SO geografi s.54

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

En förnybar energikälla är en energikälla som använder sig av oändliga naturresurser som till exempel vind, vatten och sol. Dessa källorna tar aldrig slut och mängden av resurserna man använder förändras aldrig. Solen blir till exempel inte mindre bara för att vi använder oss av solens sken genom solpaneler. Vinden minskar inte heller bara för att vi använder oss av vindens rörelse som får propellerns på ett vindkraftverk att snurra. Att få energi genom dessa källorna bidrar inte lika mycket till den globala uppvärmingen. Anledningen till detta är att processerna inte släpper ut lika mycket koldioxid. 

Det finns även energikällor som använder sig av ändliga naturresurser. Dessa naturresurserna kan man inte återanvända. Exempel på dessa naturresurserna är de fossila bränslena. Inom kategorin fossila bränslen ingår bland annat olja, kol, och naturgas. När man använder sig av dessa bränslena förminskas den ursprungliga mängden, vilket innebär att bränslena till sist kommer att ta slut i framtiden. Dom fossila bränslena släpper även ut extremt mycket koldioxid i atmosfären när man bränner upp bränslena. 

4a. Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Med hållbar utveckling menar vi att man ska använda sig av resurser som  tillfredställer dagens behov utan att sätta framtiden i risk. Energikällorna som tillgodoser våra behov och inte sätter framtida generationer i risk är de förnybara energikällorna. Dom förnybara energikällorna kommer aldrig att ta slut och dom släpper inte heller ut koldioxid, till skillnad från de ändliga energikällorna. Läs skillnaderna mellan energikällorna på förra frågan för att förstå mer om dom. Principen jag försöker komma fram till är iallafall att de ändliga energikällorna släpper ut en massa koldioxid som bidrar till den globala uppvärmningen vilket inte ger de framtida generationerna en säker framtid på jorden. 

Det finns även tre stycken hållbarhets faktorer eller perspektiv. Ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, och ekologisk hållbarhet. För att uppnå en bra hållbar utveckling är det bra om alla dessa tre faktorerna är i balans. 

4b. Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

Ekologisk hållbarhet innebär att man tar hänsyn till djuren, naturen och ekosystemen. Social hållbarhet handlar om att man bygger ett jämställt samhälle där dom mänskliga behoven som mat, utbildning, och boende uppfylls. Och ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla rätt och hålla koll på ekonomin så att den räcker och blir bra i längden. 

Dessa tre faktorerna kan komma i konflikt med varandra. 

Om man till exempel vill tillverka större mänger med papper eller möbler så krävs det trä. Trä kommer ifrån träden. För att man ska kunna tillverka mer av dessa produkterna måste man då hugga ner stora änder av våra skogar. Detta skulle vara bra för den sociala hållbarheten eftersom att vi människor får det vi behöver. Dom som hugger träden har ett jobb och därmed lön. Slut produkterna gynnar även oss andra människor i våran vardag. Dessa skulle även vara bra för den ekonomiska hållbarheten. Anledningen till det är att företagen och arbetarna senare skulle tjäna pengar på att sälja produkterna. Att hugga ner enorma mängder av skog gynnar däremot inte den ekologiska hållbarheten. Anledningen till det är att ekosystemen på det specifika området kan rubbas. Djurens miljö skulle förändras och insekter som lever i träden skulle också dö ut. 

5a. Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

För att folk ska bli mer uppmärksamma angående sina vanor som på olika sätt kan skada miljön. Man brukar räkna sin användning av miljön med hjälp av att räkna ut hur många jordklot som skulle krävas om alla skulle leva som oss. Detta gör man istället för att visa hur många terra watt man använder per år. Att räkna med jordklot ger folket en större uppfattning om hur mycket resurser dom använder sig av. 

b. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

Man räknar fram det ekologiska avtrycket genom att man tar den bördiga marken i hektar dividerat med antal människor på jorden. Då får man fram det ekologiska fotavtrycket för varje människa. Såklart stämmer inte detta svaret till 100%. Anledningen till detta är att alla inte har lika stort ekologiskt fotavtryck. I fattiga länder har dom knappt något fotavtryck medan vi i den rika världen förbrukar för mycket och därför har vi i genomsnitt ett ganska stort ekologiskt fotavtryck. 

c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet. 

Det mesta vi konsumerar har lämnat ifrån sig eller kommer att lämna ifrån sig ett ekologiskt fotavtryck i andra länder. När vi till exempel köper en tröja är det väldigt sannolikt att den tröjan är tillverkad utomlands. När tröjan tillverkas så släpps det ut en massa koldioxid ifrån fabrikerna. Arbetarna i fabrikerna brukar oftast vara barn eller vuxna med väldigt låg lön. Arbetarna jobbar även i väldigt trånga utrymmen. Dom jobbar alltså under väldigt dåliga omständigheter. Arbetspassen kan vara emellan 12-14h långa. Man brukar även använda sig av kemikalier när man gör vissa kläder. Detta resulterar till att arbetarna får i sig en massa dåliga kemikalier på grund av att dom inte använder sig av skydd. kemikalierna kan även släppas ut i naturen och därmed skada djur och växter. Om tröjan innehåller bomull så påverkar det miljön och människorna i närheten extremt mycket. Bomull är en av de mest vattenkrävande grödorna. För att bara producera 1 kilo bomull krävs det ungefär 29 000 liter vatten (enligt WWF). När tröjorna är klara krävs det att transportera dom till affärerna där de ska säljas. Dessa affärerna brukar oftast finnas i andra länder. Under transporten släpps det ut då ut en massa koldioxid som bidrar till den globala uppvärmningen. 

När man sedan inte vill ha tröjan längre kan man antingen ge bort den till någon annan, återvinna eller slänga den. Om man slänger den kommer den så småningom att brännas upp. Då bildas det även mer gaser som kommer släppas ut i atmosfären. 

Det man köper påverkar alltså miljön och människorna både före och efter man har använt produkten. Konsekvenserna och resterna av produkten kallar man alltså för sitt ekologiska fotavtryck. 

8a. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

vindkraftverk: 

Att använda sig av vindkraftverk minskar utsläppen av de växthusgaserna som bidrar till den globala uppvärmningen. Exempel på dessa är koldioxid, kväveoxider och metan. Man minskar även utsläppen av svaveldioxid som bidrar till försurningen av mark och vattendrag. 

En annan positiv grej med vindkraftverk är att vinden är en oändlig resurs. Den kommer aldrig att ta slut och den är gratis. 

När kraftverken är byggda krävs det inte heller onödiga kostnader som tillexempel kostnader för utvinning av råmaterial, hantering av avfallsprodukter eller utsläpp i miljön. 

Vindkraftverk har en livslängd på ungefär 30 år och efter användningen så lämnar kraftverket inte ifrån sig några spår. Ungefär allt material som ett vindkraftverk är byggt av kan också återvinnas. 

vattenkraftverk: 

Vattenkraftverk släpper inte heller ut några växthusgaser gaser som till exempel koldioxid vilket är positivt. För att använda vattenkraftverk behöver man inte heller något bränsle som man till exempel behöver i kärnkraftverk, detta sparar också på pengar. En annan positiv grej med vatten kraftverk är att vattnet inte kommer att ta slut så länge som vi lever på denna jorden. Detta innebär alltså att den är en förnybar källa. 

solenergi: 

En positiv grej med solenergi är att det är en energikälla som inte släpper ut växthusgaser. Källan är även förnybar vilket innebär att resurserna som energikällan kräver inte kommer att ta slut under människornas tid på jorden. En annan fördel med solenergi är att den producerar energi tyst. Solenergi låter inte på samma sätt som vatten och vindkraftverk. Solpanelerna brukar man oftast ha på taket och därför tar de ingen stor plats i miljön som förstör för ekosystemen och djurliven. 

b. Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Vindkraftverk: 

Nackdelen med vindkraftverk är att dom inte producera lika mycket elektricitet som ex kärnkraft och kolkraftverk. Det krävs 500- 1500 st vindkraftverk för att ersätta den elektriciteten som ett enda kärnkraftverk producerar. Detta leder då till att landskapen och haven har vördigt många vindkraftverk. Det finns många som har klagat på att vindkraftverken ”förstör utsikten”. Vindkraftverken kan även störa folket som bor i närheten av de. Avståndet mellan vindkraftverken och ett bostadshus måste vara ganska långt för att det inte ska låta. Det finns även en många fåglar som ofta krockar i vindkraftverken när de flyger. 

Vattenkraftverk: 

Nackdelarna med vattenkraftverk är att kraftverket påverkar miljön i vattnet. Fiskarna, djuren och växterna som brukar leva där brukar oftast dö ut och ekosystemet rubbs därför på det området. Djurlivet på området förstörs alltså. En annan nackdel med vindkraftverk är att kraftverket inte producerar lika mycket energi som dom icke förnybara energikällorna, till exempel kärnkraftverk. 

Solenergi: 

Något negativt med solenergi är att solcellerna kostar ganska mycket för en privat person speciellt. En annan negativ grej är att solcellerna endast kan producera energi under dagtid när solen är ute. En lösning till detta är att använda sig av batterier som lagrar energin tills nästa dag. Det är extra svårt i länder som Sverige under vintern då solen inte är så stark. Då får man kompromissa mellan solceller och en annan energikälla. Vädret kan alltså påverka energiproduktionen. Solpanelerna skulle vara till bäst användning i ett land där det är sommar året om. 

c. Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

Geografiska förutsättningar: 

vindkraftverk: Många står på den positiva sidan när det gäller vindkraftverk och därför finns det även många som vill bygga flera. Vindkraftverken brukar byggas på ställen där vinden är som starkast och två exempel på dessa ställena är havet och åkrarna. Dessa ställena är öppna ytor och därför tar vindkraftverken inte heller så mycket plats. Att ytorna är öppna är också en stor anledning till att vinden är starkare på det ställena. Det finns dock folk som klagar på vindkraftverken. Det är många som klagar på att vindkraftverken förstör den fina utsikten över havet och åkrarna. Det finns även folk som stör sig på att vindkraftverken bullrar och detta kan vara extra jobbigt för dom som bor i närheten. Dom som vill ha vindkraftverk och dom som inte vill kan skapa en konflikt om de protesterar för sina åsikter.

