2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?
Efter förstavärldskriget så kom det glada tjugotalet. Det glada tjugotalet bestod av optimism. Ekonomin, kulturen, konsten och det sociala gick väldigt bra under denna tiden. Allt var bra och folket var glada att första världskriget var över.
Under det glada tjugotalet så inträffade även många viktiga händelser. Kvinnornas rösträtt infördes år 1919 i Sverige och år 1920 i USA. världens första TV visades i Storbritannien och Alexander Fleming upptäcker att penicillin kan användas som läkemedel mm. Många av dessa framstegen har påverkat oss idag på ett positivt sätt. Det glada tjugotalet slutade dock Torsdagen den 24 Oktober 1929.
Under svarta torsdagen den 24 oktober 1929 så kraschade fondbörsen i New York. Denna börskraschen kallades för Wall street- kraschen. Aktierna på den Amerikanska börsen rasade otroligt kraftigt på en dag och då utbrast paniken bland folket på Wall street i New York. Aktiernas värde minskade med ungefär 40% på bara några veckor.
Wall street- kraschen anses vara anledningen till depressionsåren som senare uppstod i USA och stora delar av Europa. Depressionsåren varade på 1930-talet.
Depressionsåren drabbade USA men även stora delar av europa . I USA gick många företag i konkurs och det ledde till en hög arbetslöshet. Folk var tvungna att sälja sina ägodelar för att kunna känna pengar och försörja sig. Många hade inte råd att betala sina räntor eller någon mat alls. Eftersom att kunderna i affärerna minskade extremt så gick även affärerna i konkurs och det ledde ju till ännu mer arbetslöshet.
Franklin D. R0osevelt som var USA:s presidents lanserade någonting som man kallade för ”the new deal”. The new deal innebar att staten hade mer kontroll över bankerna och vad dom gjorde med sina pengar. Man hade lärt sig mycket från börs kraschen och därför såg staterna till att dom pengarna som var sparade på banken var säkra. Detta bildade förtroende hos många och därför vågade dom sedan sätta in sina pengar på bankerna igen. Detta gjorde så att bankerna kunde låna ut pengar till dom som ville starta nya företag. The new deal handlade även om att jordbrukarna fick betalt för att inte bruka sin jord. Dom arbetslösa fick penningbidrag och staten satte även igång egna projekt som till exempel skogsarbeten, vägbyggen och kraftverksbyggen.
3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?
I början av 1933 så var 15 miljoner människor arbetslösa och i slutet av år 1937 så var det 7 miljoner arbetslösa kvar. Det var efter att The new deal hade startat.
The new deal innebar ju bland annat att staten hade mer kontroll över bankerna. Det var viktigt att hålla alla pengar säkra för att inte orsaka ännu en börskrasch. Folket såg att pengarna sattes säkert och det var också viktigt för att få förtroendet tillbaka. Bankerna kunde sedan låna ut pengar till dom som ville starta nya företag. Dom nya företagen var en stor del till att arbetslösheten minskade. Dom nya företagen som bildades behövde ju anställa personer och det ledde till att folk fick jobb med en inkomst. Inkomsten gjorde så att många fick möjligheten till att köpa mat, kläder och så vidare. Eftersom att folk äntligen hade råd med mat och kläder så öppnades många nya mat- och klädaffärer och denna gången gick det ju bättre för dom eftersom att dom fick mer och mer kunder så småningom. Mataffärerna köpte mycket av sin mat från bland annat jordbrukarna.
Jordbrukarna fick betalt av staten för att inte bruka sin jord och detta ledde till att det inte blev ett överskott med mat. Detta minskade arbetslösheten på så sätt att jordbrukarna inte gick i konkurs. Dom var fortfarande en del av ekonomin. Dom producerade en lagom mängd med mat samtidigt som dom fick inkomster från staten. Detta gjorde så att dom kunde konsumera andra varor som var frågade efter på marknaden. Man sparade alltså både pengar och mat.
The new deal gjorde ju även att dom arbetslösa fick penningbidrag. Detta gjorde så att dom också hade råd att köpa mat, kläder och en massa annat. efterfrågan för varorna ökade ännu mer och då producerades och såldes det mycket mer varor på många olika företag. Detta kunde ju bland annat leda till fler anställda. Anledningen till varför anställningssiffran kunde öka på grund av detta var ju för att man behövde folk som kunde hjälpa till när det kom mycket kunder och en mycket stor efterfrågan efter en viss vara som sedan skulle behöva produceras med en stor arbetskraft.
Roosevelt fick även flera statliga projekt att startas. Några exempel på projekten var bland annat kraftverksbyggen, skogsarbeten, vägbyggen osv. När dom anställds fick lön så kunde även dom köpa mat och så vidare. Så småningom så blev det alltså fler och fler personer som hade råd med att försörja sig. Dessa projekten gynnade inte bara dom anställda utan också folket i allmänhet. Infrastrukturen blev ju bättre och industrierna blev flera. Fler produkter producerades och fler personer hade råd med att köpa dom.
Alla dessa stegen tillsammans gjorde så att arbetslösheten minskade ganska stort. Mycket hade att göra med affärerna och industrierna som bara behövde startas igen för att få landets ekonomi att förbättras. När det var såpass många som hade råd med att betala räntan, köpa mat osv så blev även dom industrierna ”rikare” och bättre. Även om arbetslösheten fortfarande var stor efter allt detta så gjorde det ändå en stor skillnad i många drabbade individers vardag. The new deal var en av anledningarna till att USA kom ut ur depressionsåren.
7. Vad innebar nazisternas ideologi?
Nationalsocialisterna eller Nazistpartiet var ett parti som existerade i Tyskland mellan år 1919 och 1945. Den 29 Juli 1921 så blev Adolf Hitler partiledare för nazistpartiet.
Nazistpartiet var ett väldigt rasistiskt parti. Dom delade upp folk i olika raser där den vita rasen var överlägsen. Man ansåg att alla som tillhörde samma ras hade likadana mentala och intellektuella anlag. Denna teorin blev till en vetenskap som man kallade för rasbiologi. Deras rasistiska teori handlade även om att judarna, romerna, dom homosexuella och oliktänkande var mintre värda. Man ansåg även att medlemmarna av den överlägsna rasen hade rätt till att utnyttja eller till och med förinta medlemmarna av dom underlägsna raserna.
Partiet var också antisemitiskt. Antisemitismen var ett specifikt hat gentemot judar.
Antisemitismen har funnits länge i den europeiska historian. Redan under medeltiden var judarna förföljda. Dom fick även skulden på sig ganska ofta när någonting negativt inträffade. Det har alltså länge varit en kamp mellan den ariska eller europeiska rasen mot judarna. Nazisterna ansåg att judarna inte var människor som förtjänade att leva. Dom ansåg att judarna styrde den internationella finansvärlden och kommunismen. Nazistpartiet ville ha en stat där bara ariska personer levde. Eftersom att den ariska rasen var överlägsen så fick dom behandla dom underlägsna exakt hur dom ville. Det var till exempel inte fel att misshandla dom underlägsna eller tvinga dom till slavarbete.
Partiet var även antidemokratiskt. Enligt ideologin kunde ledaren känna av folkets vilja och utifrån det ta beslut. Ledaren behövde inte alls ta hänsyn till folkets åsikter. Antidemokratism innebär alltså att ledaren kan ha idéer och värderingar om hur samhället ska styras där det demokratiska styrelseskicket inte ingår. Ledaren hade inte några demokratiska värderingar. Detta styrelsesättet är helt tvärtemot det demokratiska.
Nazistpartiet hyllade även våldsideologin. Denna ideologin handlade om att det var rätt att använda sig av våld. Våldet brukade användas mot dom underlägsna raserna, dom som hade ett annorlunda tankesätt och så vidare. Socialdemokraterna och kommunisterna var Nazisternas största motståndare och för att bekämpa dom så använde man sig av våld. Nazisterna var även hänsynslösa motståndare till Versaillesfredens beslut då Tyskland blev ett fattigt land efter beslutet. Nazisterna ville att Tyskland skulle bli en stormakt igen. Dom såg slaviska folket i öster som underlägsna och tvingade dom därför att lämna ifrån sig landområdena till det ariska / tyska folket. För att få tillbaka dessa landområdena så använde man sig såklart också av våld. Nazisterna hade ingen förståelse för människovärde när det gällde dom underlägsna.
Nationalismen var också en ideologi. Denna ideologin handlar om att man vill att folk med samma nationalitet ska bo i samma nation. Man vill bevara, skydda landet och dess invånare.
Källor:
15 politiska begrepp, studentlitteratur Lund AB
Gleerups
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar