Matte film

Här är länken till min matte video som handlar om likbelägna vinklar:

https://www.youtube.com/watch?v=cWsL9aF8nCI&feature=youtu.be

lab nr 3

A - Desto mer av linjalen som är utanför bordet, desto lägre ton blir det och när det är en mindre bit av linjalen utanför bordet så blir tonen högre. Detta beror på att

linjalen vibrerar snabbare när det är en mindre bit utanför bordet eftersom att längden på linjalen är kort så blir det en kortare våglängd och det innebär högre frekvens. 

B - Eftersom att plastfolien vibrerade så bildades ett ljud. Ljudet var ganska starkt och lät som ett starkt gnissel. 

C - När gummibanden vibrerade bildas en ton. Det tjockare gummibandet hade en högre ton än det gummibandet som var lite smalare. Frekvensen/styrkan på tonerna är ändå ungefär lika stora. 

D -  Desto kortare gitarr strängen var, desto högre blir tonen. Detta beror på att om gitarrsträngen är kort så svänger den snabbare och då blir frekvensen högre. Men när gitarr strängen var lång så var även tonen lägre. 

  

E - När vi hade mer vatten i provröret så bildades det en högre frekvens och när det var lite mindre vatten så blev det en lägre ton eftersom att det är längre avstäng från vattenytan till kanten på provröret. 

F - När vi gjorde detta så lät det som ett väldigt starkt gnissel. Detta ljudet uppstår igenom att glaset vibrerar och skickar ifrån sig ljudvågor som reflekteras på vattenytan.

G - Ljudet låter väldigt starkt och som ett eko efteråt. Detta beror på att skeden fortfarande vibrerar ända tills den stannar och därför låter det som ett eko. 

H - man hör vibrationerna med hög ton och hög frekvens eftersom att stämgaffeln är i direktkontakt med käkbenet.

I - Man hör ljudet mycket tydligare eftersom att ljudet färdas snabbare i trä. 

Ekosystem

Mitt ekosystem ligger i en skog som ligger på en klippa precis bredvid en strand i Thailand som kallas för ao nang, Denna klippan som jag pratar om var väldigt hög och det skulle vara svårt att komma upp om det inte fanns en trappa igenom skogen till andra sidan av klippan där det fanns en annan strand. Området var väldigt stort och det fick mig att upptäcka massor av djur och växter.

växtsamhället 

Thailand är ett tropiskt och väldigt varmt land. Klimatet i Thailand är väldigt annorlunda jämfört med Sverige. Eftersom att det är såpass varmt i Thailand så påverkar det också växtsamhället. I Thailand växer det träd som t.ex palmer, bananträd och andra tropiska växter. De har även väldigt färgstarka blommor som t.ex juvelblomman som är en tropisk blomma. Skogen var fylld med väldigt stora träd med stora stammar som nådde flera meter upp. Dom var så höga så att man knappt såg himmeln. Jag vet inte vad det är för sorts träd. I Thailand fanns det också buskar som var gröna men ändå väldigt annorlunda från de buskarna i Sverige. En växt som jag såg väldig ofta är en växt som kallas för tropiska Ormbunkar. Dessa växter är väldigt låga och dom har ingen stam utan de gröna löven växer direkt från jorden.

Djursamhället.

I skogen bodde det massor av apor som tillbringade den mesta tiden i träd och även nere vid stranden. Eftersom att det fanns en väldigt lång och gammal trappa upp till denna klippan så kunde man undersöka skogen mycket lättare. Det fanns väldigt många insekter i skogen som t.ex kackerlackor, fjärilar, maskar osv. 

I denna skogen fanns det även massor av ödlor och grodor som hade väldigt färglada färger. Myggor var ett av dom vanligaste insekterna som levde i denna skogen.

Miljön

Eftersom att Thailand är ett väldigt tropiskt och varmt land så påverkar det både växtsamhället och djursamhället. Vissa växter kan inte växa på kallare platser och därför växer don i Thailand. Detta gäller också för djur. vissa djur behöver en viss temperatur för att leva. Det är väldigt många klippor vid stranden i ao nang och staden har även väldigt många berg. 

Näringskedja: 

            Växter                                           Insekter                                     Växt och insektsätare

På den här näringskedjan så kan ni se att insekterna äter växterna och att aporna osv äter insekterna. 

(näringsväv kommer sen)

Näringssystem: 

log book, week 17

I listened to a podcast about life without music. The podcast was 6 minutes long and here is my five words: 

influences - inflytande 

Crucial - Avgörande 

suspense - spänning 

tension - spänning 

likelihood - sannolikhet 

Tänk efter 4:2

T1 . 

Ebba handlar för 3/4 av sin veckopeng.

Lukas handlar för 3/5 av sin veckopeng.

Om man delar någonting på 4 delar så blir delarna större än om man delar samma summa på 5 delar vilket innebär att 3/4 är större än 3/5 och att Ebba har handlar för mest pengar. 

(bild)

T2. 

När jag ska ta reda på hur mycket 3/5 av 350 kr är så brukar jag räkna såhär:

Jag dividerar summan med nämnaren. När jag har fått fram kvoten så multiplicerar jag den med täljaren.

Jag använder mig av detta sättet eftersom att numret nämnaren har är antalet delar summan är uppdelad i.  När jag har fått reda på hur mycket en del består av så multiplicerar jag det talet med täljaren för att komma fram till svaret.

350/5 =  70

70 • 3 = 210

Svar: 3/5 av 350 kr blir 210kr. 

T3a. 

Nej, Arvid har inte räknat rätt.

T3b. 

1/2 + 1/3 = (3+2) /6 = 5/6

Jag räknade ut detta igenom att hitta talets gemensamma nämnare som i detta läget blev 6. Jag dividerade sedan 6an med dom två nämnarna och därefter multiplicerade jag resultatet av den till sin respektive täljare. Efter det adderade jag dom och fick fram svaret. 

T4. Jag har kommit på 2 olika sätt att lösa denna uppgiften på. 

Ett av sätten jag använde för att räkna ut svaret var att jag hittade den gemensamma nämnaren. Se hela förklaringen på uppgift T3b. 

1/2 + 1/4 = (2+1)/4 = 3/4

Ett annat sätt man också kan använda sig av är att försöka göra om ett av talen så att båda nämnarna blir lika stora. Såhär såg uppgiften ut innan jag hade löst uppgiften: 

1/2 + 1/4 = ?

För att räkna ut detta måste båda nämnarna vara like stora. Jag gör dom lika stora igenom att multiplicera dom med varandra:

1/2•4 + 1/4•2 = 1/8 + 1/8 = 2/8

svaret: 2/8

log book, week 17

I practiced a lyrics on lyricstraining.com but I didn't find any difficult words.
The song is called Someone like you by Adele.

log book, week 16

I read a text about a family on the website that is called news in levels where you can choose which level you want to read the text in, I took level 3. The text was about a family with lions as pets.

my difficult words are:

household - hushåll 

cubs - ungar 

weaned - förhindra 

suitable - lämplig 

environment - miljö

log book, week 16

I played a game with the Akinator and my words are: 

moderator - ordförande 

consume - konsumera 

flesh - kött 

arrogant - övermodig/arrogant 

log book, week 16

I listened to a podcast about the windiest place on the earth. There was a guy that went out to that place so he could show us how strong and fast the wind was. 

my words are: 

eyebowls - ögonglober 

Sunbed - solstol 

currently - närvarande

choir - kören 

Islam

3. På arabiska betyder ordet Iman tro. Muslimerna menar med att det finns 3 dimensioner hos iman. Den första dimensionen riktar sig utåt, mot gud och de 5 grundpelarna som är en av de viktigaste sakerna inom islam (läs på fråga 5 om de fem grundpelarna). Den andra delen av iman riktar sig inåt, alltså mot sin tro och sin själ. Det betyder alltså att man måste verkligen tro på allt som har med religionen och gud att göra som te.x att han kan meddela folk osv med hjälp av änglar eller profeter som är högt uppsatta, man ska alltså vara 100% troende och inte vara osäker på sin tro. Den tredje delen inom iman är att man måste vara god mot sina medmänniskor speciellt dom som har det svårare än sig själv. Inom Islam är det också väldigt viktigt att man inte bryter sina löften. 

5. De fem grundpelarna: 

Ramadan - Ramadan är ett annat ord för muslimernas fastemånad. Inom islam så börjar man fasta på fettisdagen. Muslimerna får bara äta och dricka när solen är nere och oftast brukar man äta mycket mat med familjen. De yngre barnen behöver inte fasta lika lång tid eftersom att dom kanske inte klarar av det. När en kvinna är gravid så behöver dom inte heller fasta. Muslimerna fastar för att de ska känna medkänsla och känna hur de fattiga personerna i fattiga länder känner sig när dom inte har mat. Muslimer fastar alltså för att känna medkänsla med de fattiga personerna runt om i världen. 

Kristna har också fastat förr i tiden men det är inte vanligt att de kristna personerna fastar längre.

Judarna fastar också men inte alls i en lika lång tid. Judarna fastar oftast bara i en dag. Den dagen kallas för Jom kippur. Jom kippur är en dag då man brukar vara i synagogan och be gud om förlåtelse för sina synder eller om man inte har hållit sina löften till gud. Man försöker också bli sams med sina ovänner. Man tänder även ljus som minne för de döda. 

Bönen - Inom Islam är det viktigt att man ska be 5 gånger om dagen. Fredagsbönen är den viktigaste. Innan man ska be måste man tvätta sig för att vara ren när man ber till gud. När man ber använder man sig av en bönematta och man brukar be i riktningen mot mecka.

Trosbekännelsen - Trosbekännelsen innebär att det bara finns en gud, Allah. Abraham är hans sändebud till jorden. De kristna och judarna tror också bara på en gud. Då kan man säga att dessa religionerna är en monetism. En religion som tror på flera gudar kallas för polyteism. 

Allmosa - Allmosa innebär att man ska ha omsorg och tänka på de fattiga personerna. Man brukar skänka någonting till de personerna som har de sämre som te.x pengar. Judarna och de kristna tänker också på detta viset. De kristna brukar samla in kollekt i kyrkan varje söndag efter gudstjänsten till olika föreningar osv. 

Vallfärd - Vallfärd betyder att man ska ta sig till mecka minst en gång i livet om man har en möjlighet till det. De personerna som är extremt fattiga behöver inte göra en vallfärd. Judarna åker på vallfärd till Jerusalem. Hinduerna har också någon slags vallfärd. De brukar ta sig till den heliga floden, ganges. 

6. Sharia brukar man översätta som ”guds lag” men den riktiga betydelsen är egentligen vägen. Muslimerna brukar tänka att koranen och guds ord är den rätta vägen för dom och att det är den vägen dom borde följa. Sharia handlar också om att man ska vara omtänksam, hederlig och att man ska göra så gott man kan osv. 

Muslimerna ser det som att det är gud som har bestämt lagarna om hur man ska leva. Det kan vara tillexempel frågor inom äktenskap, skilsmässa, rättegångar, straff osv. 

8. 

9. Sufim - sufim finns i alla världsreligionerna. Det är som personer som försöker hitta nya vägar till gud på olika sätt som ingen annan har hört talas om. 

Sekularism - Sekularism är när en person vill att deras religion (islam) ska vara en privatsak som man kan ta ställning till för sig själv. D v s att dom vill att politiken inte ska handla om islam och religionen regler. De vill att de muslimska reglerna ska förenas och bli som de länderna i västvärlden. sekularisera var tidigare mycket fler och i starkare grupper förut men tyvärr så har det förändrads med tiden och de är inte lika framgångsrika längre.  

Islamism - Islamismen består av många olika människor och grupper som har massa olika åsikter. Men en sak dom har som är gemensam är att dom vill att samhället ska styras efter deras sätt att tolka islam. Deras åsikter är väldigt olika vilket gör att alla inte kommer bli nöjda. En del islamister vill att det inte ska vara så stor skillnad mellan fattiga och rika som det är i nutiden. Vissa andra vill att samhället ska ha kvar de gamla traditionerna som är nedskrivna i koranen. Många av dessa har negativa tankar emot demokrati . En del andra muslimer använder våld för att genomföra förändringar och för att få samhället som dom vill. 

Feminism - Det finns en del feministiska muslimer som vill att kvinnor och man ska behandlas lika. I arabländerna finns det regler som te.x att kvinnorna inte får gå ut om de inte har deras man med sig och dom flesta där tycker att kvinnorna ska vara hemma och ta hand om barnen eller laga mat också. Feminismerna vill ändra på detta och göra så att dom både könen har likadana rättigheter. 

10. jihad betyder strävan efter ansträngning men översätts ofta med ”heligt krig”. 

Muhamed ansåg alltså att jihad och krig inte var samma sak. Att besegra egoism är mycket svårare att segra i ett krig. 

