söndag 23 april 2017

Idrott: risker och säkerheter

Att värma upp innan en idrottsaktivitet är väldigt viktigt. När man  värmer upp är målet att mjuka upp lederna och höja kroppstemperaturen. Ledvätska bildas i lederna och detta resulterar till att motståndet från muskler och leder minskar. Detta gör alltså att man får en ökad rörlighet. Att värma upp innan en idrottsaktivitet minskar alltså risken för idrottsskador. När man värmer upp reagerar kroppen även snabbare på förändringar i aktiviteten. Även detta kan ge en mindre risk för skador. Om en person till exempel spelar en bollsport och bollen kastas hårt i personens riktning, då är det bra att ha snabba reflexer för att antingen flytta sig undan eller fånga bollen. Om man inte skulle reagera kanske bollen skulle ha träffat en i huvudet. Detta är bara ett exempel som beskriver varför en ökad rörighet kan förhindra skador. Att värma upp påverkar kroppen på flera olika sätt men detta var bara några exempel som spelar roll inom skaderisks kategorin. 

Skaderisker ligger inte bara i uppvärmningen men redskapen som man använder kan också spela stor roll. Vissa redskap kan göra aktiviteten säkrare medan vissa andra redskap kan ge fler risker. Det finns till exempel många risker med att hoppa över en plint med hjälp av en trampolin. Man kan råka hoppa för högt och långt fram vilket sedan gör att man kanske landar fel och skadar sig. Eller så kanske man slår i sig i plinten med kraften som man fått av att hoppa på trampolinen. Trampolinen kan därför kallas för ett redskap med många risker. Dock kan man jämna ut riskerna genom att använda sig av en madrass. Madrassen skulle göra att man inte skulle landa lika hårt och skada sig lika hårt som man skulle ha gjort utan den. Därför skulle jag säga att den madrass är ett redskap som höjer säkerheten i aktiviteten. Man kan inte alltid vara 100% säker i allt man gör. Man kommer ofta göra lite farligare aktiviteter och därför är det bra att använda sig av redskap som förebygger skadorna och riskerna som kan komma med själva aktiviteten.

För att själv påverka säkerheten under aktiviteten kan man vara noga med att kommunicera med folk, om de nu är en aktivitet som kräver fler än en person. Om man till exempel spelar ett spel som kräver flera personer så är det viktigt att göra reglerna tydliga så att folk inte krockar in i varandra eller skadar sig på annat sätt. Man kan även vara noga med att man inte har på sig smycken som kan fasta i maskiner eller kläder som är opassande. Att använda sig av bra idrottsskor är även ganska viktigt för att foten och dess leder ska ha ett bra stöd när man springer eller gör någonting annat. 

Det finns många sätt man kan skada sig på men det finns även flera metoder som gör att man förminskar riskerna av skadorna. Det är viktigt att ha koll på dessa metoderna men även riskerna också. Det gör att man alltid är medveten om vilken situation man utsätter sig själv i. 

tisdag 18 april 2017

Religion, Sekulariseringen

1. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.
Humanisterna tror inte på nån gud eller på livet efter döden. Dom arbetar för att få en fortsatt sekularisering av samhället. Ett sekulariserat samhälle är ett samhälle som bland annat inte baserar sina lagar på religion. Organisationen arbetar även mot olika formers förtryck med religion som argument. Ett exempel kan vara homosexualitet. Det är till exempel inte okej att förtrycka homosexuella med religion som argument för saken. Organisationen är inte alltså inte emot religion utan de är kritiska för negativa konsekvenser av religion. Dom står bland annat för att det inte är rätt att tvinga en annan person att tro på en viss religion bara för att man själv tror på den. För dom är det också viktigt att religösa makthavare inte försöker inordna andra människor under sin tro. För humanisterna är det även viktigt att religon och politik ska hållas isär. Man ska till exempel inte blanda religösa lagar med politik eller landets lagar. Humanisterna engagerar sig också i föräldrarnas rätt att påverka barnens livsåskådning ända sen födseln. Dom tycker till att man inte ska döpa ett nyfött barn eller tvinga en liten flicka till att bära slöja, speciellt inte i ung ålder då individerna inte vet vad de tror på eller hur de ser världen. Dom tycker att barnen för välja själva när dom blir äldre och förstår religionerna bättre. Organisationens huvudsakliga mål är iallafall att samhället ska bli mer sekulariserat och att folk inte ska behöva leva med en påtvingad tro. För dom är det viktigt att folk inte ska styras av religösa tankar och lagar så länge de inte valt det själva. 

Vissa religösa personer förstår inte vart dom icke-religösa får sin etik och moral ifrån. Troende personer brukar oftast utgå från sin religion när de tänker på vad som är rätt eller fel, därför kan de bli förvirrande för vissa när folk som inte är religösa är medvetna om rätt och fel. Humanisterna utgår bland annat från FNs lagar om mänskliga rättigheter. Som humanist behöver man inte bara utgå från FNs lagar utan man kan själv ha egna tankar om etik och moral, allting skiljer från person till person men FNs lagar är en bra början. Jag brukar tänka och läsa om andras religioner och mina egna livsåskådningar i princip varje dag. Jag tycker de är väldigt intressant att läsa om folks mot och för argument när det gäller religion speciellt. Själv har jag länge tänk på detta med var min etik kommer från och varje gång har jag kommit fram till olika svar och nya frågor, men varje gång kommer jag också fram till att min etik och moral inte bara kommer ifrån FNs lagar utan från andra ställen också. Därför tror jag att humanisterna inte bara utgår från FNs regler utan även sina egna tankar också

         12 + 13. Resonera om Sverige / världen kommer att bli mer eller mindre                 sekulariserat i framtiden. 
          Förr i tiden var Sverige ett väldigt religiöst land. Religionen som dominerade i 
          Sverige var kristendomen. Jag tror att man till och med hade bibel undervisning på 
         vissa ställen. Det var även en självklarhet för många familjer att fira de kristna högtiderna. Kyrkan hade även en stor del i samhället. Det var på söndagarna i kyrkan som man ofta träffade sina grannar, vänner och nära och kära. Förut så fungerade också kyrkan som en vägledare i etiska frågor. Idag är Sverige ett av de mest sekulariserade länderna i världen. För att förstå om Sverige kommer att fortsätta att sekulariseras är det viktigt att förstå ungefär varför det blev ett sekulariserat land från första början. 
         Vi människor har alltid ställt frågor om världen. Man har under flera århundraden tänkt på åskan, stjärnorna, döden och universums uppkomst. Det var religion som gav svaren till alla frågorna man hade om universum. Under upplysningstiden började man separera vetenskapen från religion. Dom naturvetenskapliga forskningsresultaten förändrade dåtidens och religionernas världsbilder. Detta ledde man började förstå mer om världen. Folket blev med åren mer läskunniga och detta gjorde att den vetenskapliga världsbilden fick fler anhängare. Kyrkan och religion var helt plötsligt inte svaren på alla människors frågor. Med tiden skiljdes kyrkan från de statliga sysslorna och det enda kyrkan ansvarar för idag är begravningar. I Sverige har vi rätt till vilken tro som helst och det är bland annat därför det är ett sådant mångkulturellt land. Dock är invandringen den största anledningen till att vårt land består av så många kulturer. 

         Idag kan vi förklara mycket med vetenskapen men vi har dock mycket mer att upptäcka om världen. Jag tror därför att Sverige kommer att bli mer och mer sekulariserat. Idag skiljer sig våra lagar och staten ifrån religion men jag snackar bland annat om sekulariseringen i folket och vad folk tror på. En stor fråga som folk med eller utan religion ställer sig är ”hur kom världen och människorna till?”. Vissa religösa skulle med stor sannolikhet svara gud på denna frågan medan de icke- religösa kanske skulle börja snacka om big bang och evolutionsteorin. Big bang och evolutionsteorin är ju båda vetenskapliga teorier men man vet inte till 100% om dom faktiskt stämmer. Det finns fortfarande frågor som ”Hur startade big bang?”, ”Vad fanns innan big bang?” osv.. Detta är ett extremt exempel men, Om vi till exempel säger att forskare kommer fram till hur världen faktiskt kom till och att dom skulle vara 110% på att deras teori stämmer, samt att det skulle finnas mycket starkare bevis än idag. Då tror jag att vissa som är troende skulle ändra sina världsuppfattningar, dock långt ifrån alla. 

