vanlig celldelning:
Kromosomerna ligger huller om buller i cellen för det mesta och därför kan man inte se dom men precis innan cellen ska dela sig så drar kromosomerna ihop sig och då kan man se dom med hjälp av ett mikroskop. Efter celldelningen så bildas det två celler som kallas för dotterceller.
Dottercellerna har samma antal kromosomer som deras modercell. För att detta ska fungera så fördubblas kromosomerna innan celldelningen. En vanlig cell brukar ha 46 kromosomer så när kromosomerna fördubblas då blir det 92 stycken strax innan celldelningen. Dottercellerna får sedan också 46 kromosomer.
När spermien och äggcellen möts så består det blivande fostret av bara en enda cell. med hjälp av celldelningen så ökar cellerna och fostret utvecklas enormt. Till slut så har cellerna delat sig såpas mycket så att en människa har bildats.
Hos en vuxen människa så sker celldelningarna främst i huden, tarmarnas väggar och hos dom röda blodkropparna i benmärgen. Detta beror på att dom gamla cellerna lossnar och dör. Då behövs det nya celler.
I vissa vävnader så blir cellerna större istället när dom växer. Ett exempel kan vara skelettmusklernas vävnader där fibrerna blir tjockare när man växer eller styrketränar.
könsceller:
Barnen får sitt arv från sina föräldrar genom könscellerna, äggen och spermierna.
Spermier och ägg bildas genom någonting som kallas reduktionsdelning. En reduktionsdelning är som en cell delning fast lite annorlunda. Antalet kromosomer i en reduktionsdelning minskas. Man kan säga att de reduceras. Dessa reduktionsdelningarna sker endast hos kvinnans äggstockar eller hos mannens testiklar.
Människans könsceller har 23 kromosomer istället för 46 stycken som dom andra cellerna har. När äggcellen och spermien sedan möts så blir kromosomerna från mamman och pappan sammanlagt 46 stycken. Genom denna processen så har barnet fått arv från både mamman och pappan. Barnet blir alltså en mix av mamman och pappan.
Bra!
SvaraRadera