The most important thing that I've learned when we've been working with growth mindset is that you can always become smarter is you work really hard. You should not let the mistakes tear you down because they can actually make you smarter. Keep challenging yourself because that will make your neurons connect with each other and you will become smarter. It's not about being born smart or dumb. It's about never giving up on yourself. I get really motivated when I think about that everyone can become smarter and better because of the neurons. The knowledge os that is making me work harder.
You should not give up when you've made a mistake because that mistake can make you learn something new. Mistakes can make you smarter because you'll remember your past mistakes and you will not do them again. So don't give up when your task is too difficult. Challenge yourself instead and become better.
It's all about your mindset too. The word "yet" can affect us in a really positive way. There's a big difference between saying "I can't do it" and "I can't do it yet". The word shows us that we will make it but not just yet.
There's also a thing called the dip. The dip is about getting stuck in a really hard situation where you can't get out easily. You need to work even harder when you're in the dip to get out. Everyone can get out of the dip. It just takes hard work and maybe different methods.
Don't compare your work with others'. The important thing is that you've improved. Challenge yourself and not others because you don't have to be the best. You just have to be better than you were the last time.
fredag 30 september 2016
torsdag 29 september 2016
svensk läxa v.39
Läxan vecka 39 i Svenska var att lyssna på William Goldings ljudinspelning här och sedan sammanfatta vad ljudinspelningen handlar om med 30 till 50 ord:
William Golding pratade bland annat om hur det gick till när han föreslog sin ide om boken till sin fru när dom satt på varsin sida av brasan. Han förklarade även anledningen till varför han inte inkluderade tjejer i boken.
tisdag 27 september 2016
sammanfattning av ljudinspelning v.39
Läxan vecka 39 i Svenska var att lyssna på William Goldings ljudinspelning här och sedan sammanfatta vad ljudinspelningen handlar om med 30 till 50 ord:
William pratade bland annat om hur det gick till när han föreslog sin ide om boken till sin fru. Han förklarade också anledningen till varför han inte inkluderade tjejer i boken. Anledningen var att bokens innehåll skulle förändras på grund av sexuella relationer men även också eftersom att tjejer inte beter sig som killar.
SO: Mellankrigstiden
2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?
Efter förstavärldskriget så kom det glada tjugotalet. Det glada tjugotalet bestod av optimism. Ekonomin, kulturen, konsten och det sociala gick väldigt bra under denna tiden. Allt var bra och folket var glada att första världskriget var över.
Under det glada tjugotalet så inträffade även många viktiga händelser. Kvinnornas rösträtt infördes år 1919 i Sverige och år 1920 i USA. världens första TV visades i Storbritannien och Alexander Fleming upptäcker att penicillin kan användas som läkemedel mm. Många av dessa framstegen har påverkat oss idag på ett positivt sätt. Det glada tjugotalet slutade dock Torsdagen den 24 Oktober 1929.
Under svarta torsdagen den 24 oktober 1929 så kraschade fondbörsen i New York. Denna börskraschen kallades för Wall street- kraschen. Aktierna på den Amerikanska börsen rasade otroligt kraftigt på en dag och då utbrast paniken bland folket på Wall street i New York. Aktiernas värde minskade med ungefär 40% på bara några veckor.
Wall street- kraschen anses vara anledningen till depressionsåren som senare uppstod i USA och stora delar av Europa. Depressionsåren varade på 1930-talet.
Depressionsåren drabbade USA men även stora delar av europa . I USA gick många företag i konkurs och det ledde till en hög arbetslöshet. Folk var tvungna att sälja sina ägodelar för att kunna känna pengar och försörja sig. Många hade inte råd att betala sina räntor eller någon mat alls. Eftersom att kunderna i affärerna minskade extremt så gick även affärerna i konkurs och det ledde ju till ännu mer arbetslöshet.
Franklin D. R0osevelt som var USA:s presidents lanserade någonting som man kallade för ”the new deal”. The new deal innebar att staten hade mer kontroll över bankerna och vad dom gjorde med sina pengar. Man hade lärt sig mycket från börs kraschen och därför såg staterna till att dom pengarna som var sparade på banken var säkra. Detta bildade förtroende hos många och därför vågade dom sedan sätta in sina pengar på bankerna igen. Detta gjorde så att bankerna kunde låna ut pengar till dom som ville starta nya företag. The new deal handlade även om att jordbrukarna fick betalt för att inte bruka sin jord. Dom arbetslösa fick penningbidrag och staten satte även igång egna projekt som till exempel skogsarbeten, vägbyggen och kraftverksbyggen.
3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?
I början av 1933 så var 15 miljoner människor arbetslösa och i slutet av år 1937 så var det 7 miljoner arbetslösa kvar. Det var efter att The new deal hade startat.
The new deal innebar ju bland annat att staten hade mer kontroll över bankerna. Det var viktigt att hålla alla pengar säkra för att inte orsaka ännu en börskrasch. Folket såg att pengarna sattes säkert och det var också viktigt för att få förtroendet tillbaka. Bankerna kunde sedan låna ut pengar till dom som ville starta nya företag. Dom nya företagen var en stor del till att arbetslösheten minskade. Dom nya företagen som bildades behövde ju anställa personer och det ledde till att folk fick jobb med en inkomst. Inkomsten gjorde så att många fick möjligheten till att köpa mat, kläder och så vidare. Eftersom att folk äntligen hade råd med mat och kläder så öppnades många nya mat- och klädaffärer och denna gången gick det ju bättre för dom eftersom att dom fick mer och mer kunder så småningom. Mataffärerna köpte mycket av sin mat från bland annat jordbrukarna.
Jordbrukarna fick betalt av staten för att inte bruka sin jord och detta ledde till att det inte blev ett överskott med mat. Detta minskade arbetslösheten på så sätt att jordbrukarna inte gick i konkurs. Dom var fortfarande en del av ekonomin. Dom producerade en lagom mängd med mat samtidigt som dom fick inkomster från staten. Detta gjorde så att dom kunde konsumera andra varor som var frågade efter på marknaden. Man sparade alltså både pengar och mat.
The new deal gjorde ju även att dom arbetslösa fick penningbidrag. Detta gjorde så att dom också hade råd att köpa mat, kläder och en massa annat. efterfrågan för varorna ökade ännu mer och då producerades och såldes det mycket mer varor på många olika företag. Detta kunde ju bland annat leda till fler anställda. Anledningen till varför anställningssiffran kunde öka på grund av detta var ju för att man behövde folk som kunde hjälpa till när det kom mycket kunder och en mycket stor efterfrågan efter en viss vara som sedan skulle behöva produceras med en stor arbetskraft.
Roosevelt fick även flera statliga projekt att startas. Några exempel på projekten var bland annat kraftverksbyggen, skogsarbeten, vägbyggen osv. När dom anställds fick lön så kunde även dom köpa mat och så vidare. Så småningom så blev det alltså fler och fler personer som hade råd med att försörja sig. Dessa projekten gynnade inte bara dom anställda utan också folket i allmänhet. Infrastrukturen blev ju bättre och industrierna blev flera. Fler produkter producerades och fler personer hade råd med att köpa dom.
Alla dessa stegen tillsammans gjorde så att arbetslösheten minskade ganska stort. Mycket hade att göra med affärerna och industrierna som bara behövde startas igen för att få landets ekonomi att förbättras. När det var såpass många som hade råd med att betala räntan, köpa mat osv så blev även dom industrierna ”rikare” och bättre. Även om arbetslösheten fortfarande var stor efter allt detta så gjorde det ändå en stor skillnad i många drabbade individers vardag. The new deal var en av anledningarna till att USA kom ut ur depressionsåren.