Vattenkraftverk: Det finns även folk som är positivt ställda för vattenkraftverk. Förutom vattenkraftverkens alla positiva egenskaper brukar de också befinna sig utanför städer och vid kuster och åar. Detta gör så att stadsborna inte märker vattenkraftverken. Eftersom att de producerar mycket el osv så bryr man sig inte om att dom låter eller förstör djurlivet i vattnet. Dock finns det några få personer som bor närmare vattenkraftverk och dessa personerna kan störa sig på ljudet. Det finns även folk som är väldigt insatta i djurens rätt och vad som händer med ekosystemen på området. Dessa personerna kan då vara emot vattenkraftverk och om alla ”person kategorierna” argumenterar om sin åsikt kommer det även att uppstå en konflikt här. 

solenergi: De som är positivt inställda för solenergi och dess geografiska förutsättningar brukar ofta tänka på att de inte tar en så stolt plats i miljön. Man brukar ofta ha solceller på taken. Såklart man kan ha de på andra ställen men taken är bara ett exempel. Solcellerna på taken förstör alltså in te något djurliv och de låter inte heller, därför kan folk inte klaga på att det bullrar till skillnad från vatten- och vindkraftverk. Man kan i princip placera solpaneler överallt där solens strålar kommer åt. Detta gäller inte vatten och vindkraftverk då man behöver tillgång till starka vindar och vatten. Det finns ändå folk som är negativa till solcellernas geografiska placeringar eftersom att solen inte alltid skiner året om på vissa områden. 

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa: 

Vindkraftverk:

Dom som är positiva till vindkraftverk tänker mycket på miljön och den globala uppvärmningen. Vindkraftverk släpper inte ut några växthusgaser vilket är väldigt positivt och det är så folk ofta tänker när de tänker i miljöperspektiv. Dock finns det folk som inte tänker så långsint och istället tänker på den nuvarande miljön och djuren. Många fåglar krockar in i vindkraftverken och det där också en anledning till att vissa ser negativt på dom. 

Vattenkraftverk: 

Samma sak med vattenkraftverk. Det positiva folk ser på vattenkraftverk inom miljö perspektivet är att energikällan inte släpper ut några växthusgaser som kommer att förstöra miljön i långändan. Dom som tänker på miljön mer kortsiktigt och tänker därför på att djurlivet och djurens miljö i vattnet förstörs på grund av vattenkraftverken. 

Solenergi:  Solenergi har inte så negativa effekter som jag kan komma på inom kategorin miljö. Detta är ju en an de positiva grejerna med solenergi. De släpper inte heller ut några miljö farliga gaser. 

Mängden energi som kan utvinnas: 

Vindkraftverk, solenergi och vattenkraftverk är alla energikällor som producerar ganska mycket el. Dock producerar de inte lika mycket som kärnkraftverken gör. Folk som stör sig på dessa tre natur vänliga kraftverken (för olika anledningar som ex att vindkraftverk kräver stort område) brukar oftast hänvisa till att ex kärnkraftverk utvinner mera el på mindre tid. 

Aktörer som motarbetar förändringen: 

Jag har berättat mycket om varför vissa är emot vissa kraftverk osv. Dock har jag inte förklarat varför det kan spela roll. 

Aktörerna som motarbetar förändringarna kan protestera och argumentera till de högre makterna och företagen. Det kanske finns ett företag som vill satsa mer på vindkraftverk och funderar därför på att bygga flera vindkraftverk på ett visst område. En person på detta området kanske stör sig extremt på vindkraftverken som redan finns där och väljer därför att skicka in en argumenterande text med namnunderskrift på alla de som håller med henne. När företaget förstår att det finns så många personer som är emot deras ide kanske dom börjar tveka. Om dom bygger vindkraftverk och folket i närheten vägrar att använda sig av den energin så kommer dom kanske att förlora pengar osv, detta är ganska dåligt för ett företag och därför kanske dom väljer att bygga nåt annat som är mer accepterande men istället farligt för miljön. Detta var bara ett exempel på hur folks åsikter kan påverka. Dock så finns det folk som är positivt ställda för vindkraftverk och man ska inte glömma att dom åsikterna också spelar roll. 

vem om bär ansvaret för förändringen: 

De som bär ansvar är de högre uppsatta och dom som jobbar inom områdena. Dock kan vi påverka med åsikter och argument, så som jag beskrev i förra texten. Så alla kan påverka på något vis.