         Det jag försöker komma fram till är alltså att desto mer vi lär oss om världen, desto mindre betydelse får religionernas världsuppfattningar. Jag tror alltså att Sverige kommer att fortsätta att sekulariseras. 

         Det finns länder i världen som är långt ifrån sekulariserade. Dessa länderna baserar sina lagar på religion och man kan straffas för att man inte har en viss religion. Det är svårt att veta om länder som dessa kommer att sekulariseras eller inte. Dessa länderna brukar ofta vara diktaturer vilket gör att deras problem inte bara handlar om religion utan om annat också, till exempel, pengar, makt, skola och politik. Om man växer upp i ett land där man inte har tillgång till utbildning så kanske man börjar söka svaren till frågorna man har från den religionen som personerna omkring en har. Dock tror jag att globaliseringen och sociala medier har/kommer att orsaka att folk lär sig mer om omvärlden och andra länder. Jag tror att världen kommer att bli mer och mer globaliserad men jag har ändå svårt att tro att vissa länder i bland annat mellanöstern som tex Saudiarabien kommer att sekulariseras inom den

         kommande tiden. Det är alltså olika. Jag tror att vissa länder kommer att sekulariseras mer medan vissa länder stannar på det läget de är på nu. Jag tror iallafall att sociala medier och globaliseringen och främst vetenskapen på vissa hål har en stor roll i varesig länder sekulariseras eller inte. 

söndag 16 april 2017

Geografi s.35

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan … Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.
Nämner bara det jag gör har med energi att göra: 
När jag först vaknar drar jag ur laddaren från min mobil. Sedan tänder jag lampan och byter om. Efter det går jag till köket och sätter på vatten kokaren till te. Jag brukar oftast äta yoghurt eller macka med pålägg. Båda dessa varorna förvaras i kylskåpet som kräver elektricitet. Efter det går jag till badrummet och tänder lampan. Där sminkar jag mig ibland osv. När jag borstar tänderna brukar jag inte ha kranen på under tiden. När jag sedan ska till skolan släcker jag alla lamporna i hemmet och sätter på larmet. Efter allt detta cyklar jag till skolan. 

2a. Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.
Eftersom att jag resonerade om min morgon kommer jag även här resonera om hur jag tror att morgnarna såg ut för 200 år sedan. För 200 år sedan fanns ingen elektricitet. Detta betyder att de inte heller hade kylskåp, bröd rostar, mobiler osv. Jag antar därför att man åt bröd eller någonting annat till frukost, beroende på familjen. Om man skulle tillaga någonting gjorde man det me vedeld. Eftersom at de inte hade vattenkokare brukade de oftast bara dricka vatten eller mjölk från korna, om de hade tillgång till det. När det var kallt värmde man sig även vid ved elden eller med hjälp av filtar osv. Detta är iallafall vad jag tror. Man var inte alls beroende av energi, speciellt eftersom at man inte hade tillgång till det. folket hade blivit bekväma och vana med andra rutiner och vi idag är bekväma och vana med våra rutiner. 

2b. Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?
Jag tror att morgnarna om 100 år kommer att vara ganska lika våra morgnar idag. Anledningen till detta är att man har upptäkt elektriciteten och jag tror därför att folk kommer att använda minst lika mycket elektricitet om hundra år som idag. Dock så lär vi oss mer och mer om världen och det finns alltid något nytt att upptäcka inom vetenskapen. Detta tror jag kan leda till att vi använder elektriciteten på ett smartare sätt. Ett smartare sätt enligt mig är att elektriciteten inte påverkar miljön och människorna negativt. Detta finns ju idag men man använder sig inte av den elektriciteten lika mycket som jag tror att man kommer att göra om 100 år. Vi människor letar oftast efter det enklaste och bekvämaste och därför tror jag att uppfinningarna i framtiden kommer att till freds ställa våra bekvämlighets behov. Man kanske använder sig  av robotar? Eller ett nytt och snabbare sätt att tillaga mat? Man vet aldrig helt. 

4. Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Vi människor strävar väldigt mycket efter bekvämlighet i vardagen.  Folk tar bilen till ställen där man kan cykla. Vi värmer upp husen extra mycket på vintern för att leva bekvämt och vi tar gärna semester för att komma bort från vardagens jobb och skola. Jag tror att många människor inte vill ge upp dessa bekvämligheterna. Jag tror att det finns folk som skulle kunna använda sig av miljövänligare elektricitet som till exempel elektriciteten som ursprungligen kommer ifrån solceller. Dock så är solceller ganska dyra att installera och detta kan hindra folk från att faktiskt göra det. Vi människor letar alltså efter bekvämlighet i vardagen och vissa vill inte ge upp denna bekvämligheten samtidigt som vissa inte vill betala extra mycket för den. 

lördag 15 april 2017

SO geografi s.54

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
En förnybar energikälla är en energikälla som använder sig av oändliga naturresurser som till exempel vind, vatten och sol. Dessa källorna tar aldrig slut och mängden av resurserna man använder förändras aldrig. Solen blir till exempel inte mindre bara för att vi använder oss av solens sken genom solpaneler. Vinden minskar inte heller bara för att vi använder oss av vindens rörelse som får propellerns på ett vindkraftverk att snurra. Att få energi genom dessa källorna bidrar inte lika mycket till den globala uppvärmingen. Anledningen till detta är att processerna inte släpper ut lika mycket koldioxid. 

Det finns även energikällor som använder sig av ändliga naturresurser. Dessa naturresurserna kan man inte återanvända. Exempel på dessa naturresurserna är de fossila bränslena. Inom kategorin fossila bränslen ingår bland annat olja, kol, och naturgas. När man använder sig av dessa bränslena förminskas den ursprungliga mängden, vilket innebär att bränslena till sist kommer att ta slut i framtiden. Dom fossila bränslena släpper även ut extremt mycket koldioxid i atmosfären när man bränner upp bränslena. 

4a. Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
Med hållbar utveckling menar vi att man ska använda sig av resurser som  tillfredställer dagens behov utan att sätta framtiden i risk. Energikällorna som tillgodoser våra behov och inte sätter framtida generationer i risk är de förnybara energikällorna. Dom förnybara energikällorna kommer aldrig att ta slut och dom släpper inte heller ut koldioxid, till skillnad från de ändliga energikällorna. Läs skillnaderna mellan energikällorna på förra frågan för att förstå mer om dom. Principen jag försöker komma fram till är iallafall att de ändliga energikällorna släpper ut en massa koldioxid som bidrar till den globala uppvärmningen vilket inte ger de framtida generationerna en säker framtid på jorden. 

Det finns även tre stycken hållbarhets faktorer eller perspektiv. Ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, och ekologisk hållbarhet. För att uppnå en bra hållbar utveckling är det bra om alla dessa tre faktorerna är i balans. 

4b. Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
Ekologisk hållbarhet innebär att man tar hänsyn till djuren, naturen och ekosystemen. Social hållbarhet handlar om att man bygger ett jämställt samhälle där dom mänskliga behoven som mat, utbildning, och boende uppfylls. Och ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla rätt och hålla koll på ekonomin så att den räcker och blir bra i längden. 