7. Vad innebar nazisternas ideologi?
Nationalsocialisterna eller Nazistpartiet var ett parti som existerade i Tyskland mellan år 1919 och 1945. Den 29 Juli 1921 så blev Adolf Hitler partiledare för nazistpartiet.
Nazistpartiet var ett väldigt rasistiskt parti. Dom delade upp folk i olika raser där den vita rasen var överlägsen. Man ansåg att alla som tillhörde samma ras hade likadana mentala och intellektuella anlag. Denna teorin blev till en vetenskap som man kallade för rasbiologi. Deras rasistiska teori handlade även om att judarna, romerna, dom homosexuella och oliktänkande var mintre värda. Man ansåg även att medlemmarna av den överlägsna rasen hade rätt till att utnyttja eller till och med förinta medlemmarna av dom underlägsna raserna.
Partiet var också antisemitiskt. Antisemitismen var ett specifikt hat gentemot judar.
Antisemitismen har funnits länge i den europeiska historian. Redan under medeltiden var judarna förföljda. Dom fick även skulden på sig ganska ofta när någonting negativt inträffade. Det har alltså länge varit en kamp mellan den ariska eller europeiska rasen mot judarna. Nazisterna ansåg att judarna inte var människor som förtjänade att leva. Dom ansåg att judarna styrde den internationella finansvärlden och kommunismen. Nazistpartiet ville ha en stat där bara ariska personer levde. Eftersom att den ariska rasen var överlägsen så fick dom behandla dom underlägsna exakt hur dom ville. Det var till exempel inte fel att misshandla dom underlägsna eller tvinga dom till slavarbete.
Partiet var även antidemokratiskt. Enligt ideologin kunde ledaren känna av folkets vilja och utifrån det ta beslut. Ledaren behövde inte alls ta hänsyn till folkets åsikter. Antidemokratism innebär alltså att ledaren kan ha idéer och värderingar om hur samhället ska styras där det demokratiska styrelseskicket inte ingår. Ledaren hade inte några demokratiska värderingar. Detta styrelsesättet är helt tvärtemot det demokratiska.
Nazistpartiet hyllade även våldsideologin. Denna ideologin handlade om att det var rätt att använda sig av våld. Våldet brukade användas mot dom underlägsna raserna, dom som hade ett annorlunda tankesätt och så vidare. Socialdemokraterna och kommunisterna var Nazisternas största motståndare och för att bekämpa dom så använde man sig av våld. Nazisterna var även hänsynslösa motståndare till Versaillesfredens beslut då Tyskland blev ett fattigt land efter beslutet. Nazisterna ville att Tyskland skulle bli en stormakt igen. Dom såg slaviska folket i öster som underlägsna och tvingade dom därför att lämna ifrån sig landområdena till det ariska / tyska folket. För att få tillbaka dessa landområdena så använde man sig såklart också av våld. Nazisterna hade ingen förståelse för människovärde när det gällde dom underlägsna.
Nationalismen var också en ideologi. Denna ideologin handlar om att man vill att folk med samma nationalitet ska bo i samma nation. Man vill bevara, skydda landet och dess invånare.
Källor:
15 politiska begrepp, studentlitteratur Lund AB
Gleerups
fredag 23 september 2016
Sammanfattning av celler v.38
vanlig celldelning:
Kromosomerna ligger huller om buller i cellen för det mesta och därför kan man inte se dom men precis innan cellen ska dela sig så drar kromosomerna ihop sig och då kan man se dom med hjälp av ett mikroskop. Efter celldelningen så bildas det två celler som kallas för dotterceller.
Dottercellerna har samma antal kromosomer som deras modercell. För att detta ska fungera så fördubblas kromosomerna innan celldelningen. En vanlig cell brukar ha 46 kromosomer så när kromosomerna fördubblas då blir det 92 stycken strax innan celldelningen. Dottercellerna får sedan också 46 kromosomer.
När spermien och äggcellen möts så består det blivande fostret av bara en enda cell. med hjälp av celldelningen så ökar cellerna och fostret utvecklas enormt. Till slut så har cellerna delat sig såpas mycket så att en människa har bildats.
Hos en vuxen människa så sker celldelningarna främst i huden, tarmarnas väggar och hos dom röda blodkropparna i benmärgen. Detta beror på att dom gamla cellerna lossnar och dör. Då behövs det nya celler.
I vissa vävnader så blir cellerna större istället när dom växer. Ett exempel kan vara skelettmusklernas vävnader där fibrerna blir tjockare när man växer eller styrketränar.
könsceller:
Barnen får sitt arv från sina föräldrar genom könscellerna, äggen och spermierna.
Spermier och ägg bildas genom någonting som kallas reduktionsdelning. En reduktionsdelning är som en cell delning fast lite annorlunda. Antalet kromosomer i en reduktionsdelning minskas. Man kan säga att de reduceras. Dessa reduktionsdelningarna sker endast hos kvinnans äggstockar eller hos mannens testiklar.
Människans könsceller har 23 kromosomer istället för 46 stycken som dom andra cellerna har. När äggcellen och spermien sedan möts så blir kromosomerna från mamman och pappan sammanlagt 46 stycken. Genom denna processen så har barnet fått arv från både mamman och pappan. Barnet blir alltså en mix av mamman och pappan.
onsdag 21 september 2016
William Golding. läxa v.38
Flugornas herre är en roman skriven av författaren William Golding som levde år 1911 - 1993. Romanen handlar om en grupp skolpojkar som hamnar på en öde ö efter en flygkrasch. Pojkarna skulle evakueras ifrån England pågrund av ett krig som pågick. Inga vuxna finns på ön så pojkarna får klara sig själva.
William brukade ofta läsa böcker för sina barn. Böckerna som han läste på den tiden handlade mest om romantik, orealistiska äventyr och lyckliga slut. Han kände att böckerna var för orealistiska. Ingen i hans familj kunde ta dom böckerna seriöst. Därför ville han sedan skriva en egen realistisk bok för att sedan läsa den till sina barn. Han tänkte på vilka negativa och realistiska egenskaper som vi människor har utanför det civiliserade samhället och dom egenskaperna ville han använda i boken. Syftet till varför han skrev flugornas herre var för att läsa upp en realistisk berättelse till sina barn som inte hade orealistiska och lyckliga slut som inte existerade i verkligheten.
Boken kom ut för första gången år 1954 då den var på Engelska. William Goldings böcker brukar oftast vara allegorier. Flugornas herre är en allegori och det är därför den är så realistisk när det gäller pojkarnas beteende gentemot varandra. Dom pojkarna lever inte längre i det civiliserade samhället som vi gör där allting styrs av vuxna utan dom bor helt ensamma på en öde ö där många av deras negativa egenskaper hävs fram i det ociviliserade samhället på ön. Dom börjar till exempel kasta sten på varandra och bete sig helt annorlunda när dom är på ön där vuxna inte är i närheten. Vad William Golding vill visa i boken är alltså hur vi människor kan bete oss i ett ociviliserat samhälle på grund av våra dolda egenskaper i det civiliserade samhället.
Kopplingen som jag gör mellan boken och tiden som den skrevs i handlar alltså mest om hur människorna på den tiden kan kopplas med pojkarna i boken. Kopplingen handlar inte så mycket om årtalet som boken skrevs i utan mer om dom riktiga människornas instinkter och eftersom att vi människor idag har samma instinkter så skulle boken lika gärna ha skrivits idag.
Enligt William Golding så har vi människor ondskan medfödd. Anledningen till varför ondskan inte alltid syns är eftersom att vi bor i ett civiliserat samhälle med många oskrivna lagar men när dom pojkarna hamnar på den öde ön så märker man tydligt dom naturliga och mänskliga egenskaperna som dyker fram. Det blir mycket bråk, våld och själviska beslut bland pojkarna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)