställena är havet och åkrarna. Dessa ställena är öppna ytor och därför tar vindkraftverken inte heller så mycket plats. Att ytorna är öppna är också en stor anledning till att vinden är starkare på det ställena. Det finns dock folk som klagar på vindkraftverken. Det är många som klagar på att vindkraftverken förstör den fina utsikten över havet och åkrarna. Det finns även folk som stör sig på att vindkraftverken bullrar och detta kan vara extra jobbigt för dom som bor i närheten. Dom som vill ha vindkraftverk och dom som inte vill kan skapa en konflikt om de protesterar för sina åsikter.

Vattenkraftverk: Det finns även folk som är positivt ställda för vattenkraftverk. Förutom vattenkraftverkens alla positiva egenskaper brukar de också befinna sig utanför städer och vid kuster och åar. Detta gör så att stadsborna inte märker vattenkraftverken. Eftersom att de producerar mycket el osv så bryr man sig inte om att dom låter eller förstör djurlivet i vattnet. Dock finns det några få personer som bor närmare vattenkraftverk och dessa personerna kan störa sig på ljudet. Det finns även folk som är väldigt insatta i djurens rätt och vad som händer med ekosystemen på området. Dessa personerna kan då vara emot vattenkraftverk och om alla ”person kategorierna” argumenterar om sin åsikt kommer det även att uppstå en konflikt här. 

solenergi: De som är positivt inställda för solenergi och dess geografiska förutsättningar brukar ofta tänka på att de inte tar en så stolt plats i miljön. Man brukar ofta ha solceller på taken. Såklart man kan ha de på andra ställen men taken är bara ett exempel. Solcellerna på taken förstör alltså in te något djurliv och de låter inte heller, därför kan folk inte klaga på att det bullrar till skillnad från vatten- och vindkraftverk. Man kan i princip placera solpaneler överallt där solens strålar kommer åt. Detta gäller inte vatten och vindkraftverk då man behöver tillgång till starka vindar och vatten. Det finns ändå folk som är negativa till solcellernas geografiska placeringar eftersom att solen inte alltid skiner året om på vissa områden. 

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa: 

Vindkraftverk:
Dom som är positiva till vindkraftverk tänker mycket på miljön och den globala uppvärmningen. Vindkraftverk släpper inte ut några växthusgaser vilket är väldigt positivt och det är så folk ofta tänker när de tänker i miljöperspektiv. Dock finns det folk som inte tänker så långsint och istället tänker på den nuvarande miljön och djuren. Många fåglar krockar in i vindkraftverken och det där också en anledning till att vissa ser negativt på dom. 

Vattenkraftverk: 
Samma sak med vattenkraftverk. Det positiva folk ser på vattenkraftverk inom miljö perspektivet är att energikällan inte släpper ut några växthusgaser som kommer att förstöra miljön i långändan. Dom som tänker på miljön mer kortsiktigt och tänker därför på att djurlivet och djurens miljö i vattnet förstörs på grund av vattenkraftverken. 

Solenergi:  Solenergi har inte så negativa effekter som jag kan komma på inom kategorin miljö. Detta är ju en an de positiva grejerna med solenergi. De släpper inte heller ut några miljö farliga gaser. 

Mängden energi som kan utvinnas: 
Vindkraftverk, solenergi och vattenkraftverk är alla energikällor som producerar ganska mycket el. Dock producerar de inte lika mycket som kärnkraftverken gör. Folk som stör sig på dessa tre natur vänliga kraftverken (för olika anledningar som ex att vindkraftverk kräver stort område) brukar oftast hänvisa till att ex kärnkraftverk utvinner mera el på mindre tid. 

Aktörer som motarbetar förändringen: 
Jag har berättat mycket om varför vissa är emot vissa kraftverk osv. Dock har jag inte förklarat varför det kan spela roll. 
Aktörerna som motarbetar förändringarna kan protestera och argumentera till de högre makterna och företagen. Det kanske finns ett företag som vill satsa mer på vindkraftverk och funderar därför på att bygga flera vindkraftverk på ett visst område. En person på detta området kanske stör sig extremt på vindkraftverken som redan finns där och väljer därför att skicka in en argumenterande text med namnunderskrift på alla de som håller med henne. När företaget förstår att det finns så många personer som är emot deras ide kanske dom börjar tveka. Om dom bygger vindkraftverk och folket i närheten vägrar att använda sig av den energin så kommer dom kanske att förlora pengar osv, detta är ganska dåligt för ett företag och därför kanske dom väljer att bygga nåt annat som är mer accepterande men istället farligt för miljön. Detta var bara ett exempel på hur folks åsikter kan påverka. Dock så finns det folk som är positivt ställda för vindkraftverk och man ska inte glömma att dom åsikterna också spelar roll. 

vem om bär ansvaret för förändringen: 
De som bär ansvar är de högre uppsatta och dom som jobbar inom områdena. Dock kan vi påverka med åsikter och argument, så som jag beskrev i förra texten. Så alla kan påverka på något vis.