Del 1:
Industrialiseringen började i Storbritannien och sedan spreds den sig till Europa och Nordamerika. Anledningen till varför den industriella revolutionen började var eftersom att böndernas tegar var spridda i hela byn. Varje gård ägde en teg var i varje åker och dom var såpass smala att man var tvungen att plöja och skörda samtidigt, man var ungefär beroende av varandra. Parlamentet beslöt en dag att dom skulle göra ett skifte. Detta skiftet innebor att tegarna slogs ihop med varandra och varje bonde fick större åkrar. Detta resulterade i att det fanns många bönder utan några åkrar alls och därför flyttade dom in till städerna där det fanns fabriksjobb istället. Så började urbaniseringen.
Del 2: Industriella revolutionen pågick under 1800-talet och människornas liv förändrades enormt under industrialiseringen. Barnen, tonåringarna och även vissa vuxna jobbade i de mörka gruvorna under dagen från 6 på morgonen till 6 på kvällen. Männen och kvinnorna hade samma sorts kläder på sig och det var svårt att veta könet på vissa personer. Gruvarbetet kunde bestå av folk som kröp på händer med en gruvvagn efter sig, dom brukade bära tunga bördor av kol och även sitta inne i mörkret en hel dag samtidigt som dom öppnade dörrar i gruvgångarna när kolvagnarna kom. Ett arbetspass kunde bestå av 15-20 timmar sen fick man vila en stund och gå tillbaka till arbetet så fort som möjligt. Gruvorna kunde ofta ha en massa vatten i sig på grund av regnet och det gjorde arbetet ännu svårare. På dagen brukade man få en timmes paus där man kunde äta lunch. Lunchen var bröd, smör och ingen dricka. Gångarna i gruvorna är väldigt branta och man fick kämpa mycket. Att vara gruvarbetare var därför inget lätt jobb. Man arbetade i gruvor för att ta upp de naturtillgångarna som fanns, tex järnmalm.
Under industrialiseringen bytte många människor jobb eftersom att dom hade blivit arbetslösa efter parlamentets beslut om att slå ihop alla böndernas teglar. Människor som hade jobbat med jordbruk drogs till fabrikerna där det fanns nya arbetstillfällen och möjligheter. Bönderna flyttade alltså in till stan och då hände någonting som kallades för urbaniseringen. Urbaniseringen blev en följd av industrialiseringen och det innebor att det blev många nya inflyttningar till städerna. på grund av urbaniseringen så blev det trånga bostäder men fler arbetare till fabrikerna. Fabrikerna skapade produkter i såpass stora mängder som man aldrig hade sett förut. Jordbruken blev effektivare och man kunde producera mer livsmedel. Tekniken kom till världen och man ansåg att en ny värld bildades. Industrialiseringen förändrade alltså världen och det var även ett stort steg för mänskligheten.
Del 3:
Under den franska revolutionen som pågick under 1700-talet så fanns det 3 olika samhällsstånd, prästerna, adeln och det tredje ståndet. Det tredje ståndet bestod av bönder och borgare. Jag hade tänkt att fördjupa mig inom Adeln.
Ordet adel kommer från tyskan och betyder ungefär ”ädelt stånd”. Adeln var det ståndet som hade mest makt i samhället, högst status och som var rikast. Även prästerna hade också ganska mycket makt, nästan lika mycket. Cirka 1% av befolkningen ingick i adeln. Kungarna ingick också i adeln och tillsammans ägde dom 35% av Frankrikes jord.
Detta samhällsståndet hade massa olika privilegier. Ett av dom var att adeln inte betalade någon skatt, dom fick ta ut avgifter från bönerna. Dom hade även rätten till att tvinga bönderna att jobba gratis åt dom och till exempel jaga på böndernas mark. Bara adelsmännen hade rätt till att äga slott och herrgårdar. Det var tredje ståndet som betalade sin skatt till adeln. Folket protesterade emot adelns privilegier och det var den största anledningen till varför den franska revolutionen bröt ut. Man ville ha rättvisa bland dom olika stånden i samhället. Adeln ville i princip inte ändra någonting med samhället eftersom att dom själva hade en väldigt bra vardag med fina och moderna kläder, mycket god mat på bordet och makt över i princip hela landet. Dom ville fortsätta leva sitt liv i denna lyxen som dom hade.