”den store jihad” - en kamp om att bli god inom sig själv”

”Den lille jihad” - vunnit ett slag över sina fiender.

De 5 grundpelare:

Fastan, ramadan - muslimernas fastemånad. Man börjar fastan på fetis dagen.

Kristna har också fastat men det är inte vanligt längre. Mindre barn fastar inte i så lång tid eftersom att det kanske inte klarar av de pågrund av sin ålder. När en kvinna är gravid så behöver dom inte heller fasta. 

Bönen - Man ska be 5 gånger om dagen. Fredagsbönen är den viktigaste. Viktigt att tvätta sig innan man ber och man måste be mot Mecka och man använder sig av en bönematta. 

Trosbekännelsen - Det finns bara en gud, Allah. Abraham är hans sändebud.          

Allmosa - Man ska ha omsorg och tänka på dom fattiga. Man skänker någonting som te.x pengar till de personerna som har det sämre. 

Kristna samlar in kollekt varje söndag efter gudstjänsten till olika föreningar osv. 

Vallfärd - Man ska ta sig till mecka minst en gång i livet om man har möjlighet. Dom som är extremt fattiga behöver inte göra det här. Judarna har också vallfärd till Jerusalem. Hinduerna har också någon slags vallfärd, dom tar sig till ganges.

4 . Mohamed var föräldralös, Moses också. Mohammed bodde hos sina släktingar och moses bodde hos faraon. Faraon var rikast i landet. Mohamed och andra har ofta fått se något slags ljussken. Det betyder att gud eller någon ängel talar med en. Man hör röster när —- berättar för en hur man ska leva eller hur man ska uppföra sig. 

Man får an slags uppenbarelse. I alla 3 religionerna handlar det inte om att bara dom rika 

Kristendomen

4. Jesus använde liknelser i sina predikningar. Det är som en liknelse mellan två begrepp. Det menas med att han ofta jämförde det han pratade om med något annat som folket kände till som te.x ”blå som himmeln” eller ”flitig som en myra”. Och varför han använder liknelser är för att folk ska få lättare att förstå vad det är han säger eftersom att folket hade svårt att förstå vad det är han menade ibland. 

3. Kristendomen - Inom kristendomen finns det en reningsritual där de kristna använder vatten för att renas och det är dopet. Dopet är en övergångsrit till den kristna kyrkan och deras gemenskap. Oftast så brukar folk döpas när de är  3 månader men det finns massor av undantag eftersom att det är många personer som konverterar sig till judendomen och så finns det också barn med kristna familjer där föräldrarna bestämmer att barnet får bestämma själva när den blir äldre om han/hon vill döpas. Om man är katolik så blöter man bara huvudet på personen men om man tillhör de ortodoxa så blöter man hela kroppen vid dopet. 

Islam - Inom Islam så ber man 5 gånger om dagen. Inom islam är det även väldigt viktigt att man tvättar tvättar sig innan man ber (ansiktet och fötterna). Det finns många olika regler om vad man  får ha på sig innan man går in i moskén men en regel som är väldigt viktig och som gäller för både män och kvinnor är att man måste ta av sig skorna innan man går in i moskén. 

Hinduismen - Inom hinduismen så finns det också ritualer där man använder sig av vatten. Det finns en flod i norra Indien som kallas för Ganges. När en person dör inom hinduismen så sprider man ut askan från liket i floden. Hinduerna brukar också bada i floden för att rena sig. 

12. Katolikerna använder sig av något som kallas den tredelade kyrkan. Det betyder att kyrkan är uppdelad i tre delar. Den kämpande, den lidande och den triumferande kyrkan. 

De levande människorna kämpar dagligen för att behålla sin kristna tro och mot det onda men de kämpar dagligen även med de goda.

Även de döda katolikerna tillhör fortfarande kyrkan. Enligt den katolska tron finns det något som kallas för skärselden. De döda måste gå igenom någon slags rening efter sin död där de får lida av de synder personen har begått under sitt liv. 

När människan har passerat skärselden och blivit renad efter sin död så förenas personen med helgonen i den triumferande kyrkan vid gud. 

13. Sakrament är ett annat ord för ceremoni. Det finns 7 olika sakrament. 

Konfirmationen: En av den Katolska kyrkans sakrament är konfirmationen. 

Konfirmationen är en process som man genomgår vid 15 års åldern. Konfirmationen är som en undervisning och läran på kristendomen. När man har konfirmerat sig är det som en bekräftelse på dopet och även på att man vill vara en del av den kristna kyrkan och den kristna tron. 

Protestanterna konfirmerar sig på samma sätt som katolikerna det vill säga att dom har undervisning om tron före konfirmationen. 

Om man tillhör de ortodoxa så konfirmerar man sig direkt efter dopet. De flesta döps när dom är 3 månader eller lite äldre (finns såklart undantag). Konfirmation är undervisning om kristendomen och eftersom att de ortodoxa är så små när de konfirmerar sig så har dom egentligen inte lärt sig något om den kristna tron och därför tycker jag att katolikernas och protestanternas ålder till konfirmationen är på så sätt mycket bättre.

Äktenskapet: Äktenskapet är en helig handling som är menad att vara livet ut för både protestanterna, katolikerna och dom ortodoxa. Skilsmässor är inte tillåtna men om den ena personen inte är seriös med sitt ”ja” till äktenskapet så räknas det som ogiltigt från början. Det innebär att man kan gifta sig på nytt därefter. Sexuella förbindelser före och utanför äktenskapet är ett nej från den kristna kyrkan. Även abort och preventivmedel är inte tillåtet enligt den katolska kyrkan men många bryter mot dessa reglerna. 

För de ortodoxa är det tillåtet att skilja sig om man sedan ska gifta sig på nytt igen i framtiden.

Judarna använder sig av ett liknande sakrament som kallas för bar/bat mitzva beroende på om man är tjej eller kille. 

Dopet: Förr i tiden döpte man vuxna i speciella bassänger men sedan gick de över till att man skulle döpas när man var ett nyfött barn. Det vanligaste är att man döper barnet när dom är några månader. När man döper barnet så brukar man ge barnet namn samtidigt som dopet. Katolikerna och protestanterna blöter bara ner barnet lite med vatten på huvudet tre gånger medan de ortodoxa blöter ner hela kroppen. 

Boten (bikten) : Under medeltiden så var det väldigt vanligt att under ett år så skulle man bekänna sina synder för prästen så att man blir förlåten. Detta kallas för bikt. Den som bekänner sina synder för prästen kallas för ett biktbarn och biktbarnet får alltså berätta alla sina synder till prästen även om dom är stora eller små. Prästen får inte berätta det till någon annan, han har tystnadsplikt det vill säga att han inte får berätta något av det biktbarnet har sagt till någon annan inte ens polisen men såklart finns det undantag vilket inte brukar åstadkomma. Prästen påminner biktbarnet att gud kan förlåta alla synder och att man lär sig av sina misstag. Biktbarnet kan även göra ett bot som innebär att personen ska försöka bättra sig i fortsättningen eller rätta till det han har gjort fel. I slutet av bikten läser prästen upp en kort bön och befriar biktbarnet från synderna. 

Kyrkovigningen: Ledare inom kyrkan som te.x biskopar, präster osv invigs vid en speciell ceremoni. En präst lever i celibat som innebär sexuell avhållsamhet. Det är viktigt för prästerna att tillbringa all sin tid till församlingen. En familj skulle därför vara ett stort hinder för en präst. 

En katolskt kvinna kan inte vara präst men dom kan däremot vara ledare för ett nunnekloster eller bli ett helgon efter sin död. I Rom år 2014 öppnades ytterligare en katakomber. En katakomber är en underjordisk begravningsplats. I roms katakomb fanns det en bild på en kvinna som ser ut som en präst. Vissa säger att kyrkan kan ha haft en kvinnlig präst men vissa andra säger att kvinnan visar en person som har avlidit i det så kallade paradiset. En ortodox som redan är präst kan inte gifta sig men däremot kan en gift person bli präst men han kan inte bli en biskop. 

De sjukas smörjelse: Förr i tiden kallades detta sakramentet även för den siste smörjelsen eftersom att man gav dom till dom personerna som var riktigt sjuka och man man inte kunde bota dvs att man visste att dom skulle dö. Man gav dom alltså denna smörjelsen som en förberedelse på döden. Nu så kallas smörjelsen för de sjukas smörjelse och den ges till de personerna som är svårt sjuka men som kanske kan klara sig igenom sin sjukdom. Smörjelsen brukar börja med att prästen smörjer in den sjuke personen med en speciell olja samtidigt som han ber en bön om att personen ska bli frisk från sin sjukdom. Det är meningen att bönen ska rädda den sjuke och att den ska förmedla syndernas förlåtelse dvs att om personen har syndat ska han få förlåtelse. 

Nattvarden/Eukaristin: Nattvarden kan kallas för många olika saker som te.x mässa, herrens måltid och den heliga kommunionen. Eukaristin är ett annat ord för nattvarden som katolikerna använder. Nattvarden är som en minnesmåltid men för katolikerna är de även mer än så. Katolikerna ser denna minnesmåltiden som att brödet och vinet förvandlas till Jesus kropp och även hans blod. Eukaristin är ett ord som kommer från den bönen som man ber under nattvarden. Ordet betyder tacksägelse. 

För de personerna som inte har varit med under nattvarden pågrund av en sjukdom eller pågrund av någon annan anledning så förvaras det bröd och vin som finns kvar från nattvarden i ett speciellt skåp som kallas för tabernakel och ges sedan till de som inte har varit närvarande. Vid skåpet finns det en röd lampa som visar om de heliga brödet och vinet är i skåpet. För att visa respekt så gör katolikerna som kommer in i kyrkan en snabb knäböjning vis skåpet. 

De ortodoxa doppar brödet i vinet som de sedan serverar på en sked. Dom brukar stämpla brödet med bokstäverna IC XC NI KA. Det betyder alltså Jesus kristus segrar.  

16. En person som hade begått allvarliga synder var tvungen att bortgöra det han/hon hade gjort fel igenom att te.x göra en vallfärd till Rom eller Jerusalem. Syndaren gjorde alltså detta för att uppväga den allvarliga synden igenom att göra något bra. Vissa personer slapp åka på en vallfärd om de betalade en viss summa till kyrkan. Att göra detta kallades för avlat. Syndaren fick sedan ett avlatsbrev tillbaka som man kanske kan beskriva som ett kvitto på att han har skänkt pengar till kyrkan. I början av 1500- talet började ledarna inom den katolska kyrkan sälja avlatsbrev till personer eftersom att de behövde pengar till den nya Peterskyrkan i Rom. Ledarna inom den katolska kyrkan påstod att de som köpte ett avlatsbrev kunde förkorta sina döda släktingars tid eller även sin egen tid i skärselden där man hamnar när man dör för att man ska lida av alla de synder man har gjort under den tiden man har levt.  

19. Kristendomen är en världsreligion det vill säga att det finns flera miljoner kristna runt om i hela världen. Kristendomen kämpade öppet för slavarnas och kvinnornas rättigheter därför så kallade de personerna som var emot kristendomen för ”kvinnoreligion” eller för en ”slavreligion”. Man brukar säga att Sverige är ett kristet land men samtidigt är det ett land med massa olika religioner, folkgrupper och även många ateister. En religion med olika värderingar kan forma vad olika människor tycker är rätt eller fel och hur man borde bete sig. Alla människor har olika åsikter om det även om de är Krista eller inte och därför kommer det också påverka landet politiskt. De flesta högtider vi firar i Sverige är kristna på något sätt som te.x julafton eller midsommar. 

Franciskus av Assisi var född i en rik familj i Italien. Han växte upp i rikedom och drömde om att bli en känd riddare. När han var uppe i ungefär 20 års åldern la han märke till alla de fattiga personerna i hans omgivning. Efter att han hade haft en sjukdom i något år ungefär insåg han att han inte ville gå tillbaka till sitt normala liv. Han ville inte vara rik längre utan han ville leva i Jesus fotspår. 

Franciscus följde de evangeliska råden det vill säga lydnad, fattigdom och kyskhet. Franciscus var en munk och han tyckte att munkarna också skulle leva i fattigdom så han gav bort allt han ägde och började tigga och ibland jobba för att få mat och pengar. Därav ordet tiggarorden som han grundade.

Franciskus levde i celibat (kyskhet) vilket betyder sexuell avhållsamhet. Han ansåg däremot att han var gift med fru fattigdom. 

Massa människor höll med Franciskus och han åsikter om de fattiga och fattigdomen. Flera kloster började byggas som te.x bland annat ett kloster på Riddarholmen i Stockholm. Han hade även en kvinnlig vän som skapade liknande grupper fast för kvinnor istället. Hon hette Klara av Assisi. Sankta klara kloster började även byggas i Stockholm. 

För inte så längesen (år 2013) valdes en ny påve till den katolska kyrkan. Denna påven såg upp till Franciskus och häll med honom om hans åsikter. Påvens nya namn blev därför Franciskus. Denna påven stod alltså också på dom fattigas sida. 

Europas historia under 1500- och 1600- talet beskrev många som religionskrig men dom riktiga anledningarna till krigen var för det mesta politiska och ekonomiska orsaker. Katolikerna och protestanterna hamnade på varsin sida i det 30-åriga kriget som varade mellan år 1618 - 1648. Freden återuppstod i Westfalen när det var bestämt att bestämmelserna i Augsburg skulle användas i fortsättningen.  

I Konflikten som skedde Nordirland så var katolikerna och protestanterna på varsin sida. Folket miste sina hem eftersom att folket blev utsatta för många bombattentat och ungefär 3 500 personer dödades. Konflikten varade från slutet av 1960- talet till början på 2000- talet. 

Under all denna tid från när kristendomen grundades har många olika förändringar och konflikter uppstått. Jag tycker att kristendomen har påverkat samhället på ett bars sätt i nutiden men inte lika bra förr te.x så ansåg de kristna kyrkorna judarna som Jesus mördare eftersom att judarna inte trodde på att Jesus var Messias. Under den tiden diskriminerade många kristna judarna. Även idag så finns det folk som inte gillar judar pågrund av deras tro men de flesta länder råder religionsfrihet viker innebär att man får tro på vad man vill. 

USA är ett av de länder där det råder religionsfrihet. I USA är de flesta kristna och kyrkan är en stor del av deras vardag. När man går till kyrkan i USA så kan man träffa på många vänner och andra personer, de är det stället där mycket av de sociala livet sker. Kyrkan är alltså en naturlig del av deras samhälle. Här i Sverige finns det många kristna som går i kyrkan varje söndag men det är inte lika vanligt och dom flesta kristna brukar bara gå någon gång om året vilket folk i te.x USA tycker är konstigt. Jag tror att de personerna som inte går till kyrkan så ofta osv inte är så jätte troende men att dom fortfarande har sin tro även om de inte går till kyrkan regelbundet. 

I USA så skiljer de svarta och vita kristna personerna sig åt på gudstjänster även om de har exakt samma kristna tro och åsikter. De svarta slavarna förr i tiden förbjöds att sjunga sin egen musik från Afrika och var därför tvungna att sjunga kristna sånger. Dom brukade sjunga de kristna sångerna eller psalmerna med inspiration av deras egen afrikanska musik. En ny sångstil skapades efterhand som kallas för gospel och som har blivit en populär stil inom musiken. Själv tycker jag det är konstigt att USA fortsätter med att ha de svarta och vita kristna personerna för sig själva eftersom att båda är lika mycket värda och att dom även också har samma tro. 

Judendomen

1. kosher - tillåten mat.

       Bar       -  är som när man konfirmerar sig fast inom judendomen. (kille)

       Bat       -  är som när man konfirmerar sig fast inom Judendomen. (tjej)

       kaddish - En speciell bön som den äldste sonen ska läsa upp när han begraver en förälder. Om dom inte har en son så får någon annan läsa bönen. 

       Torah - Torah är en helig skrift (som bibeln fast i judendomen)

       Neviim, Khetuvim -  Neviim och Khetuvim är två heliga skrifter som läses upp under några av helgerna på året. Neviim och Khetuvim är ett samlingsnamn och även en förkortning för de tre heliga skrifterna. Neviim betyder profeterna och Khetuvim betyder  skrifterna (de heliga skrifterna) 

       Jude - En jude är en religös person inom Judendomen. 

      Mitzva - Mitzva är ett förbud som finns inuti Toran. 

      Halacha - Ett hebreiskt namn på dom judiska lagarna. 

2.   För att vara en jude enligt Judisk tro så måste mamman till barnet vara Jude och alltså blir hennes barn också Jude. Det finns många i en religon som har fått religionen från någon av deras föräldrar men inte är en trogen Jude. För att vara en trogen Jude krävs det att följa reglerna i Toran, leva religiöst osv. Men man kan också bli Jude igenom att konvertera sig, det innebär att man går till judendomen från en annan religion eller från att vara ateist.  

4. Det går att konvertera sig till Judendomen men det är en process som tar lång tid eftersom att enligt traditionen så ska den som vill konvertera sig till judendomen nekas 3 gånger för att man ska vara säker på att personen är seriös med konverteringen och har en stark vilja för att konvertera sig till Judendomen. Jag tror att många personer som har försökt konvertera sig till Judendomen och som har nekats första gången har gett upp och därför inte kommit tillbaka. För att gå över till Judendomen så måste man också ha mycket kunskap om religionen och delta i det judiska gudstjänstlivet aktivt. Judendomen ska inte bara uppfattas som en religion för judarna, utan också som sitt eget folk och tillsammans vara guds vittne. Det är svårare att konvertera sig i Israel eftersom att när personen som vill konvertera sig godkänns så räcker det inte med att en rabbin ställer frågor och får rätt svar tillbaka. I Israel har en del Rabbiner (judiska församlingsledare) högre krav och sätter därför upp högre krav på personen som den måste uppfylla dom 3 månaderna innan konvertiten fortsätter till mikven där dom fullbordar konvertiten. Det här visar att personen klarar av att leva religiöst under ett antal månader och kan därför vara säker på sitt val senare när han/hon ska fullborda konvertiten. Men det finns också andra anledningar till att varför det inte är så många som konverterar sig till Judendomen, det är bland annat att Judendomen inte försöker få in fler människor i religionen igenom att sprida den såpas mycket som te.x Kristendomen och Islam gör. Dessutom så tror jag också att det är många personer som ser ner på Judarna och deras religion efter deras handlingar igenom åren. (andra världskriget osv). Många idag ser ner på Judar och Judarna känner sig jagade av dessa personerna. En av anledningarna är kanske därför också att folk är rädda för att dömmas och inte få leva sitt liv ifred om dom konverterar sig till Judendomen. 

5.  Judarna har fått uppdraget att vara guds vittne på jorden. Deras uppdrag är att förklara för andra vad gud vill med sin skapelse men det finns många olika sätt att leva på som gud vill. 

6. I judarnas heliga skrifter som te.x  Toran så lovar Gud flera gånger att de utvalda folket ska få leva i Kaanans land som nu är det geografiska området för Israel. Att bo i israel är en stor dröm för många gudar pågrund av Judarnas historia och för att gud lovade ut att de utvalda folket ska få bo där. Många judar önskar nog att de var några av det utvalda folket. 

7. (Messias = en bra ledare) 

 Messias är den personen som vi idag inom kristendomen kallar för Jesus. Inom kristendomen anser man att Jesus är den utlovade Messias eftersom att han utförde mirakel och återuppstånden. Han har också lovat att komma tillbaka till jorden. Men för Judarna så är Jesus inte Messias och dom väntar därför fortfarande på Messias att komma till jorden. Inom Judendomen så tror man att Messias kommer att vara en vanlig person. Detta beror på att i den messianska eran så lovades det ut att judarna skulle få återvända till Israel, de döda skulle uppstå och att det kommer bildas fred runt om i Jorden. Men eftersom att Jesus inte uppfyllde det här när han lämnade jorden så tror judarna helt enkelt på att Messias inte har kommit till jorden än. De tror att Jesus var en Rabbin som fick mycket av folkets förtroende. Många Judar idag tror inte på att mesigas kommer att komma till jorden. Det tror att människorna själva måste skapa guds rike på jorden. 

Judarna på jorden är guds vittne, det menas med att judarna ska visa andra människor vad det är gud vill. Enligt den judiska tron så kommer den messianska tiden att börja när judarna har lyckats med sitt uppdrag. Det innebär att En bra ledare som kallas Messias har förekommit för att lära folket att Gud är den ända guden. När det händer så tror Judarna att det kommer bli fred i värden eftersom att alla tror på samma sak. De kristna tror ju på att Jesus var Messias och Judarna tror att Messias inte har kommit till jorden än. I Hinduismen så har man tex massa olika gudar till skillnad till Judendomen, kristendomen och islam som bara har en.  

8. Om man är en religös person så är de klart att man ska kunna läsa de heliga skrifterna, veta vilka regler det är man ska följa och hur man ska leva som en religös person inom sin religion. Men det viktiga inom judendomen och andra religioner är inte att man ska veta vilka regler det är som står i de heliga skrifterna, det är viktigt att följa reglerna om man ska vara en bra jude. I Judarnas regelbok så står det tydligt att handlingarna är viktigare än tron. Det räcker alltså inte att ha en god kunskap, man måste också ha goda handlingar som visar att man är en god jude också. De flesta religionerna har samma sak men judendomen skriver ner det tydligare än vissa andra. 

11. Forntiden och antiken. 

En av händelserna under denna tiden är te.x att judendomen grundades som en religion under forntiden. Judarna tog även över Jerusalem. Judarna blev fångar i Babylonien som existerade under åren 2000 f.v.t till år 539 f.v.t efter att Jerusalem blev attackerat av Babylonien. När judarna väl släpptes så byggdes ett tempel och judarna styrde landet igen. Efter några hundra år ockuperades landet igen av romerska soldater.  Under antiken föddes Jesus. Jesus var född av judiska föräldrar och var därför jude från början med blev sedan den näst viktigaste personen inom kristendomen efter gud. Under denna tiden var de första rabbinerna inom judendomen också väldigt effektiva. Ordet rabbin betyder mästare på hebreiska. 

Medeltiden 

Under medeltiden var det många judar som höll fast vid sin religon och detta gjorde de kristna väldigt upprörda eftersom att judarna ansåg att Jesus inte var Messias. Augustins var en kyrkoledare på 400- talet som skrev att han tyckte att det var okej att diskriminera judarna men att man inte skulle döda dom. På 1500-talet sa Martin Luther att man skulle bränna synagogor och och att man inte syndade om man dödade dom eller förde iväg dom någon annanstans emot deras vilja. 

Judar hade svårt att bo i kristna länder eftersom att de kristna ofta förtryckte och förföljde dom. De hade inte rätt att äga någon mark eller att gifta sig med en kristen. Några år senare så förbjöds den judiska religionen i de kristna länderna. År 1215 bestämde de kristna i ett möte att alla de personerna som var judar men även muslimer skulle ha på sig annorlunda kläder så att man visste att personen man stötte på inte var kristen. Ända till år 1775 så var alla judar som ville flytta till Sverige vara tvungna att döpa sig till kristna. Gustav III satte stopp för denna regeln och bestämde sedan att judar var tillåtna att bo i Stockholm och även i vissa andra städer.

De europeiska kungarna utnyttjade ofta folkets negativa åsikter som de hade gentemot judar. När det uppstod problem skyllde dom ofta på judarna och sa att det var deras fel. I Europa runt 1100- talet dödades många judar och även på 1300- talet också eftersom att de personerna som hatade judarna spred falska rykten om dom som te.x att de hade förgiftat vattenbrunnarna som hade orsakat livshotande sjukdomar. 

Under medeltiden bosatte sig många judar i Ryssland och Polen eftersom at de hade något sorts skydd ot judar och i dessa länderna pratade man även ett språk som kallades för jiddish. Jiddisch var en blandning mellan tyska dialekter men även också hebreiska. Stora delar av Polen och Ryssland var helt judiska. 

1800- talet. 

Under 1700- talet fick judarna en liten start på ett fritt liv. De europeiska länderna började sakta efterhand tillåta att judarna fick bo där med samma rättigheter som alla de andra personerna i landet. Sverige började också med dessa reglerna år 1870. 

Den ryske tsaren mördades 1881 och då fick judarna skulden. Förföljelserna och antisemitismen började igen i Ryssland. Många judar mördades och synagogor brändes upp. Judarna flydde åt många olika länder där det fanns religionsfrihet bland annat USA som har haft religionsfrihet sedan år 1791. 

Under denna tiden hade judarna i Frankrike samma rättigheter som de andra medborgarna. Den franske kaptenen Dreyfus var jude. Han anklagades för spioneri som han sedan fick straff för i 12 år även fast han egentligen var oskyldig. Detta fick folket i de länder med religionsfrihet att tro att judar var farliga.

Vid denna tiden började en annan sorts av antisemitism dyka upp bland folket. Det spelade ingen roll 0m man hade konverterat sig till kristendomen. Personerna tyckte att alla med ett judiskt ursprung inte skulle få leva i Europa. Det gick även runt rykten om att judarna samarbetade i hopp om att få ta över världen och de flesta personerna i Europa trodde på detta ryktet. Detta fick många olika konsekvenser som te.x att folket började hata på judar mer än vad dom hade gjort de senaste åren när det fanns religionsfrihet. 

 Många judar var rädda och ville inte bo kvar i Europa. Vissa judar ville till och med ordna ett eget land där bara judar levde och där dom kunde bo utan att bli förföljda. I Österrike grundades en rörelse som kallades för sionismen av Theodor Herzl år  1897. 

(inte helt klar med denna frågan)

13. I israel är ungefär 77% av befolkningen som består av 8,1 miljoner invånare judar. Detta påverkar landet på massa olika sätt. I skolorna och på dom statliga inrättningarna serveras mat enligt Kosher regeln och eftersom att judendomen är en såpas stor religion i Israel så är det den judiska kalendern som landet följer dvs att det är den som avgör vilka högtider det är som ska firas och som befolkningen följer i landet. Te.x under sabbaten är de flesta personerna lediga från jobbet. Sabbat firas varje vecka från solnedgången på fredag tills lördag kväll och under den tiden hålls de flesta företag, affärer och restauranger stängda. I israel har alla rätt att tillhöra vilken religion de vill det vill säga att landet råder religions frihet. Eftersom att det är så många personer som tillhör judendomen i Israel så påverkar det även domstolen och lagarna om hur familjerätten ska tolkas. Den religösa domstolen fattar beslut om vårdnaden av barn, äktenskap, skilsmässor osv. De oreligösa domstolarna har bara rätt att kommentera hur de ska döma. . För de personer som tillhör kristendomen finns det privata domstolar som brukar döma enligt regeln som kallas kanonisk rätt.  Alla judar runt om i hela världen har rätt att bli medborgare i Israel eftersom att Israel är judarnas heliga land och det landet som gud har utlovat enligt bibeln som det landet där de utvalda personerna ska få bo. Denna lagen är bra för många Judar som bor i ett område där dom har blivit drabbade av te.x förföljelser och annat som gör att dom inte kan leva sitt liv som judar ifred. Jag tycker att judendomen verkligen har både samhället i Israel och även utanför på många olika sätt. 

15.Antisemitism är diskriminering av Judar. Det är som en viss uppfattning om Judar som kan uttryckas som har mot de religösa inom Judendomen. Hatet riktas därmed också till Religösa platser eller heliga byggnader.  Förr i tiden så ansåg kristna kyrkor judarna som Jesus mördare på grund av att dom inte tror på att Jesus är Messias och fortfarande väntar på Messias.  Antisemitism är alltså hatet icke-judar har mot Judarna och deras tro.

log book, week 16

I decorated my room in class today.

my five words are:

blinds - persienner
armchair - fåtölj
plaid - pläd
chandelier - ljuskrona/takkrona
checkered - rutig

log book, week 15. homework

I thought of a person and played a game with the Akinator. He knew who the person I thought about was.

My words are:

Wrestler - brottare

Text om celler

Organismer 

Ordet biologi betyder läran om livet. Den minsta delen som har liv kallas för en cell. Allting som har liv består av celler så det är alltså cellerna som skiljer en icke-levande varelse från en levande. Men det är inte det ända som skiljer dom åt, det finns även annat:

• Alla organismer består av celler.
• Organismerna reagerar på sin omgivning dvs att som anpassar sig till deras omgivning. Växter brukar vända sina blad mot solen eftersom att dom behöver solljus och te.x på hösten så brukar björnarna gå i ide eftersom att det börjar närma sig vintern och de mycket kallare tiderna. 
• De levande varelserna brukar ta upp ämnen från sin omgivning. Vi människor äter mat, dricker vatten och andas även in syre. Växterna brukar ta upp näringsämnen från jorden, vatten, solljus från solen.
• De levande varelserna kan föröka sig. Alla organismer kan föröka sig på något sätt. Växterna sprider sina frön igenom att de blåser med vinden eller att en humla har satt sig på växten och tagit upp sina frön och sedan tappat de någon annanstans. 
• Organismerna lämnar ämnen till sin omgivning. När djur andas in luft så behåller dom syren eftersom att det är det kroppen behöver och sedan så andas de ut koldioxiden. Växterna gör exakt samma sak med de behöver koldioxiden och lämnar ifrån sig syren. 
• Organismer behöver energi. Djuren får in energin egendom vissa ämnen som finns i maten och väcker får energi från soltrålarna.

En organism är en levande varelse. Det kvittar om den är liten eller stor. En varelse som behöver allt det som står på listan där uppe för att kunna överleva brukar kallas för en organism. 

Celler, livets minsta byggstenar

Celler är uppdelat i djurceller, växtceller och svampceller. Vi kan inte se celler med ögat eftersom att dom är väldigt små och därför använder vi oss av ett mikroskop när vi ska undersöka cellerna. Något som alla dessa 3 olika sorters cellerna har gemensamt är att när cellen är fullvuxen så förökar den sig igenom att dela sig och då bildas 2 nya celler. Celler brukar ha ett cellmembran som man kan säga är en hinna som går runt och håller ihop hela cellen. Inom cellmembranet så finns det en vätska där allt i cellen flyter runt, den vätskan kallas för cellplasma. 

De flesta levande varelserna har obeskrivligt många celler men det finns även encelliga organismer som t.ex Amöban. Amöban består av  en cell och därför kallas det för ett encelligt djur. En varelse som består av fler än en cell kallas för en flercellig organism. Amöban består av en cell och det betyder att den måste klara sig på egen hand dvs att den ska kunna försvara sig, hitta mat och så vidare med hjälp av en cell. 

Hos de varelserna som har flera än en cell i sig så kan man säga att cellerna samarbetar. Då finns det olika sorters celler som är bra på olika saker och tillsammans så funkar hela systemet hos den organismen. 

Djurceller

Djurcellerna har en kärna där vårt DNA finns. Vårt DNA är det som avgör vem vi är. Det finns även ett annat namn för DNA och det är arvsmassa. På vårt DNA så finns våra gener som vi har fått från våra biologiska föräldrar. Det är generna som bestämmer vad vi ska ha för ögonfärg, hårfärg osv. Både djur och växtceller har ett cellmembran. Man kan säga att cellmembranet fungerar som en ”portvakt” och bara släpper in det cellen behöver och släpper ut de ämnena som cellen inte har någon nytta av. Cellmembranet är även det som håller ihop hela cellen. Innanför cellmembranet så finns en vätska, nästan som vatten och den vätskan kallas för cellplasma. I cellplasman så flyter det omkring massor av olika organismer som cellen behöver. Man kan nästan säga att dessa organismer är som cellens organ. Vi människor har ungefär 200 olika sorters celler. Det finns te.x muskelceller som bygger upp musklerna och bildar en muskelvävnad tillsammans. Det finns även nervceller som bildar en nervvävnad och så vidare. Muskelcellerna har hand om rörelse, nervcellerna skickar signaler mellan olika kroppsdelar som t.ex hjärnan som säger åt oss vad det är vi ska göra och när vi växter så är det bencellerna som bygger upp vårat skelett. Det brukar vara så att cellerna som liknar varandra har samma uppgift och som jag tidigare nämnare så bildar dom vävnader tillsammans. Olika typer av vävnader bildar ett organ tillsammans. Vi har massor av olika organ i våran kropp och alla har olika uppgifter. 

Såhär ser en djurcell ut. 

Växtceller

Även växtcellerna har ett cellmembran och en cellkärna där deras DNA ligger. Skillnaden mellan djur och växtceller är att växtcellerna har

ett lager utanför cellmembranet som kallas för en cellvägg. cellväggen gör så att växtcellerna får en form som ungefär ser ur som en fyrkant. Växtcellerna innehåller klorofyllkorn och i dom finns det ett grönt ämne som kallas för klorofyll och det är den största anledningen till att de flesta växterna är gröna. Det är fotosyntesen som bildar klorofyll i växterna och utan fotosyntesen så skulle växterna dö. Tack vare klorofyllkornen så kan växterna använda solljuset som en energikälla.

Såhär ser en växtcell ut. 

Svampar

Svampcellerna har också ett cellmembran och en cellkärna som alla sorters celler har. Dom har även en cellvägg som påminner lite om växtcellen.

Däremot så har svamparna även en likhet med djurcellerna eftersom att dom saknar klorofyllkorn. Detta gör att svampar är varken växter eller djur. Det finns många olika sorters svampar och de flesta är flercelliga.

Såhär ser en svampcell ut.

Hela början på jorden

Många har olika teorier om hur livet på jorden började men allt tyder på att det var bakterier eftersom att forskare har hittat spår av bakterier i väldigt gamla stenar. Bakteriecellerna förändrades med tiden och fick en cellkärna där DNA:t fanns. Cellerna utvecklades och det var början på växter, djur och svampar. 

Bakterierna står nederst i ”släktträdet” eftersom att dom var de första levande varelserna på jorden som sedan utvecklades.

Bakterier 

Bakterier är jordens vanligaste och minsta levande varelser som finns på jorden. De är mycket mindre än både djur och växtceller och de är även beroende av vatten. Bakterier har en cellvägg och ett cellmembran men inte en cellkärna. Något som gör att bakterierna skiljs åt från svampceller, växtceller och djurceller är att deras DNA ligger fritt i cellen. Alla sorters bakterier är encelliga. 

Vissa bakterier har inget klorofyll och använder inte ljus som en energikälla men vissa andra har klorofyll och har ljus som energikälla. Dessa bakterier kallas för blågröna bakterier. Vi människor har massor av bakterier både utanpå och i kroppen även när vi är friska. Det är bara vissa sorters bakterier som är farliga och som vi kan bli sjuka av. I våra tarmar så bildas det bra vitaminer som vi har nytta av. Ungefär alla bakterier på kroppen väger 2kg tillsammans. Bakterierna förökar sig på samma sätt som alla andra sorters celler. De delar sig när de är fullvuxna. Det finns 3 olika sorters bakterier som har delats in i olika grupper beroende på deras utseende. De som är runda kallas för kocker. De kan leva ensamma eller så kan de leva i klumpar. Ibland så sätter dom sig även i rad som ett rakt streck. Baciller är också en sorts bakterie som ser ut som stavar och den tredje gruppen kallas för spiriller. Spiriller är spiralvikta bakterier som simmar igenom att röra på svansarna de har på ena sidan. De ser nästan ut som en tråd som hänger på dom. (se bilder nedanför)

Kocker - denna sortens bakterie kan orsaka
bland annat halsfluss, lunginflammation och karies. 

Baciller - Baciller kan orsaka kikhosta och stelkramp.

Spiriller - Spiriller kan orsaka sjukdomar
som t.ex magsår och kolera. 

Anledningen till varför vi fryser mat är för att bakterierna ska ha svårare att föröka sig. Bakterier trivs inte i kyla och de dör även o man kokar eller steker maten. När vi blir sjuka så kan vi få en medicin som kallas för penicillin. Penicillin är en väldigt vanlig medicin och den påverkar inte viruset. Den påverkar cellerna och därför kan man inte bota en vanlig förkylning med hjälp av penicillin. 

Såhär kan en bakteriecell utan klorofyll se ut.
 

Bakterier i naturen 

Eftersom att det är bakterier som är anledningen till varför maten ruttnar så har vi olika knep som gör det svårare för bakterierna att föröka sig. Vi brukar t.ex frysa eller kyla ner maten. Bakterier trivs inte i kyla och därför blir det svårt för dom att föröka sig. Bakterier är även beroende av vatten och därför är det smart att hålla maten torr om man vill att den ska vara längre. Bakterier dör när vi kokar eller steker maten eftersom att det blir för varmt. Bakterier äter döda djur och växter och därför kan man kalla dom för nedbrytare. Höstlöven som faller ner på marken när det är höst brukar ju försvinna med hjälp av bakterier, växter, djur och svampar som äter på dom. När bakterierna äter bryts det ner till väldigt små delar som sedan blir till näringsämnen i jorden. Blågröna bakterier är den sortens bakterier som har klorofyll. Om vattnet i t.ex havet blir varmt så förökar sig de grönblå bakterierna mycket snabbare eftersom att ljuset är deras energikälla. Desto mer blågröna bakterier det bildas, desto grönare blir vattnet. Detta kallas för vattenblomning. 

Virus 

Många sjukdomar som orsakas brukar orsakas av virus och inte bakterier. Virus består inte av celler och de är mindre än bakterier. Eftersom att levande varelser har celler så kan man därför inte säga att virus är en levande varelse. Virus kan ha många olika utseenden man man kan säga att det består av ett skal där deras DNA förvaras. För att kunna föröka sig så behöver virus hjälp av bakterier eller andra celler. De brukar lägga in sitt DNA i en cell och det lurar cellen så celler tillverkar sedan nya viruspartiklar. När de är fullvuxna så spricker cellen så att viruspartiklarna kan spridas och cellen förstörs. 

Eftersom att virus är mycket mindre än bakterier så krävs det speciella mikroskop för att man ska kunna se dom. Dessa mikroskopen kallas för elektronmikroskop. 

såhär ser virus ut. Virus har inga celler
och är därför ingen levande varelse.
I "huvudet" längst upp så ligger
virusets DNA.