Dessa tre faktorerna kan komma i konflikt med varandra. 
Om man till exempel vill tillverka större mänger med papper eller möbler så krävs det trä. Trä kommer ifrån träden. För att man ska kunna tillverka mer av dessa produkterna måste man då hugga ner stora änder av våra skogar. Detta skulle vara bra för den sociala hållbarheten eftersom att vi människor får det vi behöver. Dom som hugger träden har ett jobb och därmed lön. Slut produkterna gynnar även oss andra människor i våran vardag. Dessa skulle även vara bra för den ekonomiska hållbarheten. Anledningen till det är att företagen och arbetarna senare skulle tjäna pengar på att sälja produkterna. Att hugga ner enorma mängder av skog gynnar däremot inte den ekologiska hållbarheten. Anledningen till det är att ekosystemen på det specifika området kan rubbas. Djurens miljö skulle förändras och insekter som lever i träden skulle också dö ut. 

5a. Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
För att folk ska bli mer uppmärksamma angående sina vanor som på olika sätt kan skada miljön. Man brukar räkna sin användning av miljön med hjälp av att räkna ut hur många jordklot som skulle krävas om alla skulle leva som oss. Detta gör man istället för att visa hur många terra watt man använder per år. Att räkna med jordklot ger folket en större uppfattning om hur mycket resurser dom använder sig av. 

b. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Man räknar fram det ekologiska avtrycket genom att man tar den bördiga marken i hektar dividerat med antal människor på jorden. Då får man fram det ekologiska fotavtrycket för varje människa. Såklart stämmer inte detta svaret till 100%. Anledningen till detta är att alla inte har lika stort ekologiskt fotavtryck. I fattiga länder har dom knappt något fotavtryck medan vi i den rika världen förbrukar för mycket och därför har vi i genomsnitt ett ganska stort ekologiskt fotavtryck. 

c. En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet. 
Det mesta vi konsumerar har lämnat ifrån sig eller kommer att lämna ifrån sig ett ekologiskt fotavtryck i andra länder. När vi till exempel köper en tröja är det väldigt sannolikt att den tröjan är tillverkad utomlands. När tröjan tillverkas så släpps det ut en massa koldioxid ifrån fabrikerna. Arbetarna i fabrikerna brukar oftast vara barn eller vuxna med väldigt låg lön. Arbetarna jobbar även i väldigt trånga utrymmen. Dom jobbar alltså under väldigt dåliga omständigheter. Arbetspassen kan vara emellan 12-14h långa. Man brukar även använda sig av kemikalier när man gör vissa kläder. Detta resulterar till att arbetarna får i sig en massa dåliga kemikalier på grund av att dom inte använder sig av skydd. kemikalierna kan även släppas ut i naturen och därmed skada djur och växter. Om tröjan innehåller bomull så påverkar det miljön och människorna i närheten extremt mycket. Bomull är en av de mest vattenkrävande grödorna. För att bara producera 1 kilo bomull krävs det ungefär 29 000 liter vatten (enligt WWF). När tröjorna är klara krävs det att transportera dom till affärerna där de ska säljas. Dessa affärerna brukar oftast finnas i andra länder. Under transporten släpps det ut då ut en massa koldioxid som bidrar till den globala uppvärmningen. 
När man sedan inte vill ha tröjan längre kan man antingen ge bort den till någon annan, återvinna eller slänga den. Om man slänger den kommer den så småningom att brännas upp. Då bildas det även mer gaser som kommer släppas ut i atmosfären. 

Det man köper påverkar alltså miljön och människorna både före och efter man har använt produkten. Konsekvenserna och resterna av produkten kallar man alltså för sitt ekologiska fotavtryck. 

8a. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

vindkraftverk: 
Att använda sig av vindkraftverk minskar utsläppen av de växthusgaserna som bidrar till den globala uppvärmningen. Exempel på dessa är koldioxid, kväveoxider och metan. Man minskar även utsläppen av svaveldioxid som bidrar till försurningen av mark och vattendrag. 
En annan positiv grej med vindkraftverk är att vinden är en oändlig resurs. Den kommer aldrig att ta slut och den är gratis. 
När kraftverken är byggda krävs det inte heller onödiga kostnader som tillexempel kostnader för utvinning av råmaterial, hantering av avfallsprodukter eller utsläpp i miljön. 
Vindkraftverk har en livslängd på ungefär 30 år och efter användningen så lämnar kraftverket inte ifrån sig några spår. Ungefär allt material som ett vindkraftverk är byggt av kan också återvinnas. 

vattenkraftverk: 
Vattenkraftverk släpper inte heller ut några växthusgaser gaser som till exempel koldioxid vilket är positivt. För att använda vattenkraftverk behöver man inte heller något bränsle som man till exempel behöver i kärnkraftverk, detta sparar också på pengar. En annan positiv grej med vatten kraftverk är att vattnet inte kommer att ta slut så länge som vi lever på denna jorden. Detta innebär alltså att den är en förnybar källa. 

solenergi: 
En positiv grej med solenergi är att det är en energikälla som inte släpper ut växthusgaser. Källan är även förnybar vilket innebär att resurserna som energikällan kräver inte kommer att ta slut under människornas tid på jorden. En annan fördel med solenergi är att den producerar energi tyst. Solenergi låter inte på samma sätt som vatten och vindkraftverk. Solpanelerna brukar man oftast ha på taket och därför tar de ingen stor plats i miljön som förstör för ekosystemen och djurliven. 


b. Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Vindkraftverk: 
Nackdelen med vindkraftverk är att dom inte producera lika mycket elektricitet som ex kärnkraft och kolkraftverk. Det krävs 500- 1500 st vindkraftverk för att ersätta den elektriciteten som ett enda kärnkraftverk producerar. Detta leder då till att landskapen och haven har vördigt många vindkraftverk. Det finns många som har klagat på att vindkraftverken ”förstör utsikten”. Vindkraftverken kan även störa folket som bor i närheten av de. Avståndet mellan vindkraftverken och ett bostadshus måste vara ganska långt för att det inte ska låta. Det finns även en många fåglar som ofta krockar i vindkraftverken när de flyger. 

Vattenkraftverk: 
Nackdelarna med vattenkraftverk är att kraftverket påverkar miljön i vattnet. Fiskarna, djuren och växterna som brukar leva där brukar oftast dö ut och ekosystemet rubbs därför på det området. Djurlivet på området förstörs alltså. En annan nackdel med vindkraftverk är att kraftverket inte producerar lika mycket energi som dom icke förnybara energikällorna, till exempel kärnkraftverk. 

Solenergi: 
Något negativt med solenergi är att solcellerna kostar ganska mycket för en privat person speciellt. En annan negativ grej är att solcellerna endast kan producera energi under dagtid när solen är ute. En lösning till detta är att använda sig av batterier som lagrar energin tills nästa dag. Det är extra svårt i länder som Sverige under vintern då solen inte är så stark. Då får man kompromissa mellan solceller och en annan energikälla. Vädret kan alltså påverka energiproduktionen. Solpanelerna skulle vara till bäst användning i ett land där det är sommar året om. 

c. Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

Geografiska förutsättningar: 

vindkraftverk: Många står på den positiva sidan när det gäller vindkraftverk och därför finns det även många som vill bygga flera. Vindkraftverken brukar byggas på ställen där vinden är som starkast och två exempel på dessa ställena är havet och åkrarna. Dessa ställena är öppna ytor och därför tar vindkraftverken inte heller så mycket plats. Att ytorna är öppna är också en stor anledning till att vinden är starkare på det ställena. Det finns dock folk som klagar på vindkraftverken. Det är många som klagar på att vindkraftverken förstör den fina utsikten över havet och åkrarna. Det finns även folk som stör sig på att vindkraftverken bullrar och detta kan vara extra jobbigt för dom som bor i närheten. Dom som vill ha vindkraftverk och dom som inte vill kan skapa en konflikt om de protesterar för sina åsikter.

Vattenkraftverk: Det finns även folk som är positivt ställda för vattenkraftverk. Förutom vattenkraftverkens alla positiva egenskaper brukar de också befinna sig utanför städer och vid kuster och åar. Detta gör så att stadsborna inte märker vattenkraftverken. Eftersom att de producerar mycket el osv så bryr man sig inte om att dom låter eller förstör djurlivet i vattnet. Dock finns det några få personer som bor närmare vattenkraftverk och dessa personerna kan störa sig på ljudet. Det finns även folk som är väldigt insatta i djurens rätt och vad som händer med ekosystemen på området. Dessa personerna kan då vara emot vattenkraftverk och om alla ”person kategorierna” argumenterar om sin åsikt kommer det även att uppstå en konflikt här. 

solenergi: De som är positivt inställda för solenergi och dess geografiska förutsättningar brukar ofta tänka på att de inte tar en så stolt plats i miljön. Man brukar ofta ha solceller på taken. Såklart man kan ha de på andra ställen men taken är bara ett exempel. Solcellerna på taken förstör alltså in te något djurliv och de låter inte heller, därför kan folk inte klaga på att det bullrar till skillnad från vatten- och vindkraftverk. Man kan i princip placera solpaneler överallt där solens strålar kommer åt. Detta gäller inte vatten och vindkraftverk då man behöver tillgång till starka vindar och vatten. Det finns ändå folk som är negativa till solcellernas geografiska placeringar eftersom att solen inte alltid skiner året om på vissa områden. 

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa: 

Vindkraftverk:
Dom som är positiva till vindkraftverk tänker mycket på miljön och den globala uppvärmningen. Vindkraftverk släpper inte ut några växthusgaser vilket är väldigt positivt och det är så folk ofta tänker när de tänker i miljöperspektiv. Dock finns det folk som inte tänker så långsint och istället tänker på den nuvarande miljön och djuren. Många fåglar krockar in i vindkraftverken och det där också en anledning till att vissa ser negativt på dom. 

Vattenkraftverk: 
Samma sak med vattenkraftverk. Det positiva folk ser på vattenkraftverk inom miljö perspektivet är att energikällan inte släpper ut några växthusgaser som kommer att förstöra miljön i långändan. Dom som tänker på miljön mer kortsiktigt och tänker därför på att djurlivet och djurens miljö i vattnet förstörs på grund av vattenkraftverken. 

Solenergi:  Solenergi har inte så negativa effekter som jag kan komma på inom kategorin miljö. Detta är ju en an de positiva grejerna med solenergi. De släpper inte heller ut några miljö farliga gaser. 

Mängden energi som kan utvinnas: 
Vindkraftverk, solenergi och vattenkraftverk är alla energikällor som producerar ganska mycket el. Dock producerar de inte lika mycket som kärnkraftverken gör. Folk som stör sig på dessa tre natur vänliga kraftverken (för olika anledningar som ex att vindkraftverk kräver stort område) brukar oftast hänvisa till att ex kärnkraftverk utvinner mera el på mindre tid. 

Aktörer som motarbetar förändringen: 
Jag har berättat mycket om varför vissa är emot vissa kraftverk osv. Dock har jag inte förklarat varför det kan spela roll. 
Aktörerna som motarbetar förändringarna kan protestera och argumentera till de högre makterna och företagen. Det kanske finns ett företag som vill satsa mer på vindkraftverk och funderar därför på att bygga flera vindkraftverk på ett visst område. En person på detta området kanske stör sig extremt på vindkraftverken som redan finns där och väljer därför att skicka in en argumenterande text med namnunderskrift på alla de som håller med henne. När företaget förstår att det finns så många personer som är emot deras ide kanske dom börjar tveka. Om dom bygger vindkraftverk och folket i närheten vägrar att använda sig av den energin så kommer dom kanske att förlora pengar osv, detta är ganska dåligt för ett företag och därför kanske dom väljer att bygga nåt annat som är mer accepterande men istället farligt för miljön. Detta var bara ett exempel på hur folks åsikter kan påverka. Dock så finns det folk som är positivt ställda för vindkraftverk och man ska inte glömma att dom åsikterna också spelar roll. 

vem om bär ansvaret för förändringen: 
De som bär ansvar är de högre uppsatta och dom som jobbar inom områdena. Dock kan vi påverka med åsikter och argument, så som jag beskrev i förra texten. Så alla kan påverka på något vis.