Modet på denna tiden bestod av nästan bara korsett åt kvinnorna eftersom att idealet var ett väldigt smalt kroppsideal. Även barnen och de gravida kvinnorna hade på sig korsett varje dag. Korsett är ett styvt underklädesplagg som kvinnorna hade under sina vardagliga dyra kläder. Korsetterna sitter väldigt tajt och det resulterade i att revbenen trycktes ihop. Förutom att kvinnorna som använde dessa kläderna var väldigt stela och orörliga så fick dom även ofta kroppsskador eftersom att skelettet missbildades. Kvinnorna fick ofta svimningsattacker och magplågor. Detta var extra farligt för dom gravida kvinnorna.
Kvinnornas mode var alltså korsett kläder och det var bara dom rika som hade på sig denna typen av kläder. Även dom rika männen hade ett speciellt sorts mode.
Det var alltså inte bara kvinnorna som ville förbättra sina kroppar, männen ville också det. Det ansågs vara fint om männen hade stora vader under 1700-talet och därför hade dom på sig någonting som kallades för lösvader. Lösvaderna gjorde så att vaderna såg större ut och männen brukade även stå med fötterna vinklade utåt eftersom att även det fick vaderna att se större ut.
En vardag för adeln kunde bestå av jakt, fina fester och arbete inom riksdagen. Alla tre stånden var med i riksdagen men det var prästerna och adeln som hade det största inflytandet. Varje samhällsstånd fick varsin röst och eftersom att prästerna och adeln alltid röstade på samma förslag så var det alltid deras förslag som vann.
Den franska revolutionen uppstod eftersom att folket från det tredje ståndet var missnöjda gentemot adelns privilegier. Dom protesterade och den 4 juli 1789 så inträffade en händelse som kallas för stormningen av Bastiljen. Det tredje ståndet stormade en borg som kallades för Bastiljen och huvudanledningen till detta var vapen och ammunition. Dom ville ha vapen eftersom att dom hade hört rykten om att den franska armen hade tänkt att slå ner protesterna mot adeln. Stormningen av Bastiljen var alltså startpunkten för den franska revolutionen.
Det tredje ståndet fick sina idéer om rättvisa från upplysningsfilosoferna. Dom ville ha ett jämlikt samhälle och dom trodde även på att alla människor var lika värda. Folket i Frankrike hade hört deras tankar kring mänskligheten och det var det som fick dom att ifrågasätta varför adeln hade såpass mycket mer makt i samhället äv vad dom själva hade.
Efter den franska revolutionen så försvann samhällsstånden i Frankrike. Eftersom att samhällsstånden försvann så försvann även adeln. Det fanns inte längre en grupp av rika människor som hade tjänat sin makt genom att födas i en rik familj. Borgarna och bönderna fick mer makt i samhället och nu var det lämplighet och skicklighet som var viktigare en medfödda privilegier. Vem som helst kunde jobba med vad dom ville, bara dom hade kunskaperna till det. Detta samhället kallades för ett klassamhälle.
Efter den franska revolutionen så hade ju ståndssamhället försvunnit men adelsmännen hade fortfarande lite bättre jobb än vad bönderna hade. Dom kanske jobbade på kvarnar, blev domare eller någonting annat. Dom gamla adelsmänniskorna var nu tvungna att betala skatt som resten av Frankrikes befolkning och dom hade inte den makten som dom hade förut.
Källkritik: Jag använde mig mest av fyra st olika källor från internet. Några av dessa källorna var våran historiebok från Gleerups, Wikipedia och So- rummet. Alla dessa tre källor litar jag på eftersom att dom är rekommenderade av skolan och våra lärare. Gleerups boken är ju den grundboken vi alltid har och även den boken som skolan betalar för. So- rummet har även lärare rekommenderat och därför tror jag att denna källan är pålitlig. Det har gått runt mycket snack om att Wikipedia inte är en pålitlig källa eftersom att vem som helst kan gå in och redigera med den finns faktiskt någon som granskar texten innan den publiceras. Den sista källan som jag använde mig av var historiesajten. Denna källan hade jag inte hört någonting om förut men eftersom att jag kände igen det jag läste på denna sidan så anser jag att även denna sidan är pålitlig. När jag läste på alla dessa sidorna så såg jag en massa saker som jag visste var sant och det var nog den största anledningen till varför jag litade på alla dessa källorna.
Källor:
https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=58
https://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar